Slutdiskussion

Urvalet i den här undersökningen är som tidigare konstaterats för litet och därmed inte representativ för hela populationen. Detta innebär vidare att inga generaliseringar kan utföras och vi kan därmed inte säga något om hur situationen ser ut för människor som lever med HIV/AIDS.

Vidare har inga svenska studier gällande stigmatisering av människor som lever med HIV/AIDS påträffats, vilket gör det svårare att förstå hur det faktiskt förhåller sig i Sverige. Internationell forskning indikerar att människor som har HIV/AIDS upplever sig bli stigmatiserade av professionella och av de undersökningar som har påträffats så är det en majoritet av undersökningspersonerna som upplever detta. I denna undersökning, trots låg representativitet, så ter det sig annorlunda. En fråga för framtida forskning på området är om Sverige har kommit längre än andra länder i bemötandet och behandlandet av människor som har HIV/AIDS? Skiljer det sig mellan storstäder och småstäder?

För att besvara frågeställningarna i början av studien så framkommer det att de flesta respondenter är nöjda med hur de har blivit behandlade och bemötta av professionella, vid den första stödkontakten till kontakten med Noaks Ark. Men studien visar också att det finns en andel människor som lever med HIV/AIDS som anser sig blivit negativt bemötta av professionella Det negativa bemötandet uppfattas framförallt ha att göra med deras sjukdom. Det visar sig också att det negativa bemötandet har haft konsekvenser för vissa av respondenterna. Innan vi tog del av svaren trodde vi att ett negativt bemötande delvis hade att göra med en skillnad i kunskapsnivå i de olika samtalen, men undersökningen visade att så inte var fallet. Vi tror dock att undersökningspersonerna känner sig mer bekväma på en organisation som är specialiserade inom området och att de har möjlighet att träffa andra som lever med HIV/AIDS. På det viset vet dom att de inte är ensamma och vet att det finns ett sätt att komma vidare och leva ett bra liv. För i

38

slutändan så svarar ungefär 40 % av undersökningspersonerna att de fick den hjälp och det stöd de behövde av professionella inom vården medan en klar majoritet var nöjda med det stöd de fick vid samtal på Noaks Ark.

Attributionsteorin kan fungera förklarande till varför människor bemöts på ett negativt sätt av professionella. Framförallt i förhållande till skuldbeläggning och huruvida man är ansvarig för sina egna öden. Att professionella har en viss skuldbeläggande attityd kan bottna i attributionsteoretiska grunder. I förhållande till om de resultat vi fått fram kan besvara om bemötandet kan påverka dessa människors livskvalité kan vara svårt att säga, då livskvalité är väldigt individuellt. Vi tror dock att negativa händelser som att få HIV/AIDS påverkar människors livskvalité negativt men får man bra hjälp och stöd kan man därefter öka sin livskvalité. Därför är det så otroligt viktigt att professionella möter dessa personer på ett positivt sätt.

I Sverige idag saknas det enhetlig rapportering om diskriminering och stigmatisering av människor som har HIV/AIDS (socialstyrelsen, 2008). Av den anledningen så har den här studien, trots dess låga representativitet, betydelse. Denna studie bör betraktas som en förstudie för vidare forskning som i framtiden kan få fram resultat som är generaliserbara. Det är viktigt att vidare forskning görs på det här området då människor med HIV/AIDS är en minoritet som genom historien har blivit beskyllda för sin sjukdom och personerna har setts som problemet, inte viruset (Hilte, 1996). Sedan HIV upptäcktes på 1980- talet så har viruset spridit sig och antalet människor som lever med HIV/AIDS har ökat och kommer att fortsätta öka. Detta har betydelse för socialt arbete, vård och omsorg då professioner oundvikligen kommer att arbeta med människor som har HIV/AIDS, och deras bemötanden kommer att påverka dessa människors liv.

39 Källförteckning

Litteratur

Backman, J. (1998). Rapporter och Uppsatser. Lund: studentlitteratur.

Brülde, B. (2003) Teorier om livskvalité. Studentlitteratur: Lund

Deaux, K. m.fl. (1993) social psychology in the 90’s California: Brooks/Cole publishing company

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2003) Statistiskt verktygslåda- Samhällsvetenskaplig analys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur: Lund

Fiske, S.T (2004). Social beings- A core motives approach to social psychology. Leyh publishing:

USA

Fiske, S.T & Taylor, S.E. (1991) social cognition (2:a upplagan). New York: McGraw Hill Giddens, A. (2007). Fjärde upplagan. Sociologi. Studentlitteratur. Polen

Goffman, E. (1972). Stigma- den avvikandes roll och identitet. Elanders digitaltryck, Göteborg.

Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund

Heatherton, T. F., Kleck, R.E., Hebl, M. R., Hull, J. G. (2003). The Social Psychology of Stigma.

The Guilford press; New York

Hilte, M. (1996). Avvikande beteende en sociologisk introduktion. Studentlitteratur, Lund.

Hogg, M.A & Vaughan, G.M. (2002) socialpsychology. Harlow: Prentice- Hall

Vetenskapliga tidskrifter

Cobb, M., De Chabert, J T. AIDS CARE. 2002 14 (4). HIV/AIDS and care provider attributions:

Who is to blame?

Li, L., Wu, Z., Wu, S., Zhaoc, Y., Jia, M., Yan, Z. AIDS PATENT CARE AND STD’s. 2007 21 (10). HIV- Relatade Stigma in Health Care Settings: A Servey of Service Providers in China.

Linsk, N, L., Mitchell, C, G., Despotes, J., Cook, J., Razzano, L., Grey, D., Wolf, M. Health and Social work. 2002, 27 (1). Evaluating HIV Mental health training: Changes in Practice and Knowledge for Social Workers and Case Managers.

40

Olivier, C., Dykeman, M. AIDS CARE 2003 15(5). Challenges to HIV service provision: the commonalities for nurses and socialworkers.

Reamer, F.G. (1993). AIDS and Social Work: The Ethics and Civil Liberties Agenda. National Association of Social Workers, Vol. 38, (3).

Rintamaki L, S., Scott A, M., Konsenko, K, A., Jensen, R, E. Aids patent care and STD’S. 2007 21(12). Male patients perceptions of HIV stigma in Health Care Contexts

Sayles, J, N., Ryan, G, W., Silver, J, S., Sarkisian, C, A., Cunningham, W, E. Journal of Urban health: Bulletin of the New York Academy of Medicine. 2007 48(6). Experiences of Social Stigma and Implications for Health Care among a Diverse Population of HIV Positive Adults.

Schuster, M, A., Collins, R., Cunningham, W, E., Morton, S, C., Zierler, S., Wong, M., Tu, W., Kanouse, D, E. Journal of general internal medicine. 2005, 20 (9). Perceived Discrimination in Clinical Care in a Nationally Representative Sample of HIV- Infected Adults Receiving Health Care

Välimäki, M., Suominen, T., & Peate, I. (1998). Attitudes of Professionals, Students and the general public to HIV/AIDS and people with HIV/AIDS: a review of the research. Journal of Advanced Nursing, 27, 752-759.

Internetkällor

Noaks Ark (2008). Hämtad 2008-05-15 2008-05-15 kl 19:26 http://www.noaksark.org/stockholm/noaksark/noaksark.htm

Smittskyddsinstitutet (2008). Hämtad 2008-05-15 2008-05-15 kl 19:23 http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion

Smittskyddsinstitutet (2008). Hämtad 2008-05-15 2008-05-15 kl 19:23 http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/15570/fig1_hiv2007.xls Smittskyddsinstitutet (2008). Hämtad 2008-05-15 2008-05-15 kl 19:24 http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/15570/fig4_hiv2007.xls

Socialstyrelsen (2008). Hämtad 2008-04-01 2008-05-15 kl 12:14

http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/folkhalsa/HIV-STI/specnavigation/arbete_mot/hivsmittadeanhorigafakta.htm

41

Uppfattningar av attityder från professionella

Var vänlig ta en stund att hjälpa oss med en undersökning gällande diskriminering och stigmatisering bland professionella. När du är färdig var vänlig lämna enkäten vid utsatt plats. Tack på förhand!

1. Ålder

6. Vilket år fick du diagnosen HIV?

År:...

42

9. Hur många gånger har du varit i kontakt med professionella inom vården efter träffade du då (Flera alternativ kan anges)

□

^Läkare inom vården bemötte dig vid ditt första stödsamtal efter diagnosen. (Flera bemötte dig vid ditt första samtal hos Noaks Ark (Flera alternativ kan anges)

14. Vilka känslor uppkom efter det mötet?

(Flera alternativ kan anges)

43

15. Vid den första kontakten med Noaks Ark, vad var ditt helhetsintryck av

16. Vilka känslor uppkom efter det mötet?

(Flera alternativ kan anges)

18. vilken kunskapsnivå uppfattade du att det fanns hos professionella vid ditt första samtal på Noaks ark?

44

20. Om ja, hade kränkningen något att göra med följande: (Flera alternativ kan anges)

21. Har du sedan din diagnos medvetet undvikit att söka vård?

□

Negativa erfarenheter från tidigare besök

□

Ekonomiska skäl

□

^Tidsbrist

□

Annat, vad...

23. Har det hänt att du undvikit sociala sammanhang på grund utav din sjukdom?

□

^Ja

□

^Nej

□

^{Vet ej}

24. Händer det idag att du undviker sociala sammanhang på grund utav din sjukdom?

□

^Ja

□

^Nej

□

^{Vet ej}

25. Har någon professionell någon gång fått dig att känna skuld för din sjukdom?

□

^Ja

□

^Nej

□

^{Vet ej}

26. Om du svarat ja på fråga 25, vart arbetade den professionella? (ange inte detaljuppgifter)

Vart………...

45

27. Om du svarat ja på fråga 25, hur kände du då? (Fler alternativ kan anges)

□

Illa till mods

□

^Kränkt

□

^Oro

□

Irritation

□

^Arg

□

^Ledsen

□

^Hotad

□

^Rädd

□

^Förvånad

□

Annat, vad ...

28. Upplever du att du fick den hjälp och det stöd som du hade velat inom vården vid ditt första samtal efter diagnosen?

□

^Ja

□

^Nej

□

Till viss del

□

^{Vet ej}

29. Upplever du att du har fått den hjälp och det stöd som du vill ha vid samtal på Noaks Ark?

□

^Ja

□

^Nej

□

Till viss del

□

^{Vet ej}

Övriga Kommentarer

Tack för din medverkan! Var vänlig kontrollera att du fyllt i alla frågor.

In document Hur uppfattar sig människor med HIV/AIDS sig bli bemötta av professionella som de kommer i kontakt med på grund av deras sjukdom? (Page 38-46)