Med accelerometri framkom en liten, men signifikant, förbättring i slutet av hälsoprojekt- perioden av minst måttlig fysisk aktivitet samt av stillasittande tid för seniorerna. Värdena för högintensiv aktivitet vid accelerometri visade genomgående förvånansvärt låga nivåer. En orsak kan vara att datoranalysprogrammen för aktivitetsmätarna inte är tillräckligt känsliga såsom de idag är inställda för seniorers högsta intensitetsnivåer. En god reliabilitet framkom för accelerometerregistreringarna. Bäst signifikanta samband gentemot accelerometri sågs för måttligt intensiv fysisk aktivitet i en fråga från GIH:s hälsoenkät samt i en fråga från
Socialstyrelsen. Visst signifikant samband sågs även för en fråga om stillasittande, medan aktivitetsmätarens data stämde vanligtvis inte överens med självskattad data för högintensiv fysisk aktivitet för äldre. Så dessa seniordata är inte helt lika jämfört med tidigare studier på yngre vuxna som vanligtvis visat en högre validitet för frågor med högintensiv jämfört måttligt intensiv fysisk aktivitet. Fortsatt studier med bl.a. undersökning av olika gränsvärden för seniorer i jämförelser med yngre vuxna är önskvärt gällande accelerometri. Arbetet har vidare visat exempel grad av validitet för några enkätfrågor om fysiska aktivitetsvanor för seniorer.
Käll- och litteraturförteckning
35 Andersson E, Ronnquist G, Oddsson K, Ekblom Ö, Nilsson J. Äldre blir starkare av
Hälsoprojektet. Svensk Idrottsforskning 2013:1:25-7.
Bento T, Cortinhas A, Leitao JC, Mota MP. Use of accelerometry to measure physical activity in adult and the eldery. Rev Saude Publica 2012:46:561-70.
Bergman Stamblewski, A. Äldre miljöer för fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut 2008.
Chodzko-Zajko WJ, Proctor DN, Fiatarone Singh MA, Minson CT, Nigg CR, Salem GJ & Skinner JS. American College of Sports Medicine position stand. Exercise and physical activity for older adults. American College of Sports Medicine, 2009:41:1510-1523
Clemes SA, David BM, Zhao Y, Han X, Brown W. Validity of two selfreport measures of sitting time. JPhys Act Health. 2012:9:533-9.
Craig CL. Marshall AL, Sjöström M, Bauman AE, Booth ML, Ainsworth BE, Pratt M, Ekelund U, Yngve A, Sallis JF, Oja, P. International physical activity questionnaire: 12- country reliability and validity. Med Sci Sports Exerc 2003:35:1381-95.
Ejvegård R. Vetenskapliga metoder. Studentlitteratur 1996.
Ekblom Bak E. Långvarigt stillasittande, en hälsofara i tiden. Studentlitteratur 2013.
Ekelund U, Sepp H, Brage S, Becker W, Jakes R, Hennings M, Wareham J M. Criterion- related validity of the last 7-day, short form of the International Physical Activity
Questionnaire in Swedish adults. Public Health Nutrition 2006:9:258-265.
Eurobarometer: Sport & Physical Activity. Special Eurobarometer 2013: 412 /Wave EB80.2 http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_412_en.pdf(2013-11-23)
Faskunger J. Motivation för motion, hälsovägledning steg för steg. SISU Idrottsböcker. 2001.
36 Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer, aktivitetsnivå och attityder.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/rekommendationer. (2014:05-30) FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Statens folkhälsoinstitut. 2008. www.fyss.se
Hagberg, L.A. & Lindholm, L. Cost-effectiveness of healthcare-based interventions aimed at improving physical activity. Scandinavian journal of public health, 2006:34:641-653.
Hagstromer M, Ojaa P, Sjostrom M. Physical Activity and Inactivity in an Adult Population Assessed by Accelerometry. Med & Science in sports & exercice 2007:39:1502-8.
Hagströmer M, Pekka O, Sjöström M. The international Physical Activity Questionnaire (IPAQ): a study of concurrent and construct validity. Public Health Nutr 2006:9:755-62.
Hagstromer M, Troiano R P, Sjöström M, Berrigan D. Levels And Patterns of Objectively Assessed Physical Activity- A Comparison Between Sweden and the United States. Am J Epidemiol. 2010:15:171:1055-64.
Hart TL, Swartz AM, Cashin S E, Strath S J. How many days of monitoring predict physical activity and sedentary behavior in older adults? Int J Behav Nutr Phys Act. 2011:16:8:62. doi: 10.1186/1479-5868-8-62.
Healy GN, Dunstan DW, Salmon J, Shaw JE, Zimmet PZ & Owen N. Television time and continuous metabolic risk in physically active adults. Med Sci Sports Exerc 2008:40:639-45. Healy GN, Clark BK, Winkler EAH, Gardiner PA, Brown WJ, Matthews CE. Measurement of adults’ sedentary time in population-based studies. American Journal of Preventive Medicine 2011a: 41:216-227.
Healy GN, Matthews CE, Dunstan DW, Winkler EA, Owen N. Sedentary time and
cardiometabolic biomarkers in US adults: NHANES 2003-06. Eur Heart J. 2011b:32:590- 7.
37 IPAQ: International Physical Activity Questionnare. Karolinska Institutet
http://www.ipaq.ki.se/ipaq.htm [2013-11-11].
Jared M, Tucker, PhD, Gregory J. Welk, PhD, Nicholas K, Beyler, PhD. Physical Activity in U.S. Adults. Compliance with the Physical Activity Guidelines for Americans. Am J Prev Med 2011:40:454-461.
Lee PH, Macfarlane DJ, Lam TH, Stewart SM. Validity of the international physical activity questionnaire short form (IAPQ-SF): A systematic review. Int J Behavioral Nutrition and Physical Activity 2011:8:115. www.ijbnpa.org/content/8/1/115
Leijon, M., Kallings, L., Faskunger, J., Laerum, G., Börjesson, M. & Ståhle, A. Främja fysisk aktivitet. I: Ståhle, A. (red). FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 1:3. Uppl. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2008 s. 47-63. Kenney, W.L., Wilmore, J.H. & Costill, D.L. (2012). Physiology of sport and exercise. 5.ed. Champaign: Human Kinetics.
Lexell, J., Frändin, K. & Helbostad, J.L. Äldre. I: Ståhle, A. (red.). FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 1:3. Uppl. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2008 s. 194-202.
McLachlan S, Hagger M.S. Do people Dirrerentiate Between Instrinnsic and Extrinsic Goals for Physical Activity? Journal of Sport & Exercise Phychology, 2011:33:273-288.
Nelson ME, Rejeski JW, Blair SN, Duncan PW, Judge JO, King AC, Macera CA &
Castaneda-Sceppa C. Physical activity and public health in older adults. Recommendation from the American college of sports medicine and the American heart association.
Circulation 2007:116:1094-1105.
Orsini N, Bellocco R, Bottai M, Hagströmer M, Sjöström M, Pagano M, Wolk A. Validity of self-reported total physical activity questionnaire among older women. Eur J Epidemiol 2008a:23:661-667.
38 Orsini N, Bellocco R, Bottai M, Hagstromer M, Sjostrom M, Pagano M, Wolk A. Profile of physical activity behaviors among Swedish women aged 56-75 years. Scand J Med Sci Sports 2008b:18:95-101.
Pantzar E, Vardagsmotionera mera-stillasittande tid hos individer som uppnår gentemot de som inte når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. C-uppsats 2014, Gymnastik och idrottshögskolan.
Riksidrottsförbundet. Idrott och motion +60. Fakta och argument samt goda exempel för fysisk aktivitet upp i åldrarna. Stockholm: Riksidrottsförbundet 2007.
Rosenberg DE, Bull FC, Marshall AL, Sallis JF & Bauman AF. Assessment of sedentary behavior with the International Physical Activity Questionnaire. Journal of Physical Activity and Health 2008:5:30-44.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, 128s. www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-11-11.pdf Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Östersund: Statens folkhälsoinstitut 2010.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Äldres hälsa: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitiks rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
WHO World Health Organization. Global Recommendations on Physical Activity for Health. Geneva
2010. http://whqlibdoc.who.int/publications/2010/9789241599979_eng.pdf?ua=1(2013-11-24)