Samtliga forskningsfrågor har besvarats i studien. Enkätundersökningarnas resultat inom temat “bedömning av elevers skolordförråd” besvarar den första forskningsfrågan.
Enkätundersökningarnas resultat inom temat “undervisning för utveckling av skolordförråd” besvarar den andra forskningsfrågan. Enkätundersökningarnas resultat inom temat “elevers hinder och möjligheter” besvarar den tredje forskningsfrågan.
Enkätundersökningarnas resultat inom temat “forskning, kompetens och beprövad erfarenhet” besvarar delvis den första och den andra forskningsfrågan.
I studien framkommer att både speciallärare och lärare är i behov av kompetensutveckling inom området bedömning, kartläggning och undervisning om ordförråd och specifikt skolordförråd. Speciallärarna ansåg sig ha tillräcklig kompetens men uttryckte vikten av att tillägna sig ny forskning inom området. Lärarna beskriver snarare beprövad erfarenhet och nämner inte forskning. Behovet av att knyta forskning till den praktiska verksamheten kring bedömning, kartläggning och undervisning i skolorna blir tydlig. Ett gemensamt språk för skolordförrådets olika aspekter skulle gynna kommunikationen och utbytet mellan forskning och de yrkesverksamma i skolan. Konsekvensen av detta skulle i förlängningen bli gynnsam för alla elever.
I studien framkommer även att skolordförråd och begreppsbildning identifieras av speciallärare genom normerade kartläggningsmaterial samt icke-normerade tester.
Varken speciallärare eller lärare uppger att de kartlägger skolordförråd i någon större utsträckning. Lärarna gör informella observationer av elevers ordförråd och skolordförråd. Elevers skolordförråd verkar därmed bedömas godtyckligt då inga gemensamma referensramar finns kring lärarnas observationer.
Studien visar att språkutvecklande undervisning om skolordförråd genomförs med ett flertal metoder och aktiviteter. Det framkommer att planerad elevinteraktion ej genomförs i någon större utsträckning. En ökad planerad elevinteraktion skulle gynna lärandet om skolordförråd samt öka skolframgång för alla elever i alla ämnen. Eleverna i studien upplever dessutom något större svårigheter att förstå skolord i lärarens undervisning, i
jämförelse med att förstå skolord i lärobokens texter. Det är därför önskvärt att lärare explicit undervisar om ord och skolordförråd samt försäkrar sig om att eleverna har förstått skolorden. Lärare behöver även hjälpa elever med strategier hur de ska lära sig nya ord.
Slutligen visar studien att elever frågar lärare efter skolords betydelse. För att kunna fråga efter skolords betydelse behöver eleverna ha insikt om att de inte förstår. Det innebär ett stort ansvar för elever i språklig sårbarhet. Det kan innebära en omöjlig uppgift att ställa frågor i klassrummet vilket i sin tur hindrar eleven från att lära sig. Elever lär sig nya skolord genom lärarens undervisning men behöver fortfarande ta egna initiativ genom att fråga andra när de inte förstår. Elever skulle vara hjälpta av explicit undervisning om skolordförråd samt att få lära sig fler strategier för att tillägna sig nya ord. En språkligt tillgänglig lärmiljö med tillåtande klassrumsklimat är en förutsättning för att elever ska lära sig nya skolord.
Referenser
Agnafors, M., & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats. Det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Gleerups.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar (2 uppl.). Liber.
Andersson, J. (2 dec 2020). Ordförråd. Logoped Julia.
http://logopedjulia.se/ordforrad/
August, D., Carlo, M., Dressler, C. & Snow, C. (2005). The Critical Role of Vocabulary Development for English Language Learners. Learning Disabilities Research & Practice, 20(1), 50–57. https://dx.doi.org/10.1111/j.1540-5826.2005.00120.x
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Barow, T., & Östlund, D. (Red.). (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning.
Kristianstad University Press.
Beck, I.L., McKeown, M.G., & Kucan, L. (2002). Bringing Words to Life. Robust Vocabulary Instruction. The Guilford Press.
Beck, I.L., McKeown, M.G., & Kucan, L. (2013). Bringing Words to Life. Robust Vocabulary Intervention (2 uppl.). The Guilford Press.
Beck, I.L., McKeown, M.G., & Omanson, R.S. (1987). The Effects and Uses of Diverse Vocabulary Instructional Techniques. I M.G. McKeown & M.E. Curtis (Red.), The Nature of Vocabulary Acquisition (s.147-163). Erlbaum.
Bjerregaard, M., & Kindenberg, B. (2015). Input Språkutvecklande SO-undervisning.
Natur och Kultur.
Borgfeldt, E., & Magnusson, P. (2020). Språkliga krav i läroplanstexter - lärarens pedagogiska möjligheter. I B. Bruce (Red.), Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning (s.43-59). Studentlitteratur.
Bracken, B. A., & Panter, J.E. (2011). Using the Bracken Basic Concept Scale and Bracken Concept Developing Program in the assessment and remediation of young
children´s concept development. Psycology in the Schools, 48(5). 464-475.
https://doi.org/10.1002/pits.20568
Braze, D., Katz, L., Magnuson, J.S., Mencl, W. E., Tabor, W., Van Dyke, J. A., Gong.
T., Johns, L. C., & Shankweiler, D. P. (2016). Vocabulary does not complicate the simple view of reading, Reading and Writing, 29(3), 435-451.
https://dx.doi.org/10.1007/s11145-015-9608-6
Bruce, B., & Hansson, K. (2019). An exploratory study of verbal interaction between children with different profiles of DLD and their classroom teachers in educational dialogues. Child language teaching and therapy, 35(3), 189-201.
https://doi.org/10.1177%2F0265659019869780
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur.
Bruce, B., & Sjunnesson, H. (2018). Logopeden som kollega: Samverkan och samsyn. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s.125-140). Gleerups.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.
Byström, A. (2018). Den nya speciallärarutbildningen. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s.15-22). Gleerups.
Byström, A., & Bruce, B. (2018). Specialisering barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s.23-40). Gleerups.
Chaiklin, S. (2003). The Zone of Proximal Development in Vygotsky’s analysis of Learning and Instruction. I A. Kozulin., B. Gindis., V. Ageyev & S. Miller (Red.), Vygotsky’s Educational Theory in Cultural Context (s.39-64). Cambridge University Press
Claesson, S. (2007). Spår av teorier i praktiken: några skolexempel (2 uppl.).
Studentlitteratur.
Corson, D.J. (1993). Language, Minority Education and Gender Linking Social Justice and Power. Multilingual Matters LTD.
Dahlström, K. (2011). Från datainsamling till rapport. (5 uppl.). Studentlitteratur.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Natur och Kultur.
Elleman, A.M., Oslund, E.L., Griffin, N.M., & Myers, K.E. (2019). A Review of Middle School Vocabulary Interventions: Five Research-Based Recommendations for Practice. Language, speech & hearing services in schools, 50(4), 477-492.
https://doi.org/10.1044/2019_lshss-voia-18-0145
Elleman, A. M., Steacy, L. M., Olinghouse, N. G., & Compton, D. L. (2017).
Examining Child and Word Characteristics in Vocabulary Learning of Struggling Readers. Scientific Studies of Reading, 21(2), 133-145.
https://doi.org/10.1080/10888438.2016.1265970
Enström, I. (2020). Ordens värld Svenska ord – struktur och inlärning. (3 uppl.) Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl.) Liber.
Fredriksson, U., & Taube, K. (2018). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2016). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (4 uppl.). Hallgren &
Fallgren.
Gibbons, P. (2018). Lyft språket, lyft tänkandet - Språk och lärande. (3 uppl.).
Studentlitteratur.
Goldstein, H., Ziolkowski, R. A., Bojczyk, K. E., Marty, A., Schneider, N., Harpring, J., & Haring, C. D. (2017). Academic Vocabulary Learning in First Through Third Grade in Low-Income Schools: Effects of Automated Supplemental Instruction.
Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 60(11), s.3237-3258.
https://doi.org/10.1044/2017_jslhr-l-17-0100
Grigorenko, E., & Sternberg, R. (1998). Dynamic testing. Psychological Bulletin, 124(1), 75–111. https://doi.org/10.1037/0033-2909.124.1.75
Guba, E.G., & Lincoln, Y.S. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research.
I N.K. Denzin, & Y.S. Lincoln (Red.), Handbook of Qualitative Research (s.105-117). Sage.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015).
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. [Forskningsrapport 2015:13, Karlstad Universitet] Karlstad University Studies, 1403-8099.
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf
Hagen, Å. M. (2018). Improving the Odds: Identifying Language Activities that Support the Language Development of Preschoolers with Poorer Vocabulary Skills.
Scandinavian Journal of Educational Research, 62(5), 649-663.
https://doi.org/10.1080/00313831.2016.1258727
Hajer, M., & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. (2 uppl.). Hallgren
& Fallgren.
Hallin, A. E. (29 september 2020) Hur ser effektiv ordförrådsundervisning ut?.
Forskningsbloggen.
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2020/9/24/hur-ser-effektiv-ordfrrdsundervisning-ut
Hansson K, & Nettelbladt, U. (2007). Bedömning av språklig förmåga hos barn. I U.
Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 1 (s.255-286). Studentlitteratur.
Hammond, J., & Gibbons, P. (2005). Putting scaffolding to work: The contribution of scaffolding in articulating ESL education. Prospect, 20(1), 6-30.
https://neilwhitfield.files.wordpress.com/2008/11/20_1_1_hammond.pdf
Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning. [Doktorsavhandling, Lunds universitet].
https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/lexikal-organisation-hos-en-och-
flerspraakiga-skolbarn-med-spraakstoerning(9a9bfe98-20c8-441d-af37-34c844ae7527).html
Holmström, K., Salameh, E.-K., Nettelbladt, U., & Dahlgren-Sandberg, A. (2016a).
Conceptual Scoring of Lexical Organization in Bilingual Children With Language Impairment. Communication Disorders Quarterly, 38(1), 24–34.
https://doi.org/10.1177/1525740115601999
Holmström, K., Salameh, E-K., Nettelbladt, U., & Dahlgren-Sandberg A. (2016b). A descriptive study of lexical organisation in bilingual children with language impairment: Developmental changes. International Journal of Speech-Language Pathology, 18(2), 178-189. https://doi.org/10.3109/17549507.2015.1060524
Ivarsson, U., & Jälmbrant, E. (2020). Språkliga utmaningar och en språkligt
tillgänglig undervisning. I B. Bruce (Red.) Från språklig sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. (s.61-75).Studentlitteratur.
Järborg, J. (2007). Om ord och ordkunskap. (I. Lindberg & S. Johansson Kokkinakis Red., ROSA-rapport, 8). (s.61-100). Institutet för svenska som andraspråk,
Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20503/1/gupea_2077_20503_1.pdf
Kozulin, A. (2004). Vygotsky’s theory in the classroom: Introduction. European Journal of Psychology of Education, 19(1), 3-7.
http://www.jstor.org/stable/23421397
Lincoln, Y.S., & Guba, G. (1985). Naturalistic Inquiry. Sage.
Lindberg, I. (2006). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. Hämtad från:
http://www-test.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.84023.1333710170!/menu/standard/file/2006_5 _Lindberg.pdf
Lindberg, I. (2017). Ordförrådet- en framgångsfaktor i Skolverkets Lärportal Del 5, Moment A. Stockholms Universitet.
Lindqvist, G. (1996). Från konstens psykologi till en allmän teori om tänkandet. Om utvecklingen av Vygotskijs kulturhistoriska teori. I människan, konsten och kunskapen. Skapande Centrum, Utvecklingsrapport Humaniora nr 96:02, Högskolan Karlstad.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Natur & Kultur.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019.
(2019). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Nya kursplanerna i svenska (2022). Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.5a061df817791f8257b7bf/1613978696773/
Svenska.pdf
Mercer, N. (1995). The Guided Construction of Knowledge. Talk Amongst Teachers and Learners. Multilingual matters Ltd.
Nettelbladt, U. (2007). Lexikal utveckling. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s.199–253). Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2014). Kliniska och pedagogiska implikationer. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn.
Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter (s.451–488). Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter.
Studentlitteratur.
Ordóñez, C., Carlo, M., Snow, C., & McLaughlin, B. (2002). Depth and breadth of vocabulary in two languages: Which vocabulary skills transfer? Journal of Educational Psychology, 94(4), 719-728. DOI: 10.1037/0022-0663.94.4.719
Phillips, D.C., & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2 uppl.).
Studentlitteratur.
Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda - att utmana praxis och hitta nya vägar. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s.57-73). Gleerups.
Repstad, P., & Nilsson, B. (2012). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (4 uppl.). Studentlitteratur.
Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats (4 uppl.). Liber.
Rosqvist, I., Sandgren, O., Andersson, K., Hansson, K., Lyberg-Åhlander, V., &
Sahlén, B. (2019). Children’s development of semantic verbal fluency during summer vacation versus during formal schooling. Logopedics Phoniatrics Vocology, 45(3).
Rubin, M. (2019). Språkliga redskap - Språklig beredskap: en praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning.
[Doktorsavhandling, Malmö Universitet]. https://doi.org/10.24834/2043/28286 Salameh, E-K. (u.å). Manual för bedömning av skolordförråd steg 1-3 [Manual].
Språkens Hus. http://www.sprakenshus.se/
Salameh, E-K. (2018). Språkstörning hos flerspråkiga barn. I E-K. Salameh, & U.
Nettelbladt (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 3 Flerspråkighet - utveckling och svårigheter (s.71-96). Studentlitteratur.
Schmidt, C., & Wedin, Å. (2018). Språkutvecklande arbetssätt i Skolverkets Lärportal Del 3. Göteborgs Universitet och Högskolan Dalarna. Läst 2020-03-28. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/F%C3%B6rskoleklass/002-Lasa-o-skriva/del_03/3.%20Spr%C3%A5kutvecklande%20arbetss%C3%A4tt.pdf
Schoonen, R, & Verhallen, M. (2008). The assessment of deep word knowledge in young first and second language learners. Language testing, 25(2), 211-236.
https://doi.org/10.1177/0265532207086782
SFS 2010:800. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/sk ollag-2010800_sfs-2010- 800
SFS 2017:1111. Examensordningen speciallärarexamen.
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/171111. PDF
Skolverket. (2012a). Få syn på språket – Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Fritzes.
Skolverket. (2012b). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.
(2 uppl.). Fritzes.
Skolverket. (2018). PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. https://www.skolverket.se/getFile?file=5347
Snow, C.E., Lawrence, J.F., & White, C. (2009). Generating Knowledge of Academic Language Among Urban Middle School Students. Journal of Research on Educational Effectiveness, 2(4), 325-344. Doi:10.1080/19345740903167042
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019) Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning. https://www.handledning-till-varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning%20(1).pdf
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca 10+.
Svenska Unescorådets skriftserie 2006:2. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3 uppl.).
Studentlitteratur.
Säljö, R. (Red.). (2018). Pedagogik som vetenskap, en inbjudan. Gleerups.
Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen: En studie med fokus på framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:398784/FULLTEXT03.pdf Verhallen, M., & Schoonen, R. (1998). Lexical Knowledge in LI and L2 of Third and Fifth Graders. Applied Linguistics, 19(4), 452-470.
https://doi.org/10.1093/applin/19.4.452
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L. S. (1978a). Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes. Harvard University Press.
Vygotsky, L. (1978b) . Psykologin och läraren. I T. Kroksmark (Red.), Den tidlösa pedagogiken (2 uppl. s. 445-470). Studentlitteratur.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.
Wedin, Å. (2011). Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år. Didaktisk Tidskrift, 20(2), 95 – 118.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. (2 uppl.). Natur & Kultur.