Mot bakgrund av att klassamhället ständigt reproducerar sig självt, vilket utbildningssystemet är en bidragande faktor till, är vi av tanken att de kommuner som i föreliggande studie är överrepresenterade även fortsättningsvis kommer att vara det. Det kan tänkas gälla i synnerhet för de kommuner som både uppvisar höga arbetslöshetsnivåer såväl som en stor andel lågutbildade. Det går dock inte att med säkerhet dra en sådan slutsats. Däremot kan sannolikheten sägas vara stor mot bakgrund av den ständiga reproduktion som sker i form av över- och underordning i ett samhälle. Att andelen lågutbildade i Södertälje skulle minska utan en omfattande strukturell förändring är således enligt vår tolkning osannolikt. Mot bakgrund av att arbetsmarknaden sålunda är så beroende av utbildningssystemet och utbildningssystemet är så beroende av klassamhället, är då arbetsmarknaden verkligen för alla?
34
7 Referenslista
Benda, L., Koster, F. & Van Der Veen, R. (2018). Contextualising institutional complementarity. How long-term unemployment depends on employment protection
legislation, active labour market policies and the economic climate. International Journal of
Social Welfare, 27(3), 258-269. doi:10.1111/ijsw12307
Bodin, M. (2012). Ordlista. I K. Sundell (red.), Att göra effektutvärderingar. (s. 547-578). Stockholm: Gothia Förlag.
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review. (Second edition.) Los Angeles: Sage.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Card, D., Kluve, J. & Weber, A. (2010). Active Labour Market Policy Evaluations: A Meta‐ Analysis*. Economic Journal, 120(548), F452-F477. doi:10.1111/j.1468-0297.2010.02387.x
Card, D., Kluve, J. & Weber, A. (2018). What Works? A Meta Analysis of Recent Active Labor Market Program Evaluations. Journal of the European Economic Association, 16(3), 894-931. doi:10.1093/jeea/jvx028
Caria, M. P. & Galanti, M. R. (2012). Regressionsanalys. I K. Sundell (red.), Att göra
effektutvärderingar. (s. 401-424). Stockholm: Gothia Förlag.
Carle, J. (2015). Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. I P. Månson (red.),
Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. (s. 373–414). Lund:
Studentlitteratur.
Danermark, B., Ekström, M. & Karlsson, J.C. (2018). Att förklara samhället. Lund: Studentlitteratur.
Danneris, S. (2018). Ready to work (yet)? Unemployment trajectories among vulnerable welfare recipients. Qualitative Social Work, 17(3), 355-372. doi:10.1177/1473325016672916 De Vreyer, P., Layte, R., Wolbers, M. och Hussain, M. A. (2000). ‘The permanent effects of labour market entry in times of high unemployment’. I D. Gallie and S. Paugam. (Red.),
Welfare Regimes and the Experience of Unemployment in Europe, Oxford: Oxford University
Press.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Edin, P. & Gustavsson, M. (2008). Time Out of Work and Skill Depreciation. Industrial &
Labor Relations Review, 61(2), 163-180. doi:10.1177/001979390806100202
Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för
35 Ekonomifakta. (2018). Arbetslöshet efter utbildningsnivå. Hämtad 6 januari 2019
från, https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet-efter- utbildningsniva/
Ekonomifakta. (u.å.). Största offentliga arbetsgivare och största privata arbetsgivare. Hämtad 21 januari 2019 från, https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-
siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259,17258
Filges, T., Smedslund, G. & Klint Jørgensen, A-M. (2018). Active Labour Market Programme Participation for Unemployment Insurance Recipients: A Systematic Review. Research on
Social Work Practice, 28(6), 653–681. doi:10.1177/1049731516630385
Fölster, S. (2000). Do Entrepreneurs Create Jobs? Small Business Economics, 14(2), 137-148. doi:10.1023/A:1008141516160
Företagsklimat. (u.å.). Statistik. Hämtad 18 januari 2019 från, https://www.foretagsklimat.se/statistik
Harkman, A. (1999). Om långtidsarbetslöshetens orsaker. Solna: Utredningsenheten, Arbetsmarknadsstyr.
Henrekson, M., & Johansson, D. (2010). Gazelles as job creators: A survey and interpretation of the evidence. Small Business Economics, 35(2), 227-244.
International Labour Organization. (2017). World employment social
outlook. Hämtad 7 december 2018 från, http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---
dgreports/---dcomm/---publ/documents/publication/wcms_541211.pdf
International Labour Organization. (2018). World employment social
outlook. Hämtad 7 december 2018 från, https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---
dgreports/---dcomm/---publ/documents/publication/wcms_615594.pdf
Kolada. (u.å.). Fri sökning. Hämtad 18 januari 2019 från,
https://www.kolada.se/index.php?_p=workspace/nt
Kluve, J. (2010). The effectiveness of European active labor market programs. Labour
Economics, 17(6), 904-918. doi:10.1016/j.labeco.2010.02.004
Körner, A., Reitzle, M. & Silbereisen, R K. (2012). Work-related demands and life
satisfaction: The effects of engagement and disengagement among employed and long-term unemployed people. Journal of Vocational Behavior, 80(1), 187-196.
doi:10.1016/j.jvb.2011.05.004
Lorentzen, T. & Dahl, E. (2005). Active labour market programmes in Norway: are they helpful for social assistance recipients? Journal of European Social Policy, 15(1), 27-45. doi:10.1177/0958928705049161
Lundin, M. (2018). Arbetsmarknadspolitik för arbetslösa mottagare av försörjningsstöd. (Rapport, 2018:12). Uppsala: IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
36 MacInnes, J. (2016). An Introduction to Secondary Data Analysis with IBM SPSS Statistics. London, United Kingdom: Sage Publications Ltd.
Nordlund, M. (2011). What works best when? The role of active labour market policy programmes in different business cycles. International Journal of Social Welfare, 20(1), 43- 54. doi:10.1111/j.1468-2397.2009.00683.x
Olsén, J. (2015). Statistik för läkare och läkarstudenter. Uppsala: Uppsala universitet.
Pensionsskyddscentralen. (2018). Pensionsåldern i olika länder. Hämtad 7 december 2018 från, https://www.etk.fi/sv/pensionssystemen/internationell-jamforelse/pensionsalder/
Rønsen, M. & Skarðhamar, T. (2009). Do welfare-to-work initiatives work? Evidence from an activation programme targeted at social assistance recipients in Norway. Journal of European
Social Policy, 19(1), 61-77. doi:10.1177/0958928708098524
SCB. (2018). Arbetslöshet i Sverige. Hämtad 7 december 2018 från, https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/arbetsloshet-i-sverige/
SCB. (u.å.). Befolkning 16–74 år efter region, utbildningsnivå, ålder och kön. År 1985 - 2017. Hämtad 6 januari 2018 från,
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__UF__UF0506/Utbildning/?rxid=
d1883ead-1644-472c-bdf0-9db39c39362e
SKL. (2017). Kommungruppsindelning 2017. Stockholm: SKL – Sveriges Kommuner och Landsting.
Smith, F., Tabak, L., Showail, F., Parks, S., & Kleist, J. (2005). The Name Game: Employability Evaluations of Prototypical Applicants with Stereotypical Feminine and Masculine First Names. Sex Roles, 52(1), 63-82. doi:10.1007/s11199-005-1194-7
Strandh, M. & Nordlund, M. (2008). Active Labour Market Policy and Unemployment Scarring: A Ten-year Swedish Panel Study. Journal of Social Policy, 37, 357-382. doi:10.1017/S0047279408001955
Tabachnick, B.G. & Fidell, L.S. (2006). Using multivariate statistics. (5., rev. ed.) Boston, MA: Allyn and Bacon.
The Balance. (2018). Long-term Unemployment, Its Causes, and Effects. Hämtad 2018-12-07
från https://www.thebalance.com/long-term-unemployment-what-it-is-causes-and-effects- 3305518
Thomsen, S. L. (2009). Explaining the Employability Gap of Short-Term and Long-Term Unemployed Persons. Kyklos, 62(3), 448-478. doi:10.1111/j.1467-6435.2009.00445.x
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
37