Som avslutning på denna uppsats lyfter vi blicken och ser till den problemformulering som legat till grund för denna studie, närmare bestämt till det att organisationer i olika grad kan särkoppla sina hållbarhetsredovisningar från den praktiska verkligheten och de dilemman som detta kan leda till. Föreliggande uppsats har visat hur H&M:s hållbarhetsredovisning först och främst tycks vara ”marknadiserad”. Frågan väcks då hur detta motiveras rent etiskt med tanke på de konsekvenser som den sociala praktiken vittnar om. Förfarandet kan ge anledning att tro att H&M:s intentioner med sin hållbarhetsredovisning grundar sig i en etik som liknar konsekventialistisk etik. Konsekventialistisk etik bedömer huruvida en handling är etiskt korrekt genom att bedöma konsekvensen av handlingen (Casali 2000, s.29). Då H&M tycks kommunicera CSR med marknadsrationella intentioner kan hållbarhet tänkas transformeras till en konsekvens av marknadsrationalitet vilket, enligt den konsekventialistiska etiken, innebär ett etiskt korrekt handlande eftersom konsekvensen av handlandet leder till någonting gott (hållbarhet). I regeldeontologin däremot, som innebär att intentionerna är lika viktiga som handlingen (Ibid), skulle intentionen med hållbarhetsredovisningen vara att åstadkomma hållbarhet i första hand och marknadsrationalitet skulle istället komma som en konsekvens av hållbarheten. Som studien antytt leder likriktning av organisationer till tröggående hållbar utveckling. En tanke vi har är att om organisationer ”marknadiserar” hållbarhetsredovisning och tillägnar sig konsekventialistisk etik i detta avseende så kommer trenden med tröggående hållbar utveckling att vara svår att bryta. Däremot en framtid, där organisationers intentioner med hållbarhetsarbetet är att skapa just hållbarhet i första hand, ser antagligen betydligt ljusare ut sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Problematiken, som H&M faktiskt själva lyfter i deras hållbarhetsredovisning, är att resurserna är ändliga vilket innebär att exploateringen av människan och miljön förr eller senare ställs på sin kant. Om inte utvecklingen av hållbarhetsarbetet kommer ikapp och springer om exploateringen kan det således resultera i förödande konsekvenser.
Med detta sagt kan framtida forskning förslagsvis studera huruvida aspekter av nyliberalism går att förstå som konsekventialistisk etik och i så fall huruvida det är förenligt med hållbar utveckling. Det kan även vara relevant att studera vilka diskurser som är att föredra i en hållbarhetsredovisning för att, i motsats med vad marknadsrationell diskurs tycks leda till, gynna den hållbara utvecklingen. Detta kan då ha potential att fylla det tomrum som Gray (2006) beskriver finns gällande fungerande rutiner för substantiell hållbar redovisning, som faktiskt tros leda till en positiv verkan för både människan och miljön.
Käll- och litteraturförteckning
Andersson Åkerblom, T. (2016). H&M bränner tonvis med nya kläder. Sveriges Television
Nyheter, 15 Oktober.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/h-och-m-branner-helt-nya-klader-i-sverige
Ahrne, G. & Papakostas, A. (2014). Organisationer, samhälle och globalisering : Tröghetens
mekanismer och förnyelsens förutsättningar (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3. uppl.. ed) Lund: Studentlitteratur
Borglund, T., de Geer, H., Sweet, S., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E. & Windell, K. (2017). CSR och hållbart företagande. Stockholm: Sanoma utbildning
Borglund, T., Frostenson, M. & Windell, K. (2010). Effekterna av hållbarhetsredovisning: En
studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag. (Forskningsrapport). Västerås: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/contentassets/ae1b2a3db1a34b6491f2324ed526a657/effekterna- av-hallbarhetsredovisning-n2010.30
Brandén, H. (2015). Kritisk realism. (Rapport 2015:1) Linköping: Linköpings universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:974834/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.) Malmö: Liber
Carlson Ingdahl, T. & Påhlsson, B. (2015). Redovisningens roll för hållbar utveckling. (Rapport 2015:5) Borås: Högskolan i Borås.
https://www.hb.se/PageFiles/194918/Redovisningens%20roll%20f%C3%B6r%20h%C3%A5l lbarhet%20nr5.pdf
Casali, G. L. (2008). Creating Managerial Ethical Profiles: An Exploratory Cluster Analysis.
Electronic Journal of Business Ethics and Organization Studies, 13(2), ss. 27-34.
Daub, C.-H. (2007). Assessing the quality of sustainability reporting: an alternative methodological approach. Journal of Cleaner Production, 15(1) ss. 75-85. doi: 10.1016/j.jclepro.2005.08.013
DiMaggio, P. & Powell, W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. Amercian Sociological Review. 48(6), ss.147- 160. doi: 10.2307/2095101
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori : Idéer, moden, förändring. Malmö: Liber. Fairbrass, J. (2011). Exploring Corporate Social Responsibility Policy in the European Union: A Discursive Institutionalist Analysis. Journal of Common Market Studies. 49(5), ss.949–970 Fairclough, N. (1992). Discourse and social change, Cambridge: Polity.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, Lund: Studentlitteratur
Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J., (2012). Hållbarhetsredovisning : grunder, praktik
och funktion. Malmö: Liber.
Gray, R. (2006). Social, environmental and sustainability reporting and organisational value creation? Whose Value? Whose creation? Accounting, Auditing & Accountability Journal, 19(6), ss.793–819. Gray, R. (2013). Back to basics: What do we mean by environmental (and social) accounting and what is it for? – A reaction to Thornton. Critical Perspectives on Accounting, 24(6), ss.459–468.
Hennes & Mauritz (2009). Årsredovisning 2009. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Annu al_Report_2009_p1_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2010). Årsredovisning 2010. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Annu al_Report_2010_p1_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2011). Årsredovisning 2011. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Annu al_Report_2011_P1_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2012). Årsredovisning 2012. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Annu al-Report-2012_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2013). Årsredovisning 2013. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Annu al-Report-2013_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2014). Årsredovisning 2014. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Annu al%20Report%202014_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2015). Årsredovisning 2015. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Annu al%20Report%202015_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2016). Årsredovisning 2016. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/Arsre dovisning%202016.pdf
Hennes & Mauritz (2017). Årsredovisning 2017. Stockholm: Hennes & Mauritz.
https://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/sv/Annual%20Report/%C3 %85rsredovisning%202017_sv.pdf
Hennes & Mauritz (2018a). H&M group at glance http://about.hm.com/en/about-us/h-m- group-at-a-glance.html [2018-05-22]
Hennes & Mauritz (2018b). Rapporter och presentationer https://about.hm.com/sv/investors/reports.html [2018-05-22]
Hennes & Mauritz (2018c). H&M ceo receives sustainability award
https://about.hm.com/en/media/news/general-2016/hm-ceo-sustainability-award.html [2018- 05-22]
Henrik-Klemens, V. (2014). Katastrofen blev en väckarklocka. Dagens Arbete, 24 April. http://da.se/2014/04/katastrofen-blev-en-vackarklocka/
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nyberg, L. (2015). Politikens handlingsutrymme och konkurrensens lagar: Nyliberala föreställningar om stat och marknad i tre konkurrensregelverk. Statsvetenskaplig Tidskrift, 117(4), ss.505–530.
Larsson Hultin, T. (2015). H&M-fabriker är fortfarande dödsfällor. Svenska Dagbladet, 2 oktober. https://www.svd.se/hm-fabriker-i-bangladesh-fortfarande-dodsfallor
Olsson, E. (2012). H&M fälls för solbränd modell. Svenska Dagbladet, 20 september. https://www.svd.se/hm-falls-for-solbrand-modell
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3. uppl..ed.). Lund: Studentlitteratur
Sohlberg, P., & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former : Vetenskapsteori och
forskningsmetod (3. uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Suchman, M. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. Academy
of Management Research, 20(3), ss.571–610.
Todorov, T. (1969). Structural Analysis of Narrative. NOVEL: A Forum of Fiction. Duke
University Press, 3(1), ss.70-76. doi: 10.2307/1345003
Van Marrewijk, M. (2003). Concepts and Definitions of CSR and Corporate Sustainability: Between Agency and Communion. Journal of Business Ethics, 44(2), ss.95-105.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Wachtmeister, L. (2016). Sveriges bästa Persson om H&M-succén: “Det har väl gått ganska hyggligt”. Entrepenör, 21 oktober. https://www.entreprenor.se/entreprenorer/sveriges-basta- persson-om-hm-succen-det-har-val-gatt-ganska-hyggl_658391.html
Wiman, E. (2010). De dog i eldhavet på H&M-fabriken. Aftonbladet, 26 februari. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article12197156.ab
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Yang, S. & Zheng, L. (2010). The paradox of de-coupling: A study of flexible work program and worker’s productivity. Social science research, 40(1), ss.299-311.