I min utbildning till speciallärare med specialiseringen utvecklingsstörning, är jag glad över att ha fått möjligheten att studera övergången från särskolan till daglig verksamhet, eftersom detta är något som jag upplevt varje år i min lärartjänst och sett oro i kring. I studien har jag sökt efter relevant och aktuell litteratur, både från forskning nationellt och internationellt och tagit del av gällande styrdokument och skolverkets handledning. Jag har förklarat begreppen som berör individer med intellektuell funktionsnedsättning och deras skolgång, samt studerat daglig verksamhetsfunktion. Vid intervjuerna har lokala erfarenheter kommit fram för hur
50 de ser på övergångens funktion. Allt detta sammantaget har gett mig en bild av och förståelse för problematiken, men har också visat på utvecklingsområden för kommunen.
Individer med intellektuell funktionsnedsättning är i behov av både hjälp och stöd, men behöver också styrkas i att klara allt mer på egen hand. Personal runt dem behöver se till att det finns rätt stöd till hjälp vid kommunikation, men ska backa för att ge individen tid och utvecklingsmöjligheter, för att inte bidra till att individen klär sig i den omsorgstagande rollen. Behov av förbättringar för att göra övergången så trygg och stabil som möjligt, där information om individens förmågor, är en viktig del, framkommer i studien. Det finns flera berörda parter, lärare, APL-ansvarig, personal från dagligverksamhet, rektorer/chefer och myndigheter, så som Arbetsförmedling och försäkringskassa, som alla behöver samverka för att det ska fungera bättre. Därför bör tydliga, användbara planer upprättas, revideras vid behov och komma ut i funktion.
Det finns många lärdomar att ta del av, vilket jag hoppas kunna föra vidare genom detta arbete.
Som avslutning vill jag återigen lyfta fram de positiva förslag som kom fram vid intervjuerna.
• Vi borde skaffa mer kunskap om daglig verksamhet så att vi vet vart vi skickar våra elever. Vi skulle kunna ha träffar med våra personalgrupper, för att förstå varandras verksamheter bättre. Daglig verksamhet kunde förmedla till oss vilka kunskaper vi behöver skicka med eleverna. (Mentorerna)
• Vi skulle kunna komma på besök till skolan på någon lektion, prata och visa oss.
Vi skulle kunna ha en träff på våren i åk 3 för både elever och föräldrar och mentor så att de kommer och hälsar på hos oss tidigt. (DV2)
• Cheferna borde se till att föräldrarna får mer information tidigt, dela ut broschyrer. (DV1)
• Fler studiebesök. (Alla informanter)
51 Referenser
Adams, L., Beadle-Brown, J., Mansell, J. (2006). Individual planning: an exploration of the link between quality of plan and quality of life. British Journal of Learning Disabilities, 34, 68-76. Doi 10.1111/j 1468
Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. (Doktorsavhandling, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, avhandling nr 19). Halmstad: Högskolan i Halmstad. Hämtad 2019-09-20 från
http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A920464&dswid=4124
Aspelin, J. (2013). Var är relationell pedagogik? I J. Aspelin (Red.) Relationell specialpedagogik i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet – särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (doktorsavhandling, Karlstad universitet, estetiska-filosofiska fakulteten, avhandling nr 19). Karlstad: Universitetet i Karlstad. Hämtad 2019-10-19 från https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:6641/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB.
Grunevald K. (2008). Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia Förlag.
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Imsen, G. (2006). Elevens värld en introduktion till pedagogisk psykologi. 4 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Kaehne, A., Beyer, S. (2013). Person -centred reviews as a mechanism for planning the post-school transistion of young people with intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 58 (7) 603-613.doi 10.1111/jir.12058
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan begåvning och begåvningshandikapp.
Stockholm: Stiftelsen ala.
Laursen, E., Plos, K., Ivarsson, B. (2009). Yrkeskunnande och kompetensutveckling i arbetet med vuxna individer med utvecklingsstörning- ettvårdarperspektiv. Nordic Journal of nursing reseach 29(1) 19-23 doi.org/10.1177/010740830902900105
52 Mineur, T. Bergh, S. Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998 – 2009 Mineur, T. ( 2013). Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvardagen och tillhörighet i gymnasiesärskolan. (avhandling nr 51). Högskolan i Halmstad. Institutionen för handikapp.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur AB.
Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur.
Persson, A-E. (2013). Det relationella handlingsmötet. I J. Aspelin (Red.) Relationell specialpedagogik i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Ratti, V., Hassiotis, A., Crabtree, J., Deb, S., Gallagher, P., Unwin, G., (2016). The effectiveness of person-centred planning for people with intellectual disabilities: A systematic review. Research in Developmental Disabilities 57 63-84. Doi.org/10.1016 Repstad, P. (2007). Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4 uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Studie- och yrkesvägledning, inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Hämtad 2019-10-01 från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3328
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad 2019-10-22 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-10-22 från https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag -2010800_sfs-2010-8
SFS 2017:1111. Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Hämtat 2020-01-11 från http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/171111.PDF
SOU 2011:8. Den framtida gymnasiesärskolan -en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Hämtad 2019-10-15 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/den-framtida-gymnasiesarskolan--en-likvardig_GZB38
Socialdepartementet. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet. Hämtad
2019-10-21 från
53 https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823
Socialstyrelsen. (2008). Daglig verksamhet enligt LSS – en kartläggning. Lägesrapport 2008. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010). På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Statistik om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2015. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-10-24 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-3-10
Socialstyrelsen. (2019) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning en lägesrapport 2019. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-11-10 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/ovrigt/20 19-3-7.pdf
Strnadová, I., Cumming, T. M., Danker, J. (2016). Transistions for students with intellectual Disability and/or autism spectrum disorders: Carer and teacher perspectives.
Australian Journal of Special Education, 40 (2)141-156. doi: 10.1017/jse.2016.2 Svenska FN-förbundet. ( 2016) Allmän förklaring av de mänskliga rätigiheterna.
Stockholm. Hämtat 2020-01-14 från
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Tideman, M. (2010). Sammanfattande analys och diskussion av skolledares, lärares, vårdnadshavares och elevers erfarenheter av gymnasiesärskolans individuella program.
Halmstad: Högskolan i Halmstad. Hämtad 2019-10-01 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:346097/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet. (2007). Forskningsetiska principer inom humanvetenskaplig forskning.
Stockholm: vetenskapsrådet. Hämtad 2019-11-01 från https://www.vr.se/
54