Inledningsvis finns ett exempel kring en flicka som blir lämnad i en gunga på en förskolegård och inte själv verkade påverkas utav att den delaktighet som erbjöds, verkade alldeles för otillräcklig. Delaktighet är helt enkelt olik för varje individ och för att förstå barnets delaktighet innebär valet mellan barnperspektiv och barnets perspektiv en stor skillnad. Glädje kan, åtminstone en stund, få vara ett mått på tillräcklig delaktighet och flickan i gungan verkade nöjd över sin delaktighet. Under studiens gång har den vuxnes definitionsmakt uppmärksammats. Enligt Blumers symboliska interaktionism (Molin, red 2010), finns flera steg att konstruera problem på.
Det första innebär att definiera ett problem. Ibland kan de skapas genom definitionsmakt och säga ganska lite om de upplevelser barnen har. Detta är en kunskap att vara nära under ett yrke som specialpedagog.
Under studiens gång har många olika grenar och ett helt lövverk på delaktighetens träd växt fram. En del grenar har varit ganska starka medan några löv bara hunnit förnimmas innan de fallit till marken. Syftet med denna studie har varit att belysa vad barns delaktighet i förskolan kan innebära. Detta för att öka förståelsen för specialpedagogens roll i strävan efter att ge alla barn möjligheter till delaktighet. Syftet har uppnåtts men ämnet är en aldrig sinande källa. Med ett relationellt perspektiv innebär det att kunskap förnyas och förändras i varje möte. I en framtida forskning finns många nya områden inom barns delaktighet och specialpedagogens roll för densamma, att studera närmre. En förhoppning är att denna studie ska vara ett bidrag i ett icke sinande arbete för alla barns delaktighet i sin egen vardag. Tack alla informanter, som jag inte kan nämna vid namn. Ni har bidragit med en stor erfarenhetskälla att ösa ur under studiens gång.
Tack Magnus för otrolig support och Tack till mina handledare, Lena och Ulla, som troget och envist hållit studiens syfte i fokus när så många intressanta löv finns att plocka och de känts övermäktiga att välja bland.
Källförteckning
Almqvist, Lena. (2006) Delaktighet för förskolebarn: engagemang i vardagslivet. En systematisk litteraturöversikt över aktuell forskning.
Mälardalens högskola, Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling/CHILD.
Antonovsky, Aaron. (2005) Hälsans mysterium. Andra utgåvan, Andra tryckningen. Stockholm: Natur och Kultur.
Asp- Onsjö, Lisa. (2006) Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborgs universitet. Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences 248.
Berg, Gunnar & Scherp, Hans–Åke. (red.) (2009) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Fritzes.
Bergström, Margareta & Holm, Inger. (2005) Den svårfångade delaktigheten i skolan [Elektronisk resurs]: Ett ungdomsperspektiv på hinder och möjligheter.
Linköping: Linköping University.
Electronic Press
Tillgänglig på Internet
http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:21346/FULLTEXT01
Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (red), (2010) Barn utvecklar sitt språk.
Lund: Studentlitteratur AB.
Bruce, Barbro. (2007) Problems of language and communication in children: identification and intervention. Department of Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Clinical Scienses, Lund University.
Bryman, Allan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Dewey, John. (1976, 2004) Individ, skola och samhälle.
Utbildningsfilosofiska texter i urval av Sven Hartman, Ulf P. Lundgren &
Ros Mari Hartman.
(Översättning av Ahlberg, A, Hartman, R-M, Hartman, S). Fjärde utgåvan, första tryckningen. Stockholm: Natur och Kultur.
Originaltexter: Southern Illinois University Press, Carbondale, Illinois.
Dimenäs, Jörgen. (2007) Att lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Eliasson, Rosmari. (1995) Forskningsetik och perspektivval. Lund:
Studentlitteratur AB.
Göransson, Kerstin. (2008) Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
978-91-28- 00027-7 (pdf-version) Formgivning Sundsvall. Tryck Edita.
Sökbar 2012-05-15.
Hofvendahl, Johan. (2006) ”Noah har inga fel”; - om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. UTBILDNING & DEMOKRATI 2006, VOL 15, NR 3, 61–81 (Sökbar 2012-09-28)
Hartman Sven, Roth Klas, & Rönnström Niclas. (2003) John Dewey. Om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: Library of Curriculum Studies. Vol.12. Stockholm: HLS förlag
Hallerstedt, Gunilla, (red). (2006) Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos AB.
Jenner, Håkan. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus nr19.
Kalmar: Lenanders grafiska AB. PDF (Sökbar 2012-05-15).
Juul, Jesper & Jensen Helle. (2002) Relationskompetens i pedagogernas värld. Översättning: Öhman, M. Malmö: Runa förlag.
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindberg, Viveca, & Lindström Lars. (Red) (2005) Pedagogisk bedömning.
Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.
Lillvist, Anne, Sandberg Anette, Björck - Åkesson Eva, Granlund Mats.
(2009). The construct of social competence- How preschool teachers define social competence in young children. International Journal of Early Childhood. Vol. 41, No.1, 2009.
Lind, Judith. (2006) Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola och föräldraskap. Stockholm/ Stehag: Symposion.
Molander, Bengt. (2003) Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Thales.
Mead, George, Herbert. (1976) Medvetandet, jaget och samhället, från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos Förlag AB.
Molin, Martin, Gustavsson, Anders, & Hermansson Hans - Erik. (red), (2010) Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik.
Göteborg: Daidalos AB. Andra tryckningen.
Nordin-Hultman, Elisabeth. (2003) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.
Persson, Bengt. (2009) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap.
Stockholm: Liber AB.
Rökenes, Odd Harald & Hanssen, Per- Halvard. (2007) Bära eller brista - Kommunikation och relationer i arbete med människor. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Seldèn, Daniel. (2005) Om det som är. Ontologins metodologiska relevans inom positivism, relativism och kritisk realism. Göteborg. Studies in
Sociology, No 24. Department of sociology. Gothenburg University 2005.
Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i sociologi vid sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
Svensk författningssamling SFS 2007:638 Förordning om ändring i högskoleförordningen. (SFS 2007:638)
Skolverket. (2010) Läroplan för förskolan LPFÖ 1998, reviderad 2010.
Stockholm: Edita.
Skolverket. (2011) Läroplan för förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan. (SKLFS 2010:37) Stockholm: Edita
Statens offentliga utredningar. SOU 1999:63. Att lära och leda – en lärarutbildning för samverkan och utveckling.
Statens offentliga utredningar. SOU 2010:99 Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan.
Thornberg, Robert. (2006) Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber AB.
Thurèn, Thorsten. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Utbildningsdepartementet. Skollagen 2010:800.
Vetenskapsrådet. (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
von Wright, Moira. (2000) Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos AB.
Otrycka källor
Emilson, Anette. (2008) Det önskvärda barnet (Elektronisk resurs): Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/18224 (Sökbar 2012-05-21)
Skolverket. (2012) Juridisk vägledning – Rätt till kunskap och särskilt stöd.
www. skolverket. se.
Sökbar 2012-09-20
Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Projekt (2006-2007) www.spsm.se/Forskning-och-utveckling/Delaktighet. Sökbar 2012-05-11
Brev till informanter.
Vill du medverka i en studie om barns delaktighet i förskolan?
Som studerande vid specialpedagogprogrammet, Linneuniversitet i Växjö, kommer jag att genomföra en studie kring barns delaktighet. Studien syftar till att söka innebörden av barns delaktighet i förskolan, för att på så sätt öka förståelsen för specialpedagogens möjligheter att bistå arbetet med förskolebarns delaktighet inom verksamheterna.
Medverkan är frivillig och du kan avbryta ditt deltagande när du vill. Vid intervjutillfället kommer jag att fråga om det går bra att spela in samtalet med din tillåtelse. Alla personuppgifter behandlas konfidentiellt vilket innebär att inga namn eller verksamheter kommer att nämnas i den examensuppsats som skrivs.
För att du ska kunna förbereda dig för frågorna, bifogas en intervjuguide som granskats av handledare vid Linneuniversitet Växjö
Om du önskar kontakta mig finns jag på telefon 070-XXX XX XX.
Väl Mött!
Studerande: Marie Eriksson
Handledare: Lena Carlsson, Ulla Gadler
Intervjuguide
Under intervjutillfället kommer vi att fokusera på följande frågeställningar, men även följa upp de tankar som uppkommer under intervjun.
1. Hur ser du på barns delaktighet?
2. Vad kan delaktighet innebära för barnet i olika situationer?
3. Hur kan du förstå barnets delaktighet?
4. I vilka avseenden ser du möjligheter och hinder?
5. Hur skapar man villkor för barns delaktighet?
6. Hur arbetar du för barns delaktighet?
7. Hur ser du på specialpedagogens roll när det gäller barns delaktighet?
Tack för din medverkan!