Slutord

Arbetets syfte var att undersöka vilka lekar som accepteras och vilka lekar som inte accepteras utifrån pedagogers synpunkter, samt se till hur pedagoger bekräftade respektive avfärdade dessa lekar. Mina frågeställningar utgick utifrån ett

genusperspektiv där jag hade för avsikt att undersöka om det gjordes någon skillnad på pojkars och flickors lek utifrån vad som accepterades och vad som inte accepterades.

Att ta del av den här uppsatsen och framför allt det resultat som jag funnit kan i det praktiska arbetet med barn påverka pedagogers syn på hur de ser på barns lek. Verksamma och blivande pedagoger kan utifrån mitt arbete, med dess inneliggande genusperspektiv, finna förståelse för hur leken behandlas och vad som accepteras respektive inte accepteras. Det finns här möjligheter att genomföra förändringar hos sig själv, angående det som personligen anses vara nödvändigt för en vidare förståelse och acceptans för de lekar som till exempel inte anses vara accepterade till sitt uttryck. Den situation som Tullgren (2004) tar upp i sin avhandling då en grupp med barn leker brandbil, vilket kräver att de springer runt och låter högt, visar på en sådan aha-upplevelse som kan vara nödvändig i det praktiska arbetet med barn. Även då leken uttrycker moment som inte accepteras så behandlar barnen ett ämne som är av stor betydelse i samhället. Utifrån det är det en fördel att ta del av barnens tankar för att förstå deras lek. Leken är ju trots allt barnens väg till utveckling och lärande (Tullgren, 2004) och deras sätt att förstå sig på omvärlden (Fröbel, 1995; Henckel, 1990; Knutsdotter Olofsson, 1989). Även Hjorth (1996) belyser att leken är barns verktyg för att förstå sig på omvärlden.

Att vissa lekar accepteras medan andra inte accepteras medför att pedagoger behöver vara uppmärksamma på vad barn leker och hur de leker. Alla lekar som är lugna behöver inte vara accepterade lekar. De kan istället visa på att barn är medvetna om vad som accepteras och vad som inte accepteras. Utifrån det väljer då barn att genomföra icke accepterade leker i tysthet så att pedagogerna inte avfärdar dem. Alla lekar som innefattar hög ljudvolym och mycket spring behöver heller inte vara icke accepterade. Barnen kan här belysa accepterade handlingar som är en viktig del i samhället, såsom de barn som lekte brandbil i Tullgrens (2004) avhandling. Pedagoger behöver ta del av barns lek och fråga dem vad de gör för något för att kunna ta del av både lekens innehåll och de moment som frambringar leken. Utifrån denna uppsats så har jag fått ny förståelse för att allt inte är svart eller vitt. Barns lek kan befinna sig i en gråzon av vad som accepteras och vad som inte accepteras. De kan i leken belysa en aspekt som är av accepterad karaktär, men genomföra den på ett icke accepterat sätt. Hur ska jag som blivande pedagog och de verksamma pedagoger som finns förhålla oss till det här? Här behövs återkommande reflektioner över vad som accepteras och vad som inte accepteras. Hur de lekar som barn företar sig påverkar deras utveckling och vilka lekar som bidrar till deras utveckling.

Utifrån denna uppsats har jag försökt bidra med ett underlag som möjliggör till kritisk reflektion hos pedagoger, både blivande och verksamma. Att de skapas möjligheter för pedagogerna att reflektera över vilka lekar de accepterar respektive inte accepterar. Det i samband om det skiljer sig mellan pojkar och flickor huruvida de accepterar en viss lek eller inte. Här är det av vikt att vara medveten om de val man gör som pedagog för att tillgodose barns behov av att leka ut olika lekar. Att barn får möjlighet att bearbeta olika händelser i lekens trygga värld, det ibland med en pedagog till hjälp för att skapa förståelse för lekens innehåll. Under diskussionens gång så har jag försökt visa på olika implikationer som påverkar barnens utveckling, samt både implikationer och tillämpningar på pedagogernas arbete.

Att genomföra ytterligare forskning på detta område skulle definitivt vara av intresse, både för mig, blivande pedagoger och verksamma pedagoger. En möjlighet att forska vidare är att genomföra denna undersökning baserad på intervjuer där både barn och pedagoger är informanter. Resultatet skulle sedan ställas mot varandra för att se om de överensstämmer, om barnen och pedagogerna har samma åsikter om vad som accepteras och inte accepteras. Ett annat inslag som skulle vara av intresse att studera är huruvida leken anses vara positiv eller negativ för barnen, genom att intervjua pedagoger och föräldrar.

REFERENSLISTA

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Eckert, G. (2001). Wasting time or having fun? Cultural meanings of children and childhood. Linköping: Linköping University, the Department of Child Studies Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Fröbel, F. (1995). Människans fostran. Lund: Studentlitteratur

Hangaard Rasmussen, T. (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur

Hedlin, M. (2004). Lilla genushäftet. Om genus och skolans jämställdhetsmål. No. 2. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap Henckel, B. (1990). Förskollärare i tanke och handling. En studie kring begreppen

arbete, lek och inlärning. Umeå: Umeå Universitet, Pedagogiska Institutionen Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala

underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3-1988, s. 49-63

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB Hjorth, M-L. (1996). Barns tankar om lek. En undersökning av hur barn uppfattar

leken i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell International Huizinga, J. (2004). Den lekande människan. Stockholm: Natur och Kultur

Hägerström, J. (2001). Genus i förvandling och förhandling. Utbildningsfrågor sett ur ett kombinerat genus-, etnicitets- och klassperspektiv. KRUT: Kritisk utbildningstidskrift. Att bryta genus. No. 102, s. 28-33

Knutsdotter Olofsson, B. (1989). Lek för livet. En litteraturgenomgång av forskning om förskolebarns lek. Stockholm: HLS Förlag

Knutsdotter Olofsson, B. (1996). De små mästarna. Om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HLS Förlag

Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB

Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek, en arena för kulturellt och socialt meningsskapande. Diss No. 28. Karlstad: Karlstads Universitet

Neppl, T.K. & Murray, A.D. (1997). Social Dominance and Play Patterns among Preschoolers: Gender Comparisons. Sex Roles: A Journal of Research, vol. 36, no. 5-6, s. 381-393

Nikell, E. (2001). Att skapa kvinnor – skapa män. KRUT: Kritisk utbildningstidskrift. Att bryta genus. No. 102, s. 3-4

Odelfors, B. (1996). Att göra sig hörd och sedd – Om villkoren för flickors och pojkars kommunikation på daghem. Stockholm: Stockholms Universitet, Pedagogiska Institutionen

Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor & ömsinta killar - genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets Förlag

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Pellegrini, A.D. & Smith, P.K. (1998). Physical Activity Play: The Nature and Function of a Neglected Aspect of Play. Child development, vol. 69, no. 3, s. 577-598.

Piaget, J. (1999). Play, dreams and imitation in childhood. London: Routledge

Riojas-Cortez, M. (2001). Preschoolers' Funds of Knowledge Displayed through Sociodramatic Play Episodes in a Bilingual Classroom. Early Childhood Education Journal, vol. 29, no. 1, s. 35-40

Sandberg, A. (2002). Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Skolverket. (2006). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes

SOU 1999:4. God sed i forskningen. Online. Internet.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/36/47/86a0c376.pdf Sökdatum:

2008-12-03.

Tannock, M. T. (2008). Rough and Tumble Play: An Investigation of the Perceptions of Educators and Young Children. Early Childhood Education Journal, vol. 35, no. 4, s. 357-361

Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Diss No. 10. Malmö: Malmö Högskola