Den här studien har visat att unga människor har en mängd olika sexuella risker att förhålla sig till samtidigt, vilka finns både inom det sociala och medicinska perspektivet. Risker inom det sociala perspektivet var de som framkom mest i studien, där risken att inte prestera sexuellt eller att kroppen inte ska se tillräckligt bra ut var två av de mest framträdande riskerna. Risken för att få ett negativt rykte är en annan social sexuell risk som framkom i studien, vilket kan bli effekten om genusnormer bryts eller vid normbrytande sexuell praktik. Den medicinska risken vid sex med en ny partner kom endast upp i liten grad och handlade då om att smittas av en STI och i väldigt liten grad om oro för oplanerad graviditet. Oron för hiv kom däremot inte alls upp i fokusgrupperna.
I fokusgrupperna framkom att de sexuella riskerna inom det sociala perspektivet var mest framträdande. Frågan kring hur jaget, kroppen och sexualiteten uppfattas blir i många fall den risk som kommer före de medicinska sexuella riskerna. När oron att inte duga; att könsorganet ser konstigt ut; att få utlösning eller orgasm för fort eller att partnern inte tycker att det är skönt upptar all tankeverksamhet; finns det inte alltid utrymme kvar till diskussioner om säkrare sex. Att bli accepterad och känna att jag duger och kan prestera blir i många fall viktigare än en abstrakt risk med oplanerad graviditet eller att drabbas av en sjukdom. Det framkommer även i studien att tillit och känslor kan styra vilka riskbedömningar som görs genom att positiva känslor som sexuell attraktion och upphetsning kan leda till att eventuella medicinska konsekvenser förbises. Det framkommer i studien att unga människor försöker förhålla sig till en komplex värld. Å ena sidan har de mycket kunskap utifrån hälsodiskursen kring säkrare sex, och å andra sidan måste de kunna hantera en rad intryck i det globaliserade informationssamhället och marknadsföra sig själva i den flytande modernitetens marknad av känslor och relationer. Det framkom i studien att internet kan användas som ett verktyg för att minimera risken att bli bortvald eller hånad för sina sexuella preferenser genom att på förhand göra upp de interpersonella skripten.
Mycket av den tidigare forskningen, hälsokampanjer och utbildningar bygger på att det finns ett linjärt samband mellan ökad kunskap om risk som leder till individens attitydförändringar kring risker och därigenom förändrad praxis för att
undvika risker (se studier kring ”knowledge, attitude and practices”, exempelvis Tikkanen m.fl., 2011). Utifrån detta linjära perspektiv blir sexuellt risktagande en effekt av bristande kunskap som antas kunna korrigeras genom mer upplysnings- kampanjer.
Då tidigare forskning visar att allmänhetens kunskap om hiv har ökat under de senaste decennierna (Smittskyddsinstitutet, 2013), samtidigt som så många som hälften av unga människor i Sverige uppger att de vid senaste sextillfället har haft oskyddat analt eller vaginal samlag med en ny eller tillfällig partner (Tikkanen m.fl., 2011) måste det ligga något annat än okunskap bakom bristen på
praktiserandet av säkrare sex. Även min studie pekar på att sambandet mellan kunskap, attityder och sexuellt beteende inte är linjärt. Unga människor är medvetna om vilka sexuella risker som finns och hur de bäst bör undvika dem, men det finns en mängd olika risker att förhålla sig till i det senmoderna
samhället. När den sexuella risken handlar om att inte duga sexuellt, att inte se ut eller lukta på ”rätt sätt”, eller att bli hånad eller i värsta fall skadad för sin sexuella preferens, behöver även dessa risker få uppmärksamhet. Vi senmoderna
människor skapar en bild av oss själva som vi tror att vi måste leva upp till. Den största risken blir då att masken ska falla, att vi ska bli avslöjade att vara någon annan än vår egen bild av oss själva.
Utifrån vad som framgått av den här studien behövs det en bredare förståelse av sexuella risker och ett annat samtal än enbart det medicinska. Ungas uppfattning och bedömning av sexuella risker är mer komplext än ett rätlinjigt samband. Detta resultat ligger i linje med Lindroths (2013) studie av ungdomar på statliga
ungdomshem och hur de förhåller sig till utsatthet och sexuell hälsa, där det framgick att ungdomarna ibland väljer chansen till något positivt före risken med oplanerad graviditet eller att smittas av en STI. I det senmoderna samhället kan en sexuell risk för unga människor handla om såväl risken att inte duga, som att få ett negativt rykte eller att drabbas av en medicinsk sexuell risk. Även dessa tendenser framkommer i svenskproducerad tidigare forskning av Forsberg (2005) och i internationell forskningsöversikt av Marston och King (2006).
Som diskuterats ovan behöver unga människor mer än enbart kunskap om hur de ska skydda sig mot oplanerade graviditeter och STI. För att förbättra den sexuella
hälsan bland unga människor behövs en bredare syn på riskbegreppet i forskning kring unga, sexualitet och risker. Om forskning enbart fokuserar på ett linjärt samband mellan kunskap, attityder och praxis kommer vi inte att förstå unga människors sexuella risktagande och inte heller kunna sätta in rätt interventioner för att förändra sexuella riskbeteenden. Som vidare forskning på detta ämne skulle det vara intressant utöka åldersspannet neråt och även studera hur ungdomar som nyligen debuterat sexuellt förhåller sig till sexuella risker i den reflexiva
moderniteten. Eftersom informanterna i den här studien själva lyfte fram internet som en viktig del i sexuella möten, och som till viss del skilde sig från möten utanför internet, vore det intressant att även studera hur internet påverkar unga människors syn på sexuella risker.