10. Diskussion
10.2 Slutdiskussion
Vi kan i stora drag se att resultatet från vår studie på företaget och de teorier samt statistik visar liknande mönster, med några få undantag. Vi fann att svårighetsgraden påverkar den individuella lönen mest, det vill säga ett svårare arbete genererar en högre lön. Detta förklarade även 63,5% av lönen vilket vi anser vara mycket. Vi är av åsikten att prestation ska styra mest, vilket skulle betyda att det undersökta företaget skulle måsta revidera sin lönesättningsmodell. I dagens samhälle är jämställdhet allt viktigare, både för individer och företag. Med tanke på detta bör företaget i vårt tycke se över löneklyftan mellan män och kvinnor som i dagsläget är betydligt större än i samhället i stort. Ett jämställt företag gynnar inte bara samhället och medarbetare utan det ger även bra publicitet utåt, alla vinner på det!
Vi tycker dock att jämförelserna i denna studie ska göras med försiktighet. Detta då vi tycker att det är svårt att jämföra olika statistiska underlag, särskilt då vissa har använt vägda skillnader och andra inte. Samtidigt har vi ingen undersökning i teorin som är uppbyggd på enskilda fallstudier likt vår, vilket också har ställt oss frågande till hur stora växlar som kan dras i våra jämförelser. Vi tror dock att detta kan ge ett bra underlag för framtida forskning och bidra till större insikt om faktorer som påverkar individuell lönesättning. Vi känner även att det finns inspiration till andra studier för att täcka upp kunskapsluckor kring de faktorer vi valt att undersöka.
Avslutningsvis vill vi understryka att de faktorer vi har använt kan ses som en fingervisning till vad som kan påverka den individuella lönen. Detta då vi är övertygade om att det är kontext och företagsspecifika egenskaper som styr vilka påverkansfaktorer som premieras.
38
Referenser
Alsterdal, L. (2003) Den kloka handlingens lön. I Wilhelmson, L. (red) Förnyelse på svenska arbetsplatser - balansakter och utvecklingsdynamik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Allvin, M. & Sverke, M. (2002). Generationsskillnader och individualisering – slutet för solidariteten?, Medlemmen, facket och flexibiliteten: Svensk Fackföreningsrörelse i det moderna arbetslivet (ss 85-102). Lund: Arkiv.
Arbetsdomstolen:
AD 2013 nr 64 AD 2001 nr 76 AD 2001 nr 51 AD 2001 nr 13
Arbetsgivarverket, (2010) Att leda och styra med individuell lön - stöd till dig som är lönesättande chef. Stockholm: Tabergs Media Group
Arbetsgivarverket, (2011) Lön. Hämtad 2015-05-08
http://www.arbetsgivarverket.se/chef-i-staten/arbetsgivarpolitik/statlig-arbetsgivarpolitik-i-praktiken/lon/
Barth, E., Raaum, O. & Naylor, R (2000) Union Wage Effects: Does membership matter? Vol 68. no 3. 259- 275
Barth, E., Raaum, O. & Naylor, R. (2000), Union Wage Effects: Does Membership Matter?.
The Manchester School Vol. 68, ss 259–275.
Becker, G. S (1993) Human Capital: A Theoretical and Empirical Analysis, with Special Reference to Education. Chicago: University of Chicago Press
Bloemen H. G. & Stancanelli E. G. F. (2001). Individual wealth, reservation wages, and transitions into employment. Journal of Labour Economics, Vol. 19, ss 400-439
39
Blom, A (1994) Kommunalt chefskap – en studie om ansvar, ledarskap och demokrati.
Lund: Universitetsförlaget Dialogos AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Brown, S., Roberts, J. & Taylor, K. (2011). The gender reservation wage gap: Evidence from British Panel data. Economics Letters, Vol. 113, ss 88-91.
Bureau of Labor Statistics, U.S. Department of Labor. (2014) The Economics Daily. Hämtad 2015-05-20 http://www.bls.gov/opub/ted/2015/median-weekly-earnings-by-education-gender-race-and-ethnicity-in-2014.htm
Bonner, S. E., & Sprinkle, G. B. (2002). The effects of monetary incentives on effort and task performance: Theories, evidence, and a framework for research. Accounting, Organizations and Society, Vol. 27, ss 303–345.
Cameron, J., & Pierce, W. D. (1994). Reinforcement, reward, and intrinsic motivation: A meta-analysis. Review of Educational Research, volume 64 (3), ss 363–423.
De Coen, A., Forrier, A. & Sels, L. (2015) The Impact of Age on the Reservation Wage: The Role of Employment Efficacy and Work Intention. A Study in the Belgian context. Journal of applied gerontology : the official journal of the Southern Gerontological Society. Volume, ss 83-112.
Diskrimineringsombudsmannen, DO. (2012) Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv. Taberg:
Taberg Tryckeri
Diskrimineringsombudsmannen, DO. (2014), Jämställdhetsanalys av löner - steg för steg.
Hämtad 2015-03-19
http://www.do.se/Documents/handledningar-arbetsliv/Jämställdhetsanalys%20av%20löner%20-%20steg%20för%20steg.pdf
Diskrimineringsombudsmannen, DO. (2015), Ordlista. Hämtad 2015-05-11 http://www.do.se/Fakta/Ordlista/
40
Eagly, A.H. and Johannessen-Schmidt, M.C. (2001) The leadership styles of women and men.
Journal of Social Issues, Vol. 57 (4), ss 781-97.
Eren, Ozkan (2009). Does membership pay off for covered workers? A distributional analysis of the free rider problem. Industrial and Labor Relations Review, Vol. 62, ss 367
Granqvist, L & Regnér, H & SACO. (2013). Chefens lön. Uddevalla: Tryckeri M.E.
Produkter
Gustavsson, A & Svaleryd, H. (2006) Löneskillnader mellan kommuner. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning
Hensvik, L. (2011) Påverkar chefens kön den anställdes lön?. Rapport 2011:26. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
JämO (2008). Arbetsvärderingssystem i Sverige. Hämtad 2015-05-24:
http://www.do.se/Documents/handledningar-arbetsliv/ArbetsvarderingssystemiSverigerevapril2008.pdf
Kjellberg, A (2002). Fackliga organisationer och industrial relations. I Hansen, L & Orban, P (red) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Kornfeld, Robert (1993) The effects of union membership on wages and employee benefits - the case of Australia. Industrial and labor relations review, Vol. 47
Lazear E. & Rosen, S. (1981) Rank-Order Tournaments as Optimum Labor Contracts.
Journal of Political Economy, Vol. 89, ss 841-864.
Löfström, Å. (2005). "En könssegregerad arbetsmarknad hinder för fria val och effektiv matchning?", Ekonomisk Debatt. Vol. 33 (8), ss 46-62
Massey, D. S. 1993. ”Theories of International Migration: A Rewiew and Appraisal Population and Development Review, Vol. 19 (3)
41
Medlingsinstitutets. (2015) Rapport om löneskillnader. Hämtad 2015-03-19 http://www.mi.se/files/PDF-er/att_bestalla/loneskillnader/skillnaden13.pdf
Neu Morén, E. (2011) Mycket väsen för lite ull - om individuell lönesättning i praktiken. I Karlsson, N. & Thorstensson, A. (red). Lönebildning för utvecklingskraft. Stockholm:
Norstedts
Neu Morén. E & Eriksson Lindvall. C (2013) Det du behöver veta om lön och lönesättning.
Lund: Studentlitteratur AB
Nationalencyklopedin (2015) Humankapital. Hämtad 2015-05-20 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/humankapital
Nilsson, T., & Ryman, A. (2005) Individuell lön - lönar det sig? Stockholm:
Arbetslivsinstitutet
Oxford Research AB. (2012) Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Hämtad: 2015-05-24
http://www.do.se/Documents/rapporter/forskningsversikt-om-rekrytering-i-arbetslivet.pdf
Pfeffer, J. (2000) The knowing-doing gap: How Smart Companies turn knowledge into action.
Massachusetts: Harvard business school press.
Proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt – delat ansvar
Ridgeway, C. 1997. Interaction and the conservation of gender inequality: Considering employment. American Sociological Review Vol. 62, ss 218-35.
Riksdagen (2015) Diskrimineringslagen. Hämtad 2015-03-23
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/
Rosenthal, M. B., & Frank, R. G. (2006). What is the empirical basis for paying for quality in healthcare? Medical Care Research and Review, Vol. 63(2), ss 135–157.
42
Simons, T., & Roberson, Q. (2003). Why Managers Should Care About Fairness: The Effects of Aggregate Justice Perceptions on Organizational Outcomes. Journal of Applied
Psychology, Vol. 88, ss 432-443
Statens folkhälsoinstitut. (2006), Särbehandlad och kränkt - en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa. Hämtad 2015-03-19 http://www.do.se/Documents/material-gamla-ombudsman/diskriminering_web%5B1%5D.pdf
Svenska staten (2004) Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden, Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 2004:43. Stockholm: Statens offentliga utredningar
Statistiska centralbyrån. (2012), På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012.
Örebro: Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån. (2013), Genomsnittlig månadslön efter utbildning 2013. Hämtad 2015-05-13 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Loner-och-arbetskostnader/Lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/14367/14374/149081/
Statistiska centralbyrån. (2014), Genomsnittlig månadslön (totallön), tjänstemän privat sektor (SLP), kronor efter Yrke (SSYK 2012), ålder, kön och år Hämtad 2015-05-25
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0103__AM0103F/SL P3tSSYK412/table/tableViewLayout1/?rxid=dc46bc33-15bb-490f-a4fd-7553f35fb96d
Stolzenberg, R.M (1975). Labor Markets and the process of Wage Attainment. American Sociological Review, Vol 40, ss 645-655
Sverke, M., Näswall, K., & Hellgren, J. (2005). Bättre löner i staten – Enkätundersökning om lön, motivation och arbetsvillkor bland statligt anställda. Stockholm: OFR.
Tan, E. (2014). Human Capital Theory: A Holistic Criticism. Review of Educational Research, Vol. 84, ss 411–445.
Winters, V John (2009) Wages and prices: Are workers fully compensated for cost of living differences?. Regional Science and Urban Economics, Vol. 9, ss 632-643
43
Wu, Huoying (2007). Can the human capital approach explain life-cycle wage between races and sexes? Economic Inquiry, Vol. 45, ss 24-39
Young, GJ., Beckman, H., Baker, E (2012) Financial incentives, professional values and performance: A study of pay-for-performance in a professional organization. Journal Of Organizational Behavior, Vol. 33, ss 964-983
44
Bilagor
45
a. Predictors: (Constant), Grade 19, Grade 18, Grade 12, Grade 17, Grade 11, Grade 16, Grade 15, Grade 14, Grade 13
ANOVAa
b. Predictors: (Constant), Grade 19, Grade 18, Grade 12, Grade 17, Grade 11, Grade 16, Grade 15, Grade 14, Grade 13
46 Bilaga 3
Model Summary
Model R R Square Adjusted R Square
Std. Error of the Estimate
1 ,094a ,009 ,009 1003,223
a. Predictors: (Constant), Överträffar kraven, Möter kraven
ANOVAa
Model Sum of Squares df Mean Square F Sig.
1
Regression 71708109,859 2 35854054,929 35,624 ,000b
Residual 8040577806,51 9
7989 1006456,103
Total 8112285916,37 8
7991
a. Dependent Variable: Heltidslön
b. Predictors: (Constant), Överträffar kraven, Möter kraven
Coefficientsa
Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients
t Sig.
B Std. Error Beta
1
(Constant) 1964,615 58,311 33,692 ,000
Möter kraven 287,466 59,637 ,113 4,820 ,000
Överträffar kraven 488,274 64,804 ,177 7,535 ,000
a. Dependent Variable: Heltidslön
47 Bilaga 4
Model Summary
Model R R Square Adjusted R Square
Std. Error of the Estimate
1 ,061a ,004 ,004 489,783
a. Predictors: (Constant), Medlem i facket
ANOVAa
Model Sum of Squares df Mean Square F Sig.
1
Regression 6260943,703 1 6260943,703 26,100 ,000b
Residual 1673694387,94 9
6977 239887,400
Total 1679955331,65 2
6978
a. Dependent Variable: Heltidslön b. Predictors: (Constant), Medlem i facket
Coefficientsa
Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients
t Sig.
B Std. Error Beta
1
(Constant) 2024,964 11,496 176,138 ,000
Medlem i facket -68,279 13,365 -,061 -5,109 ,000
a. Dependent Variable: Heltidslön