Detta kapitel inleds med en diskussion kring generaliserbarheten av studiens resultat och avslutas med en presentation av förslag till framtida forskning.
Vid generalisering av studiens resultat bör det tas i beaktning att mängden respondenter påverkats av att vissa revisorer valde att helt avstå från undersökningen samt att vissa revisorer saknade relevanta kontaktuppgifter. Detta resulterade i totalt 200 stycken respondenter med fullständiga svar, vilket enligt Christensen m.fl. (2011) anses vara en representativ mängd. Trots att svarsfrekvensen anses representativ för att kunna genomföra studiens olika analyser kan mängden ändå anses vara låg. Dock har representativiteten för det låga antalet respondenter kontrollerats genom att se till studiens respondenter i förhållande till målpopulationen i form av en jämförelse mellan fördelning av kön, ålder och byråtillhörighet, vilket framgår av avsnitt 4.5 Urval och bortfall. Vid en sådan jämförelse framgick att studiens respondenter utifrån både kön, ålder och byråstorlek hade en likartad fördelning som målpopulationen, vilket stärker svarsfrekvensens representativitet (Revisorsnamnden.se; Far.se; Christensen m.fl., 2011). Dock kan en studie med ett ännu större antal respondenter genomföras för att stärka studiens resultat.
Denna studies utgångspunkt har varit att studera revisionskvalitet genom indikatorn effektivitet i revisionsprocessen. Förslag till framtida forskning skulle kunna vara att genomföra en liknande studie men att ersätta effektivitet i revisionsprocessen med en annan indikator till revisionskvalitet. Ett annat alternativ till vidare forskning skulle kunna vara att använda andra oberoendevariabler än revisorers tillfredsställelse med arbetet och tillfredsställelse med livet som denna studie inkluderat. Att använda andra oberoendevariabler skulle eventuellt kunna bidra med möjligheten att finna andra typer av åtgärder som skulle kunna vidtas för att öka den bristande revisionskvaliteten.
Källförteckning
Elektroniska källorBerk, R. A. (2005). Survey of 12 strategies to measure teaching effectiveness. International journal of teaching and learning in higher education, 17(1), ss. 48-62.
Beyer, S. (1990). Gender differences in the accuracy of self-evaluations of performance. Journal of personality and social psychology, 59(5), ss. 960 & 967-968.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. Vetenskap för profession, Borås: Högskolan i Borås, ss. 15-34.
Broberg, P. (2013). The Auditor at Work – A study of auditor practice in Big 4 audit firms. Department of Business Administration, School of Economics and Management, s. 112. Broberg, P., Umans, T., Skog, P., & Emily, T. (2014). Auditors’ professional and
organisational identities and perceived commercialisation in audit firms. European
Accounting Association 37th Annual Congress, Tallinn, Estonia, ss. 4-9.
Coffee, J. C. (2005). A theory of corporate scandals: Why the USA and Europe differ. Oxford review of economic policy, 21(2), ss. 198-211.
Colbert, G., & Murray, D. (1999). State Accountancy Regulations, Audit Firm Size, and
Auditor Quality: An Empirical Investigation. Journal of Regulatory Economics, 16, s. 268.
Danna, K., & Griffin, R. W. (1999). Health and Well-being in the Workplace: A Review and
Synthesis of the Literature. Journal of Management, 25(3), ss. 358-364.
Day, C., Stobart, G., Sammons, P., & Kington, A. (2006). Variations in the work and lives of
teachers: relative and relational effectiveness. Teachers and teaching, 12(2), ss. 169-192.
DeAngelo, L. E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of accounting and economics, 3(3), ss. 183-197.
DeFond, M. L. (1992). The Association Between Changes in Client Firm Agency Costs and
Auditor Switching. Auditing: A Journal of Practice and Theory, 11(1), ss. 16–31.
Diener, E., Emmons, R. A., Larsen, R. J., & Griffin, S. (1985). The Satisfaction with Life
Scale. Journal of Personality Assessment, 49, ss. 71-75.
Dignani, L., & Toccaceli, A. (2013). Nurses and Job Satisfaction: Results of an Italian
Duff, A. (2004). Auditqual: dimensions of audit quality. Edinburgh: Institute of Chartered Accountants of Scotland, s. 9.
Emerson, R. M. (1976). Social exchange theory. Annual review of sociology, 2, ss. 335-336. Far.se, press och opinion, debattartiklar ”Tio år av skandaler - detta måste vi göra”, 2016-01- 05, 11:47
https://www.far.se/press-och-opinion/debattartiklar/tio-ar-av-skandaler---detta-maste-vi-gora/ Far.se, ditt medlemskap, sök medlem, 2016-03-03, 15.57
https://www.far.se/ditt-medlemskap/sok-medlem/?firstName=&lastName=&company=&city Francis, J. R. (2011). A Framework for Unerstanding and Researching Audit Quality. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 30(2), ss. 125-152.
Frazer, M. (1994). Quality in higher education: an international perspective. Ur: Green, D. What is Quality in Higher Education, Buckingham: OU Press/SRHE, ss. 101-111.
Frc.org.uk, sökord: Audit Quality Framework, ”The Audit Quality Framework”, 2016-02-15, 13.48
https://www.frc.org.uk/Our-Work/Publications/FRC-Board/The-Audit-Quality-Framework- (1)-File.pdf
Gazica, M. W., & Spector, P. E. (2015). A comparison of individuals with unanswered
callings to those with no calling at all. Journal of Vocational Behavior, ss. 1-10.
Goetz, K., Campbell, S. M., Broge, B., Döfner, C. E., Brodowski, M., & Szecsenyi, J. (2012).
The impact of intrinsic and extrinsic factors on the job satisfaction of dentists. Community
Dent Oral Epidemiol, 40, ss. 477-479.
Harding, N. (2012). Understanding the structure of audit workpaper error knowledge and its
relationship with workpaper review performance. Accounting and Finance, School of
Accounting, Australian School of Business, The University of New South Wales, 50, s. 680. Holm, C., & Zaman, M. (2012). Regulating audit quality: Restoring trust and legitimacy. Accounting forum, 36(1), ss. 51-61.
Iaasb.org, projekt, ”Clarity IAASB Standards”, 2016-01-05, 13:13 http://www.iaasb.org/projects/clarity-iaasb-standards
Jones, M.D. (2006). Which is a Better Predictor of Job Performance: Job Satisfaction or Life
Satisfaction? Journal of Behavioral and Applied Management, 8(1), ss. 20-42.
performance relationship: A qualitative and quantitative review. Psychological Bulletin, 127,
ss. 376-407.
Kilgore, Alan. (2007). Corporate governance, professional regulation and audit quality. Department of Accounting and Finance Macquarie University, Australia, 6(1), ss. 65-83. Kim, Y. P., Kim, K. W., & Yun, D. G. (2003). Exploration and Development of SERVQUAL. Asian Journal on Quality, 4(1), ss. 116-117.
Knechel, W. R., Krishnan, G. V., Pevzner, M., Shefchik, L. B., & Velury, U. K. (2013). Audit
Quality: Insights from the Academic Literature. Auditing: A Journal of Practice & Theory,
32(1), ss. 385-388.
Kovner, C., Brewer, C., Wu, Y. W., Cheng, Y., & Suzuki, M. (2006). Factors Associated
With Work Satisfaction of Registered Nurses. Journal of nursing scholarship, 38(1), s. 74.
Krause, N., Pargament, K. I., Hill, P. C., & Ironson, G. (2016). Humility, stressful life events,
and psychological well-being: Findings from the landmark spirituality and health survey. The
Journal of Positive Psychology, ss. 1-13.
Kunter, M., Tsai, Y. M., Klusmann, U., Brunner, M., Krauss, S., & Baumert, J. (2008).
Students’ and mathematics teachers’ perceptions of teacher enthusiasm and instruction.
Learning and Instruction, 18, ss. 468-482.
Kyriakides, L., Campbell, R. J., & Christofidou, E. (2002). Generating Criteria for
Measuring Teacher Effectiveness Through a Self-Evaluation Approach: A Complementary Way of Measuring Teacher Effectiveness. School Effectiveness and School Improvement,
13(3), ss. 291-325.
Nichols, D. R., & Smith, D. B. (1983). Auditor Credibility and Auditor Changes. Journal of Accounting Research, 21(2), ss. 543-544.
Nilsson, K., Herrting, A., Petterson, I-L & Theorell, T. (2005). Pride and confidence at work:
potential predictors of occupational health in a hospital setting. BMC Public Health, ss. 1-11.
O'Donnell, E., & Johnson, E. N. (2001). The effects of auditor gender and task complexity on
information processing efficiency. International Journal of Auditing, 5(2), ss. 91-105.
Pavot, W. G., Diener, E., Colvin, C. R., & Sandvik, E. (1991). Further validation of the
Satisfaction with Life Scale: Evidence for the cross-method convergence of well-being measures. Journal of Personality Assessment, 57, ss. 149-161.
Quick, R., Sattler, M., & Wiemann, D. (2013). Agency conflicts and the demand for non-
Rambur, B., Mcintosh, B., Val Palumbo, M., & Reinier, K. (2005). Education as a
Determinant of Career Retention and Job Satisfaction Among Registered Nurses. Journal of
nursing scholarship, s. 189.
Reisch, J. T. (2000). Ideas for Future Research on Audit Quality. The Auditor’s report, 24(1), s. 12.
Revisorsnamnden.se, sök, auktoriserad revisor, ”1. Att bli auktoriserad revisor”, 2016-02-09, 12:15
http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer/att_bli_auktoriserad_revisor.html
Sevastos, P., & Smith, L. (1992). Evidence on the reliability and construct validity of Warr’s
(1990) well-being and mental health measures. Journal of Occupational and Organizational
Psychology, 65, ss. 33-49.
Spssakuten.wordpress.com, sök, Guide: Regressionsanalys, ”Guide: Regressionsanalys”, 2016-03-07, 15:19 https://spssakuten.wordpress.com/2009/12/21/regressionsanalys-1/
Tagesson, T., & Eriksson, O. (2011). What do auditors do? Obviously they do not scrutinise
the accounting and reporting. Financial Accountability & Management, 27(3), ss. 272-285.
Tam, M. (2001). Measuring quality and performance in higher education. Quality in higher Education, 7(1), s. 47.
Waldman, D. A., & Avolio, B. J. (1986). A meta-analysis of age differences in job
performance. Journal of Applied Psychology, 71(1), ss 36.
Warr, P., Cook, J., & Wall, T. (1979). Scales for the measurement of some work attitudes and
aspects of psychological well-being. Journal of Occupational Psychology, 52, ss. 129-148.
Wright, T. A., Cropanzano, R., & Bonett, D. G. (2007). The moderating role of employee
positive well-being on the relation between job satisfaction and job performance. Journal of
Occupational Health Psychology, 5, s. 100.
Yee, R. W., Yeung, A. C., & Cheng, T. E. (2008). The impact of employee satisfaction on
quality and profitability in high-contact service industries. Journal of operations management,
26(5), ss. 651-668.
Litterära källor
Arnold, J., Silvester, J., Patterson, F., Robertson, I., Cooper, C., Burnes, B. (2005). Work
Education Limited, Fourth edition, s. 258.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB, upplaga 2, ss. 31-32, 46, 63, 111, 123-125 & 177.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., & Haglund, L. (2011). Marknadsundersökning – en
handbok. Lund: Studentlitteratur AB, upplaga 3:3, ss. 66-74, 121, 134 & 291.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur, upplaga 5, ss. 88-89, 93 & 178.
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda – multivariat analys. Lund: Studentlitteratur, upplaga 1:1, ss. 9-11, 25-34, 61-62, 69-79, 83-93, 100 & 111-114.
FAR Förlag. (2006). Revision – En praktisk beskrivning. FAR Förlag AB, ss. 33-105.
Jacobsen, D.I., & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur, upplaga 4:1, s. 47.
Johansson, S-E., Häckner, E., & Wallerstedt, E. (2005). Uppdrag revision.
Revisionsprofessionen i takt med förväntningarna? Stockholm: SNS-förlag, ss. 9 & 55-56.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Liber AB, upplaga 3, ss. 31 & 46.
Pallant, J. (2010) SPSS – Survival Manual. McGraw-Hill Education, upplaga 4, ss. 111-112, 128-133 & 148-162.
Ragneklint, R. (2002). ”Man kan bli bättre om man vet vad bättre är!” En studie kring
effektivitetsbegreppet som en samhällelig grundbult. Institutionen för psykologi, Lund: KFS
AB, ss. 13-36.
Rubenowitz, S. (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur, upplaga 3, ss. 68-70.
Spector, P. E. (1997). Job Satisfaction – Application, Assessment, Cause, and Consequences. Sage Publications, s. 2.
Theandersson, C. (2000). Jobbet – för lön, lust eller andra värden. Göteborg Universitet: Sociologiska institutionen, ss. 26-31.
Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision – En fråga om att följa upptrampade
Bilagor
Bilaga 1. Introduktionsmejl enkät