Det finns inte så stor skillnad på hur krigen framställs i läroböckerna. Författarna skriver relativt neutralt utan att framställa något enskilt land som den enda anledningen bakom konflikterna, även om alla är överens om kriget startades igång av Serbien då federationen bröts av andra länder som ville ha självständighet. De största skillnaderna märks i den kvantitativa undersökningen som är inriktad på vad som nämns och inte nämns. Det är svårt att säga om valen i böckerna är slumpmässiga eller om det är författarnas egna bestämda uppfattningar som finns i böckerna. Texterna förmedlar budskap som kan tolkas som både ett ideologiskt bruk och ett icke-bruk, då vissa händelser har kommit med och andra inte. Även numerära uppgifter om antalet krigsflyktingar skiljer sig åt. Allt mellan två och fyra miljoner presenteras. I några böcker är det bara antalet flyktingar som kom till Sverige som nämns, en bok skriver att det var 80 000 och en annan 170 000 flyktingar. Det är heller inte många personer som nämns i böckerna. Som Winding presenterade i sin uppsats har han undersökt sex
aktörer. Två av dem, Biljana Plavšić och Franjo Tudjman, nämns inte i någon lärobok för gymnasiet som undersökts i denna uppsatt. Hade denna undersökning gått ut på att jämföra läroböcker mellan högstadiet och gymnasiet hade en frågeställning kunnat vara just varför vissa personer faller bort i framställningen av krigen på gymnasiet. En tanke är för att vikten ligger på att framställa händelserna, och att aktörernas roll därför spelats ner. Även om personerna inte nämns vid namn får man ändå en idé om vad som hänt med dem efter kriget då de flesta böckerna berättar att de ställts inför rätta i Haag.
Samband historia och Alla tiders historia är de som är mest ingående i sin behandling
av de jugoslaviska krigen, både om man ser till sidantal och till vad de tar med innehållsmässigt. Båda böckerna har med alla de händelser som varit i centrum för denna undersökning. När det kommer till nyckelpersonerna i kriget är det återigen Alla
tiders historia som fått med de flesta personerna i framställningen av krigen.
Även om undersökningen har visat att alla böcker nämner krigen på ett eller annat sätt så har det också framkommit i enkätundersökningen att krigen i det forna Jugoslavien ändå inte får så stor plats i undervisningen. Då majoriteten av lärarna ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid för att undervisa om de jugoslaviska krigen kan man diskutera om innehållet i läroplanen behöver ändras om? Kanske ska man lägga mer fokus på modern historia på gymnasiet så att de jugoslaviska krigen blir en del av
undervisningen? Här är boken Den moderna tidens historia ett exempel på en lösning som skulle kunna appliceras på gymnasiet: i boken går man igenom alla epoker före 1700-talet i en snabb genomgång på 10 sidor innan den moderna tidens historia tar vid och får större plats.
Även brist på kunskap om området är något som lyftes fram genom enkäten och även via Duspers undersökning. Då majoriteten av lärarna använder Perspektiv på historien
1b, som är en av de böcker som innehållsmässigt berättar minst om de jugoslaviska
krigen, kan detta vara en anledning till att ämnet inte får någon plats i många av de medverkande lärarnas undervisning. Dock önskar lärarna att de fanns tid och kunskap för att lära ut om området, för som nämnts tidigare sitter det än idag elever från de olika länderna i klassrummet tillsammans med elever som inte har en aning om att det ens varit ett krig.
Referenslista
Primärkällor
Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne, Alla tiders historia 1b, 1. uppl., Gleerups, Malmö, 2011
Ericsson, Niklas & Hansson, Magnus, Samband historia: historia plus, 1. uppl., Bonnier utbildning, Stockholm, 2009
Jansson, Ulf & Serra, Antonio, Den moderna tidens historia, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2012
Larsson, Olle, Möt historien 1b, Första upplagan, Gleerups, Malmö, 2016
Långström, Sture, Historia 1b Den lilla människan och de stora sammanhangen
(inklusive Historia 1a2), 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Nyström, Hans, Nyström, Lars, Nyström, Örjan & Hallberg, Erik, Perspektiv på
historien 1b, Andra upplagan, Gleerups, Malmö, 2016
Internetkällor
Levandehistoria.se. (Inget datum för publikation). Avläst 2019-11-15. https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/kriget-i-forna-jugoslavien/folkmordeti-srebrenica
Nationalencyklopedin Carl Bildt. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/carl-bildt
Nationalencyklopedin, Daytonavtalet. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/daytonavtalet
Nationalencyklopedin, Jugoslavien. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jugoslavien
Nationalencyklopedin, Jugoslaviska krigen. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jugoslaviska-krigen
Nationalencyklopedin, Kosovo. Avläst 2019-11-15.
Nationalencyklopedin, Radovan Karadzic. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/radovan-karadzic
Nationalencyklopedin, Ratko Mladic. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ratko-mladic
Nationalencyklopedin, Slobodan Milosevic. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/slobodan-milosevic
Nationalencyklopedin, Tito. Avläst 2019-11-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tito Migrationsverket, ”Historik”. Avläst 2019-11-27.
https://www.migrationsverket.se/OmMigrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html
Rebac, Iva. ”Ubili su ih: Boško se srušio, a Admira ga zagrlila i izdahnula”. 24sata. 2017-05-18. https://www.24sata.hr/news/ubili-su-ih-bosko-se-srusio-a-admira-ga-zagrlila-i-izdahnula-524978 (Avläst 2019-11-25)
Skolverket, Antiken blir kvar i grundskolan. Avläst 2019-12-06
https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-10-04-antiken-blir-kvar-i-grundskolan
Skolverket, Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna. Avläst 2019-11-26.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna
Skolverket, Ämne – Historia 1b. (2011). Avläst 2019-11-26.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-
i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp %2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DHIS%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5 cdfa92a3
Tunelspasa.ba. Tuneli kroz historiju. (Inget datum för publikation). Avläst 2019-11-16 https://tunelspasa.ba/#tuneli-kroz-historiju
Tryckta källor och litteratur
Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade]
Cakic, Marino. 2015. ”Den föränderliga samtidshistorien: En analys av
historieläroböckernas beskrivning av orsakerna till Jugoslavienkriget 1991-1995 och Kosovokriget 1998-1999”. C-uppsats i Historia vid Högskolan i Halmstad
Dusper, Zeljka. ”Att undervisa om krigen i forna Jugoslavien. En kvantitativ
intervjustudie om hur historielärare tänker och resonerar kring undervisning om krigen i forna Jugoslavien”. C-uppsats i Historia vid Jönköpings universitet
Eriksson, Jesper. 2010. ”En Historia i förändring: En läromedelsanalys av
historieläromedel med fokus på det första världskriget.” Examensarbete inom allmänt
utbildningsområde vid Uppsala universitet
Gustavsson, Martin & Svanström, Yvonne (red.), Metod: guide för historiska studier, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2018
Karlsson, Klas-Göran, Historia som vapen: historiebruk och Sovjetunionens upplösning
1985-1995, Natur och kultur, Stockholm, 1999
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är nu: en introduktion till
historiedidaktiken, 2., [uppdaterade och bearbetade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009
Kågerman Hansén, Malin & Whitling, David. Sedan är det väl bara att trycka? I Att
spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, Ammert, Niklas (red.),1. uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2011
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011,
Skolverket, Stockholm, 2011
Virta, Arja. Finska kriget 1808-1809 i svenska och finska gymnasieböcker i historia.
Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879,
nr 2012:1
Winding, Jonathan. 2019. ”Samma händelse, olika förklaringar – En komparativ studie
av läroböcker gällande inbördeskrigen i forna Jugoslavien”. C-uppsats i Historia vid
Linnéuniversitetet i Kalmar
Österberg, Eva. Kultur, genus och samtiden: svensk historieforskning från senare delen av 1980-talet till 2010. I Historieskrivningen i Sverige, Artéus, Gunnar & Åmark, Klas (red.), 2012