• No results found

Slutord

In document Den som sover syndar inte? (Page 61-69)

Ovan anförd argumentation är inte avsedd att föranleda varken fler friande eller fällande domar. Avsikten har i stället varit den att föreslå en mer rättssäker rättstillämpning avseende de fall där sömn och andra tillstånd av begränsat medvetande anges som invändning i brottmål. Inom ra-men för det krävs ett förtydligande kring hur olika grader av medvetande ska beaktas av dom-stolen, samt om det ska beaktas inom den objektiva eller den subjektiva prövningen. För den tilltalade blir invändningens placering i brottsbegreppet av föga intresse. En person som anses ha sovit ska frikännas från straffrättsligt ansvar, oavsett var i brottsbegreppet saken utreds. Dock är det av teoretiskt intresse för domstolarna att klargöra hur detta ska ske, och om det i dagsläget verkligen sker på ett önskvärt sätt. Konsekvensen av att sammanblanda begreppen medvetande och medvetenhet är att rättstillämpningen blir otydlig och oförutsebar. Begreppen används på ett inkonsekvent sätt och utreds inte systematiskt i praxis. I stället utgår domstolarna från att varje rörelse en människa företar med viss koordination är att se som en handling. Detta trots att äldre doktrin anger att rörelser företagna i sömnen, liksom spasmer och rörelser i koma, inte är handlingar. Om kroppsrörelsen inte utgör en handling bör det utredda inte utgöra en otillåten gärning, än mindre en straffbar sådan. Sömn och medvetande bör placeras i den objektiva pröv-ningen, såsom en grundläggande förutsättning för straffansvar.

Såsom angivits ovan har parterna att frambringa bevisning av viss styrka i mål där söm-ninvändningar förekommer. Den tilltalade har att frambringa så pass stark bevisning att invänd-ningen inte verkar så osannolik att den kan lämnas utan avseende. Om den tilltalade lyckas med detta, har åklagaren i sin tur att göra invändningen obefogad. Det är i min mening en rimlig ordning att vid sömninvändningar applicera samma bevislättnadsregel som vid ansvarsfrihets-grunder. Det är en omöjlig uppgift för åklagaren att frambringa bevisning som påvisar icke-existensen av somnambulism vid gärningstillfället. Uppgiften som åligger den tilltalade, att göra invändningen sannolik, bör utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv vara tämligen enkel. In-vändningen bör vara i princip totalt osannolik för att inte prövas av domstolen.

Den icke-juridiska information som förmedlas av sömnforskningen hanteras av dom-stolarna på varierande sätt. De sakkunniga som inkallas för att uttala sig om sannolikheten för

sömngång gör oundvikligen en slags bevisvärdering som i viss mån grundar sig i annat material än det rätten har att tillgå. Risken med detta är att de sakkunniga läkarna får för stor makt i rättsskipningen, så till vida att deras uttalanden leder till ett visst domslut. Denna ordning är problematisk ur rättssäkerhetsaspekt, då läkare inte är skolade i den juridiska objektiviteten samt innebörden av juridiska begrepp. Det blir i stället i praktiken en situation där rätten kallar in en sakkunnig, och försvaret en annan, varvid de två får argumentera med och mot varandra. Inom sömnforskning blir detta ännu mer problematiskt i och med att sömn utgör ett tämligen nytt och outforskat forskningsområde som inte behärskas av särskilt många neurologer.

Sömninvändningar har, trots att det är ett relativt nyupptäckt fenomen, uppkommit i ett flertal rättsfall. För att öka rättssäkerheten krävs en fungerande rättslig hantering, där ett system för att individualisera genuin sömngång utarbetas. Den huvudsakliga förändringen som behöver ske är ökad kunskap avseende somnambulism inom rättsväsendet, en precisering av begreppen medvetande/medvetenhets placering i prövningen, samt information och vägledning beträf-fande rättens hantering av informationen som förmedlas av andra vetenskaper.

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 1990/91:58 – Om psykiatrisk tvångsvård, m.m.

Prop. 1993/94:130 – Ändringar i brottsbalken m.m. (ansvarsfrihetsgrunder m.m.).

Prop. 2004/05:131 – En modernare rättegång – reformering av processen i allmän domstol.

Utredningsbetänkanden

SOU 1986:14 – Om straffskalor, påföljdsval, straffmätning och villkorlig frigivning m.m. SOU 1988:7 – Frihet från ansvar. Om legalitetsprincipen och om allmänna grunder för

ansvarsfrihet.

SOU 1996:185 – Straffansvarets gränser.

SOU 2002:3 – Psykisk störning, brott och ansvar. SOU 2013:38a – Vad bör straffas?

SOU 2016:60 – Ett starkare skydd för den sexuella integriteten.

Rättsfall

Högsta domstolen NJA 1976 s. 183. NJA 1980 s. 725. NJA 1990 s. 120. NJA 1992 s. 446. NJA 2012 s. 45. NJA 2016 s. 763.

Hovrätterna

Hovrätten för Övre Norrland Dom 2011-02-28 i mål B 784–10. Dom 2012-10-26 i mål B 564–12. Dom 2013-03-28 i mål B 935–12. Dom 2014-02-20 i mål B 36–13. Hovrätten för Nedre Norrland

Dom 2014-09-08 i mål B 785-14 (RH 2014:32). Hovrätten över Skåne och Blekinge

Dom 2011-09-13 i mål B 3183–10. Dom 2013-10-14 i mål B 506–13. Dom 2015-12-14 i mål B 2300–15. Dom 2016-02-26 i mål B 2188–15. Dom 2016-09-05 i mål B 2491–15. Dom 2017-09-20 i mål B 2821–16. Hovrätten för Västra Sverige

Dom 2013-04-04 i mål B 1899–12. Dom 2014-04-25 i mål B 1227–14. Dom 2016-11-28 i mål B 2892–16. Svea Hovrätt Dom 2014-10-30 i mål B 8688–14. Dom 2015-10-09 i mål B 11990-14. Dom 2016-01-12 i mål B 9544–15. Dom 2016-09-01 i mål B 5855–16. Dom 2016-07-18 i mål B 4980–16. Dom 2017-02-07 i mål B 2581–16. Dom 2017-05-09 i mål B 2366–16. Dom 2017-05-19 i mål B 10223–16. Dom 2017-12-21 i mål B 251–16.

Göta Hovrätt Dom 2014-12-22 i mål B 3000–14. Dom 2015-09-14 i mål B 769–15. Dom 2016-02-23 i mål B 1006–15. Tingsrätterna Örebro Tingsrätt Dom 2014-10-08 i mål B 255–14. Uppsala Tingsrätt Dom 2015-09-16 i mål B 2950–15.

Åklagarmyndigheten

ÅM-A 2015/1229 Somnambulism – Om kunskapsläge, forskning och inhämtande av sakkun-

skap under förundersökning och rättegång, Utvecklingscentrum Göteborg, 2016

<https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rapporter/ovriga-rapporter/redovis-ning-av-ett-uppdrag-fran-riksaklagaren---om-somnambulism-och-sexsomni.pdf> [cit. ÅM-A 2015/1229].

ÅM 2014/6762: Fråga om överklagande av en hovrättsdom – våldtäkt. Hovrätten för Nedre Norrland dom den 8 september 2014 i mål B 785-14. Perklev, Anders & Hedström, My (2014-10-06). Åklagarmyndigheten, Rättsavdelningen

[cit. ÅM 2014/6762].

Litteratur

Agge, Ivar & Thornstedt, Hans, Straffrättens allmänna del, Stiftelse Juristförlaget vid Stockholms Universitet, Stockholm, 1981

[cit. Agge, Thornstedt, Straffrättens allmänna del]. Cavallin, Samuel, Skuld, Iustus förlag, Uppsala, 1999

[cit. Cavallin, Samuel, Skuld].

Juridik AB, Visby, 2009

[cit. Ekelöf, Edelstam, Heuman, Rättegång IV].

Fagius, Jan & Aquilonius, Sten-Magnus, Neurologi, 4 upplagan, Liber AB, Stockholm, 2006 [cit. Fagius, Aquilonius, Neurologi].

Gräns, Minna (Red. Korling, Fredric & Zamboni, Mauro), Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, Lund, 2013

[cit. Gräns, Juridisk metodlära].

Kleineman, Jan (Red. Korling, Fredric & Zamboni, Mauro), Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, Lund, 2013

[cit. Kleineman, Juridisk metodlära].

Jareborg, Nils & Ulväng, Magnus & Asp, Petter, Kriminalrättens grunder, Iustus förlag, Uppsala, 2013

[cit. Jareborg m.fl. Kriminalrättens grunder].

Jareborg, Nils, Handling och uppsåt, Norstedt Juridik, Stockholm, 1969 [cit. Jareborg, Handling och uppsåt].

Jareborg, Nils & Ulväng, Magnus, Tanke och uppsåt, Iustus förlag, Visby, 2016 [cit. Jareborg, Ulväng, Tanke och uppsåt].

Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, Wolters Kluwer, Visby, 2017 [cit. Jareborg, Zila, Straffrättens påföljdslära].

Leijonhufvud, Madeleine & Wennberg, Suzanne, Straffansvar, Norstedts Juridik, Visby, 2009 [cit. Leijonhufvud, Wennberg, Straffansvar].

Lernestedt, Claes, Straffrätt, skuldpresumtion och sömn, Blendow Lexnova, Stockholm, 2015 [cit. Lernestedt, Straffrätt, skuldpresumtion och sömn].

White, Leonard E, Neuroscience 5th edition, Sinauer Associates Inc., U.S., 2012

[cit. Purves, Hall, Neuroscience].

Strahl, Ivar, Allmän straffrätt i vad angår brotten, Norstedts Juridik, Stockholm, 1976 [cit. Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten].

Wahlgren, Peter, Lagstiftning – rationalitet, teknik, möjligheter, 2 upplagan, Elanders Sverige AB, Stockholm, 2014

[cit. Wahlgren, Lagstiftning – rationalitet, teknik, möjligheter].

Artiklar

American Academy of Sleep Medicine. JCSM Journal of Clinical Sleep Medicine, Best

Practice Guide for the Treatment of REM Sleep Behavior Disorder (RBD), 2010

<https://aasm.org/resources/bestpracticeguides/pp_rbd.pdf> [cit. AASM, JCSM (RBD)].

Ariño, H & Iranzo, A & Gaig, C & Santamaria J, Sexsomnia: parasomnia associated with

sexual behaviour during sleep. Servicio de Neurologia, Barcelona, Spain, 2014

<https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23664055> [cit: Ariño mfl., Sexsomnia].

Bharadwaj, Rahul & Kumar, Suresh, Somnambulism: Diagnosis and treatment. Department of Psychiatry, Post-Graduate Institute of Medial Education and Research, Chandigarh, India, 2017 <https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2917078/>

[cit. Bharadwaj, Kumar (2007), Somnambulism: Diagnosis and treatment].

Engstrøm, M & Rugland, E & Heier, MS, Polysomnography (PSG) for studying sleep disorders , Institutt for nevromedisin, Det medisinske fakultet, Norges tekniskt-naturvitenskap-elige universitetet, Norway, 2013 < https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23306997> [cit. Rugland, Heier, Polysomnography (PSG) for studying sleep disorders].

Li, Kasey K., Adult chronic sleepwalking and its treatment based on polysomnography. Brain, A Journal of Neurology, Oxford Academic, 7 April 2005

<https://doi.org/10.1093/brain/awh481>

[cit. Guilleminault, Kirisogli, Bao, Arias, Chan, Li, Adult chronic sleepwalking and its

treatment based on polysomnography].

Hughes, JR, A review of sleepwalking (somnambulism): the enigma of neurophysiology and

polysomnography with differential diagnosis of complex partial seizures, Department

of Neurology, University of Illinois Medical Center, 2007 < https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17931980>

[cit. Hughes, A review of sleepwalking (somnambulism): the enigma of neurophysiology

and polysomnography with differential diagnosis of complex partial seizures].

Juridisk Tidskrift 1999/00, Diesen, Christian, Bevisvärdering och vittnespsykologisk

utsageanalys, metodlikheter och metodskillnader

[cit. Diesen, Christian, JT 1999/00].

Svensk Juristtidning, 2013 s. 306, Heidenborg, Mari, Vad bör straffas? [cit. Heidenborg, Vad bör straffas? SvJT 2013 s. 306].

Svensk Juristtidning, 2004 s. 111, Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv [cit. Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004 s. 111].

Masand, P & Popli, AP & Weilburg, JB, Sleepwalking. State University of New York Health Science Center Syracuse, 1995 <https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7863961> [cit. Masand m.fl. Sleepwalking].

Övriga källor

Aleris webbsida > Sömn och snarkning > Sömnutredning > PSG, polysomnografi

<https://www.aleris.se/vi-erbjuder/sjukvard/somn-och-snarkning/somnutredning/po-lysomnografi/>

[cit. Aleris webbsida, PSG, polysomnografi]. Läkartidningen nr. 2014:111:CZFX

<http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/10/Narko-lepsi--ovanlig-sjukdom-som-fatt-okad-uppmarksamhet/>

[cit. Läkartidningen nr. 2014:111:CZFX].

FASS webbsida > Stilnoct > Stilnoct, Filmdragerad tablett 5 mg >

http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19940128000057 [cit. FASS webbsida, Stilnoct].

FASS webbsida > Imovane > Imovane, Tablett 5 mg >

<Ihttp://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19910816000041> [cit. FASS webbsida, Imovane].

In document Den som sover syndar inte? (Page 61-69)

Related documents