Vår tanke har från början varit att undersöka varierande undervisningsformer. I och med att vi inspirerats av learning study har vi successivt övergått till att se mer på varierat
undervisnings-innehåll. En undervisningsform kan i sig upplevas invariant, men det behöver inte innebära att
undervisningsinnehållet inte är varierat, tvärtom. Marton (2008-04-10) hävdar att sättet att lägga upp undervisningens innehåll starkt påverkar vad eleverna kommer lära.
Det är lätt att vara efterklok. När vi nu i efterhand ser tillbaka på arbetets gång har vi upptäckt en del detaljer som kanske skulle ha behandlats annorlunda. Vår tanke var till en början att vi skulle besöka flera skolor, men när vi sedan upptäckte att det endast blev ett skolbesök insåg vi att vi en-dast hade detta material att tillgå och valde istället att fördjupa oss i det. När vi sedan fördjupade oss i materialet ångrade vi att vi inte kopierat de texter eleverna skrivit under lektion 2, då se arbe-tade på egen hand. Vi hade därmed inte tillgång till elevernas tankar (annat än i intervjuerna), på samma sätt som under lektion 1 där vi själva varit delaktiga genom den föreläsningsform lektionen var uppbyggd på.
De frågor som vi formulerade i samband med observationer och intervjuer har fått fungera som stöd i vår undersökning. Vi upplever dem relevanta för undersökningen och kan nu i efterhand se att de gav resultat. Det finns frågor som eventuellt kunnat utvecklas, eftersom eleverna inte alltid direkt förstod vad vi menade. De hade t.ex. svårt att se när de kunde ha användning av sin kunskap. Här fick vi utveckla vår fråga och ge exempel för att de skulle förstå. Metoden som helhet – observation och intervju – anser vi vara ändamålsenlig. Vi har fått svar på våra frågeställningar, men vi medger också att metoden kunnat ske i annan omfattning, t.ex. genom ett större antal observationer och intervjuer. Hade vi fått som vi velat hade vi gärna besökt fler skolor som karakteriserat de respek-tive undervisningspraktikerna i större grad.
Läraren bör ställa sig frågorna: Vad lär sig eleverna av min undervisning? Är den bra nog för att
fånga upp alla individer i klassrummet? Vi har tidigare hävdat att varierad undervisning når fler
elever och det står vi fast vid. Det är också en anledning till varför vi inte vill låsa oss fast vid en viss undervisningsmodell. Vi är olika som individer; eget arbete passar vissa elever bättre än andra, på samma sätt som styrda uppgifter passar vissa elever bättre än andra. Det kan diskuteras vilken roll läraren ska inta i ett klassrum, men vi tror det är viktigt att läraren fortsätter använda sina starka sidor oavsett undervisningsmodell. En lärare som t.ex. är begåvad med talets förmåga behöver inte sluta använda denna bara för att eleverna arbetar självständigt.
Vår text har behandlat begreppen fri och traditionell undervisning. Vi diskuterade länge hur vi skulle namnge de olika praktikerna och även om vi inte kände oss helt bekväma med att benämna undervisningen som fri eller traditionell, har vi i brist på bättre förslag använt dem. Svårigheten med att använda dessa begrepp är enligt vår mening att de inrymmer så olika uppfattningar. Fri undervisning kan fungera på en mängd olika sätt, så även traditionell undervisning. Med litteratur och undersökningar i bagaget har vi övergått till att se på den lärarroll som varit framträdande i de olika praktikerna. Vi vill hellre karakterisera undervisningen som antingen lärarstödd och lärarledd eller lärarförmedlande. De förstnämnda begreppen representerar det vi kallat fri undervisning,
me-Vi vill inte ta ställning för eller emot den ena eller den andra praktiken. Allt handlar om hur läraren framställer undervisningens innehåll. Vi ser dock en poäng med att inte ha undervisningen alltför schemastyrd. Enligt vår uppfattning finns en risk att en alltför schemalagd undervisning kan hindra eleverna att utveckla en djupare förståelse, eftersom undervisningen kan upplevas något stressad och atomistisk. Vår önskan är att man även under en strukturerad lektion ska kunna stanna upp för att fördjupa sig i elevernas funderingar. Överhuvudtaget bör samtalet utgöra en viktig del i under-visningen. Det är i samtalet vi har möjlighet att bemöta elevernas tankar på samma sätt som ele-verna får ta del av varandras. Det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling.
Eriksson, Arvola Orlander och Jedemark (2008) ställer sig frågan om en varierande undervisnings-praktik i timplanelösa skolor innebär likvärdiga förutsättningar för elevers lärande. Deras slutsats är att de förmågor som möjliggörs i respektive praktik är beroende av vilken skola eleven går och om man ses som svag eller inte. Vår egen slutsats, när det gäller vad eleverna lär i en lärarledd eller lärarförmedlande undervisning, är att eleverna oavsett praktik kan utveckla samma begåvningar. Oavsett praktik har läraren en viktig roll, vare sig den rollen är lärarförmedlande eller lärarledd. Det som är avgörande för vad eleven lär är beroende av hur undervisningsinnehållet presenteras. Under-visningsinnehållets variation är avgörande – inte arbetssättets.
Om nu variationen inom undervisningsinnehållet avgör vad eleverna kommer att lära sig, hur ska jag då som lärare veta vad i undervisningsinnehållet som ska variera? Hur bör undervisningsinne-hållet presenteras för att jag som lärare ska kunna nå så många elever som möjligt? Frågan är om vi någonsin får svar på dessa frågor, oavsett hur mycket vi letar. För att veta vad vi lär, måste vi ha en föreställning om vad lärande är. Har vi ingen föreställning om vad lärande är, vet vi heller inte när vi lärt något. För att veta vad i undervisningsinnehållet jag ska variera, måste jag veta vad jag vill att eleverna ska lära sig. Detta är något varje lärare bör ta i beaktning.
7 Referenslista
Litteratur
• Arevik, S., & Hartzell, O. (1994). Vilket tänkande kräver SO-undervisningen? En kognitiv
undervisningsmodell exemplifierad med ett SO-arbetsområde i åk 9. Häften för Didaktiska
studier 47. Stockholm: HLS Förlag.
• Bergqvist, K. (2005). Planering av eget arbete – ett förändrat innehåll i undervisning. Ingår i E. Österlind (red.) Eget arbete – en kameleont i klassrummet: perspektiv på ett arbetssätt
från förskola till gymnasium. Lund: Studentlitteratur.
• Carlgren, I. (2005). Konsten att sätta sig själv i arbete. Ingår i E. Österlind (red.) Eget
ar-bete – en kameleont i klassrummet: perspektiv på ett arbetssätt från förskola till gymna-sium. Lund: Studentlitteratur.
• Eriksson, I. (2005). Tre generationer eget arbete. Ingår i E. Österlind (red.) Eget arbete – en
kameleont i klassrummet: perspektiv på ett arbetssätt från förskola till gymnasium. Lund:
Studentlitteratur.
• Eriksson, I., Arvola Orlander, A., & Jedemark, M. (2008). Varierande
undervisnings-praktiker i timplanelösa skolor – likvärdiga förutsättningar för elevers lärande?
Stock-holms Universitets Förlag.
• Holmqvist, M. (red.) (2006). Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.
• Madsén, T. (2002). Återupprätta läraren. Artikel ur 3/2002. Pedagogiska
Maga-sinet.
• Madsén, T. (1990). Forskningsperspektiv på elevaktiva arbetsformer. Ingår i
antolo-gin för didaktik och samhällsorientering: So-ämnen med didaktisk inriktning I.
Stockholm: Lärarhögskolan
• Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning. I Forskning av denna världen II – om
• Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
• Marton, F., Dahlgren, L.O., Svensson, L., Säljö, R. (1999). Inlärning och
omvärlds-uppfattning. Nordstedts Akademiska Förlag.
• Newton, P. D. (2003). Undervisa för förståelse. Vad det är och hur man gör det. Lund: Studentlitteratur.
• Runesson, U. (2006). Vad är möjligt att lära sig? Variationens och samtidighetens bety-delse. Ingår i Holmqvist (red.) Lärande i skolan. Learning study som
skolutvecklings-modell. Lund: Studentlitteratur.
• Smith, F. (2000). Läsning. Stockholm: Liber AB
• Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
• Österlind, E. (2005). Eget arbete i med- och motvind. Ingår i E. Österlind (red.) Eget arbete
– en kameleont i klassrummet: perspektiv på ett arbetssätt från förskola till gymnasium.
Lund: Studentlitteratur.
Föreläsning