Samhälleliga lösningar för hur olikheter hanteras utifrån visionen att skapa ett-samhälle-för-alla, till exempel en-skola-för-alla eller kultur-för-alla har i första hand byggt på två utgångspunkter: antingen inkludering i
majoritetsgruppen, eller segregering från majoritetsgruppen.75 Båda dessa
lösningar har dominerat över tid. Båda lösningarna bygger på föreställningen om majoritetsgruppen som en fast norm. Det behövs ett tredje perspektiv med utgångspunkt att dominerande normer i sig själva måste ifrågasätts, eftersom ingen av de tidigare positionerna hittills har bidragit till ett mer rättvist samhälle. Ett tredje perspektiv öppnar upp för det nödvändiga i att även majoritetsgruppen behöver utvecklas och förflytta sig och
nödvändigheten i skapandet av en ny föränderlig norm. Detta utgör en viktig aspekt i tankesmedjan DoIT:s vision (se www.ju.se/ccd/doit). En annan viktig aspekt är behovet av sektorsövergripande ansträngningar, vilket framgår av DoIT:s agenda. Liknande idéer kan ses i Vetenskapsrådets rapport ”Hela vetenskapen!” (2014):
Det finns förväntningar i samhället att vetenskapen kommer att hitta lösningar på stora sociala problem. Dessa utmaningar kan dock inte lösas av en enskild forskare eller disciplin och problemen måste formuleras av samhällsaktörer och forskare tillsammans för att skapa en hållbar utveckling.
Många människor från olika sektorer i samhället behöver börja ställa sig följande obekväma frågor för att möjliggöra en sådan förskjutning från stuprörstänk mot ett mer sektorövergripande samarbete:
• Vilka (o)synliga normer ser jag /vi inte?
• Vem skapar lösningar för inkludering – för vem/vilka?
• Varför lever vi i ett överflöd av policys, medan klyftan mellan ord och vardagliga handlingar bara ökar?
• Var och hur möts människor som är unika och olika (i många avseenden samtidigt)?
• Och framför allt, varför skapas fortfarande lösningar för en fast given grupp åt gången?
109 Som Machart, Clark och Dervin belyser (2014):
Hur kan vi undvika kapning av begreppet mångfald då dess användning missbrukas för att enbart peka till ’ras’/’etnicitet’/’kulturella’ skillnader istället för den sammansätta människans komplexa attribut såsom genus, språk, religion, social klass, mm. … det sätt såsom människan identifierar, approprierar och lever en och samma sociala identitet (t.ex. religion) varierar i en grupp. Kategorier är inte definitiva då vi kan ändra våra identifikationer under vår livstid, och även beroende på vilket sammanhang vi uttrycker oss i… I varje tillfällen jag agerar tillsammans med andra människor gör jag ras, kultur, språk, genus, mm.76
Den finns en ökande medvetenhet om att identitetspositioner är något som skapas (se bl. a. Bagga-Gupta, Hansen & Feilberg 2017). Med andra ord behöver vi inse att vi gör identitet snarare än att utgå från identitet som fasta kategorier. Denna förståelse för identitet bidrar till en fruktbar diskussion om ett tredje perspektiv. Ett sådant perspektiv öppnar upp för en förändring av möjligheterna för döva medborgare i Sverige, för deras förmåga att delta i samhället på lika villkor som hörande medborgare. En förändring mot ett tredje perspektiv kommer att leda till en förändring av möjligheterna för alla medborgare i ett demokratiskt samhälle. Lösningarna har hittills fokuserat på att anpassa avvikelsen till normen, medan det är normen som också behöver kraft och mod för att förflytta sig. En sådan utveckling ger förutsättningar att hantera problematiska normativa föreställningar om ett gemensamt
kulturarv, en etnisk ”renrasig” medborgare och en enspråkig befolkning. En sådan utveckling kan ge energi till en av de viktigaste och starkaste
mänskliga drivkrafterna:
Hur långt vågar vi sträcka oss för att anpassa oss till någon så att vi kan kommunicera och samexistera på ett hållbart sätt?
76 Engelska original: “How do we avoid ‘hijacking’ of the concept of diversity as it
is misused to only imply ‘race’/’ethnicity’/’cultural’ differences instead of a joining of the individual’s complex dimensions such as gender, language, religion, social class, etc. ... the way man identifies, appropriates and live the same social identity (eg religion) varies in a group. Categories are not definitive as we can change our identification(s) in our lifetime, or even in relation to the context in which we express ourselves... In every moment, I do race, culture, language, gender, etc. along with other people in a given context”.
110
Referenser
Anderson, B. (1996). Imagined Communities: Reflections on the origin and
spread of nationalism. London: Verso.
Bagga-Gupta, S. (2017a) Signed Languages in Bilingual Education. In: S. May (General Ed), Encyclopedia of Language and Education. O. García and A. M. Y. Lin (Eds.) Volume 5: Bilingual and Multilingual Education. (131- 145). Rotterdam: Springer.
https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-319-02258- 1_12
Bagga-Gupta, S. (2017b). Language and Identity beyond the mainstream. Democratic and equity issues for and by whom, where, when and why.
Journal of the European Second Language Association. 1(1). 102-112.
http://doi.org/10.22599/jesla.22
Bagga-Gupta, S. (2017c). Center-staging language and identity research from earthrise perspectives. Contextualizing performances in open spaces. In S. Bagga-Gupta, A. L. Hansen & J. Feilberg (Eds.) Identity revisited and
reimagined. Empirical and theoretical contributions on embodied communication across time and space. (65-100). Rotterdam: Springer.
Bagga-Gupta, S. (2016). Att vara besatt av gränser VS länkning och
kontinuum i språkande och identitetande [Our obsession with boundaries VS Chaining and continuum in languaging and identiting]. Invited keynote at the Nordic conference on Bimodal Bilingualism in signing children”, 26-27 October, Trondheim, Norway.
Bagga-Gupta, S., Hansen, A. L. & Feilberg, J. (Eds) (2017). Identity
revisited and reimagined. Empirical and theoretical contributions on embodied communication across time and space. Rotterdam: Springer.
http://www.springer.com/gb/book/9783319580555
Bagga-Gupta, S., Messina Dahlberg, G. & Winther, Y. (2016). Disabling and enabling technologies for learning in higher education-for-all. Issues and challenges for whom? Informatics. Special issue: Information and
Communication Technology in Higher Education. 3(4), 21. Guest editors: D.
Bonilla & M. Stoner.
http://www.mdpi.com/journal/informatics/special_issues/communication- technology. doi:10.3390/informatics3040021
Bagga-Gupta, S. & Weckström, P. (2015). Going Beyond Inclusion. Reflections from research, culture and three years of DoT. Paper at the Cross-sector multidisciplinary international conference “Going Beyond Inclusion. New forms of Cultural Spaces in the 21st century, ICS 2015”. 18-
111 DIAL (Dialogue In Action for Learning - Meaning-making processes inside
and outside institutional practices,) at Örebro university.
Hollingsworth, R. & Hollingsworth, E.J. (2000). Major discoveries and biomedical research organizations. Perspectives on interdisciplinarity, Nurturing leadership, and Integrated structure and Cultures. In P. Weingard & N. Stehr. Practising Interdisciplinarity. (215-244). Toronto, Canada: Toronto University Press.
Machart, R., Clark, J. B. & Dervin, F. (2014). Editorial. Perceived differences, exhibited “diversities” and overlooked individualities. International Journal of
Education for Diversity. 3: i–vi.
Mineur, M. (Ed.) (2014). Hela Vetenskapen! Stockholm: Vetenskapsrådet och Svenska Unescorådet.
Weckström, P. Lund, C. & Bagga-Gupta, S. (2016). DoT Final report. Örebro, Örebro County Theatre.