Det konstateras från den här studien att
Kallteknik används i huvudsak för vägar med en ÅDT lägre än ca 3 000 fordon men tydligen finns potential att användas även för vägar med högre trafik. Enligt laboratorieundersökningar kan kallt tillverkade beläggningar ha mekaniska egenskaper jämförbara med varmt tillverkade beläggningar vid val av rätt stenmaterial och emulsion vid proportionering och efter relativt kort härdnings/konditioneringstid.
Att tillverkning av asfalt med kallteknik behöver fortfarande utvecklingsinsatser trots de stora framstegen i utvecklingen under de senaste två decennierna.
det största behovet troligen fortfarande är att kunna bestämma kompatibiliteten mellan bindemedlet och de olika stenmaterialen dock flera framsteg har skett både internationellt och i Sverige inom området.
Kallmassor är känsligare för väderförhållanden än varmasfalt varför tillverkning och
utläggning av kallmassa måste ske under strikt kontrollerade förhållanden såsom temperatur, nederbörd och fukt i luften och vid behov styra tillverkning och utläggning med avseende på rådande väderförhållanden.
Beläggningar med kallteknik är ett effektivt sätt att minska miljöpåverkan. Den största nyttan i ökad andel av användning av kall asfalt ligger i energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser och det har en hög prioritet hos Trafikverket om man ska uppnå de mål regering och riksdag har satt upp.
Det rekommenderas flera implementeringsförsök med kallt tillverkade AG-beläggningar på mer högtrafikerade vägar.
VTI rapport 865 41
Referenser
Al Nageim, H. S.F. Al-Busaltan, W. Atherton and G. Sharples (2012). A comparative study for improving the mechanical properties of cold bituminous emulsion mixtures with cement and waste materrials. Construction and Building materials 36.
Asphalt Institute (1979). A basic asphalt emulsion manual. 2nd, Manual series no. 19 (MS-19). Asphalt Institute (1989). Asphalt cold mix manual. 3rd, Manual series no. 14 (MS-14).
Eckmann, B., S. Le Bec, P. Verlhac, F. Leal Calderon, and C. Dicharry (2001). Particle size
distribution of bituminous emulsions: measurement and prediction. Europeanroads review RGRA No 794. Paris.
Ekdahl, P. and K. Wiklund (2003). Fallviktsmätning NCC-ytor (Utkast). Scandiakonsult Sverige AB. Malmö - Stockholm.
Erlingsson S. och H. Carlsson (2014). The Svappavaara road test sections – Instrumentation. VTI Notat 12A, VTI.
Gandanger, P. and A. Huicq (2004). Influence of bitumen emulsion manufacturing process on cold mix mechanical performance. 3rd Euroasphalt & Eurobitume Congress, Vienna.
Grauwald, S. (årgång saknas). Resultat av laboratorieprovningar. Demonstrationsobjekt Stöningsberget och väg 645 mot Hjåggmark, Ballast Nord.
Heritier, B. and s. Mariotti (2002). Cold mix asphalt: new methodology of formulation and new products. Eropeanroads review RGRA 2. Paris.
Hesami, E. (2014), Characterisation and modelling of asphalt mastics and their effect on workability. Ph.D. thesis. KTH, Stockholm.
Hillgren, G., A. James, T. Svenson and T Wallin (2001). PM. In-plant cold recycling and cold mix in Sweden - developments in laboratory testing.
Hillgren, K. (2014). Emulsion, det är lite komplicerat men användbart. Transportforum 2014, VTI, Linköping (presentation).
Jacobson, T. (2002). Cold recycling of asphalt pavement - mix in plant. PIARC - Seminar on road pavement recycling. Warsaw.
Jacobson, T. and F. Hornwall (1999). Kalltillverkad asfalt, slit- och bärlager av asfaltemulsionsbeläggning. VTI Notat 81-1999. VTI, Linköping.
James, A. (2006). Overview of asphalt emulsion. Transportation Research Circular E-C102.
Kallas, B. F. (1979). Elastic and fatigue behavior of emusified asphalt paving mixes. Research Report No 79-1 (RR-79-1). Maryland, The Asphalt Institute.
Lillbroända, U., R. Lundberg och K. Olsson (2002). New cold recycling and mixes paving technology.
Europeanroads review RGRA 2, Special issue. Paris.
Lind, K., K. Vikström och L-Å. Holmgren (2004). Kallteknik, jämförelse mellan olika emulsioner med penetrationsbitumen som bas. Rapport 2004-03, NCC Roads.
Lundberg, R., G. Brändström och K. Olsson (2003a). Uppföljning Kallbeläggning Hössjö - Överboda. Stockholm. Rapport 2003-01, NCC Roads.
Lundberg, R., S. Ågren och K. Vikström (2003). VIACO-konceptet anvisningar VIACOMAC. Rapport 2003-03, NCC Roads.
42 VTI rapport 865 Lundberg, R. (2014a). Energisnåla asfaltbeläggningar – kalltillverkad asfalt. Etapp 1. SBUF projekt 12702, NCC Roads.
Lundberg, R. (2014b). Energieffektiv asfaltbeläggning. Rapport utkast. Energiåtgång/ emissioner av koldioxid vid tillverkning och utläggning av de asfalttyper som ingår i TRVKB bitumenbundna lager. Trafikverket. Borlänge.
Olsson, K. (1997). Funktionell provning på kalla och halvvarma asfaltbeläggningar. Stockholm. SBUF-Rapport 7075.
Ossola, M-F. e. (2008). Bitumen emulsions. Paris, SFERB, RGRA.
Potti, J. J., D. Lesueur and B. Eckmann (2002). Towards a national mix design method for cold bituminous mixes - the Optel contribution. Eropeanroads review RGRA 2. Paris
Redelius, P. Framtiden för kallteknik. ttps://www.yumpu.com/sv/document/view/19773297/framtiden- for-kallteknik-vejforum Access juni 2014.
Redelius, P., R. Lundber, L. Thunell and Ö. Otterström (2012). Long term performance of cold mix asphalt. 5th Eurobitume & Euroasphalt, Istanbul.
Schofield, G. (2006). Review of French cold mix technique. JMU International Conference. Serfass, J-P. (2002). "Advantages, peculiarities and mysteries of emulsion cold mixes."
Europeanroads review RGRA 2.
Serfass, J.-P., J-E. Poirier, J-P. Henrat, X. Carbonneau (2004). Influence of curing on cold mix mechanical performance. Materials and Structures 37(269).
Serfass, J.-P., X. Carbonneau, F. Delfosse, J-P. Triquigneaux and F. Verhee (2008). Mix design method and field performance of emulsion cold mixes. 4th Euroasphalt & Eurobitume Congress, Copenhagen.
Thanaya, I.N.A., J. P. Forth and S. E. Zoorob (2006). Utilisation of coal ashes in hot and cold
bituminous mixtures. International coal ash technology conference, AshTech 2006. Birmingham, West
Midlands, UK.
Thanaya, I.N.A., S.E. Zoorob and J.P. Forth (2009). A laboratory study on cold-mix, cold-lay
www.vti.se
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring
infrastruktur, trafi k och transporter. Kvalitetssystemet och
miljöledningssystemet är ISO-certifi erat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och fi nns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.
The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffi c and transport. The institute holds the quality management systems certifi cate ISO 9001 and the environmental management systems certifi cate ISO 14001. Some of its test methods are also certifi ed by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head offi ce), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.
HEAD OFFICE LINKÖPING SE-581 95 LINKÖPING PHONE +46 (0)13-20 40 00 STOCKHOLM Box 55685 SE-102 15 STOCKHOLM PHONE +46 (0)8-555 770 20 GOTHENBURG Box 8072 SE-402 78 GOTHENBURG PHONE +46 (0)31-750 26 00 BORLÄNGE Box 920 SE-781 29 BORLÄNGE PHONE +46 (0)243-44 68 60 LUND Medicon Village AB SE-223 81 LUND PHONE +46 (0)46-540 75 00