Slutord 55

stöd (Högskoleförordningen, SFS 2011:186). I dessa formuleringar blir det breda special- pedagogiska uppdraget tydligt. Mina studier har dock lärt mig att det som är bra metoder för elever i behov av stöd ofta är bra metoder för alla. Ett antal sådana arbetssätt har presenterats i diskussionsdelen ovan. För vissa elever är det dock mer specifika insatser som krävs. För att hitta rätt nivå på dessa behövs ofta diagnostiska redskap och ett noggrant kartläggningsarbete som tar sin utgångspunkt i kunskapen om läs- och skrivutveckling och läroprocesser.

Efter att i denna studie haft en huvudsakligen kvantitativ ansats för att förstå samband mellan läsförmåga och skrivförmåga menar jag att en uppföljande studie som observerar och/eller intervjuar elever skulle vara en naturlig fortsättning. Intervjuer med pedagoger om deras er- farenheter och iakttagelser av samband mellan elevers läsning och skrivning skulle kunna vara en annan vinkling. Jag skulle också vilja vidareutveckla och fortsätta pröva det test för skrivande som studien har lett fram till. Kan ett sådant test vara ett redskap i den pedagogiska bedömningen av elevers texter? Kan bedömningsmatrisen vara ett stöd för elever i sin själv- bedömning och bidra till att medvetandegöra eleverna om den egna skrivutvecklingen? För att få svar på dessa frågor skulle testet behöva prövas i större skala. Skrivinstruktionerna till testet skulle kunna omformuleras och kanske låta eleverna skriva såväl berättande texter som texter i andra genrer.

5.4.  Slutord    

Jag vill slutligen tacka de elever och pedagoger som har ställt upp med tid och engagemang för att göra denna studie möjlig. Jag är så imponerad av alla elever som går in med ”liv och lust” i de uppgifter de blir tilldelade! Tack så mycket! Jag vill också tacka de två kollegor och mellanstadielärare som ställt upp som medbedömare av elevernas texter – er insats har varit mycket värdefull! Tack också till min handledare, Annika Mindedal för goda råd och kon-

Referenser:  

Aaron, P. G., Joshi, M., & Williams, K. A. (1999). Not all reading disabilities are alike.

Journal of Learning Disabilities, 32, 120-137.

Abbott, Robert D., Berninger, Virginia W. & Fayol, Michel. (2010). ’Longitudinal

Relationships of Levels of Language in Writing and Between Writing and Reading in Grades 1 to 7.’ Journal of Educational Psychology, 2010, 102:2.

Berninger, Virginia, Cartwright, Ana, Yates, Cheryl, Remy, Elizabeth & Abbott, Robert. (1992) Lower-level Developmental Skills in Beginning Writing. Reading and Writing, 1992, 4:3.

Berninger, Virginia, Fuller, Francis & Whitaker, Dianne. (1996). A Process Model of Writing Development Across the Life Span. Educational Psychology Review, 1996, 8:3.

Blåsjö, Mona. (2010). Skrivteori och skrivforskning: en forskningsöversikt. (2. utökade uppl.) Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Cain, Kate. (2003). Text comprehension and its relation to coherence and cohesion in children's fictional narratives. British Journal of Developmental Psychology. 2003, 21:3. Cain, Kate (2010). Reading development and difficulties. Chichester, West Sussex, U.K.: BPS Blackwell/John Wiley.

Cain, Kate & Oakhill, Jane. (2006). 'Assessment matters: Issues in the measurement of reading comprehension'. British Journal of Educational Psychology, 2006, 76:4.

Carretti, Barbara, Re, Anna Maria & Arfè, Barbara. (2013). 'Reading Comprehension and Expressive Writing: A Comparison Between Good and Poor Comprehenders', Journal of

Learning Disabilities, 2013, 46:1.

Carretti, Barbara, Eleonora Motta, & Re, Anna Maria. (2014). ’Oral and Written Expression in Children with Reading Comprehension Difficulties.’ Journal of Learning Disabilities 2014, MEDLINE. Web. 1 July 2015.

Catts, Hugo W., Kamhi, Alan G. & Adlof, Suzanne M. (2014a) Causes of Reading

Disabilities in Alan G. Kamhi, & Hugh W. Catts. (Eds.) Language and Reading Disabilities. 3. ed. Harlow: Pearson education limited.

Catts, Hugo W., Kamhi, Alan G. & Adlof, Suzanne M. (2014b) Defining and Classifying Reading Disabilities in Alan G. Kamhi, & Hugh W. Catts. (Eds.) Language and Reading

Cragg, Lucy & Nation, Kate. (2006). 'Exploring Written Narrative in Children with Poor Reading Comprehension', Educational Psychology, 2006, 26:1.

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1:

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Dunsmuir, Sandra, Kyriacou, Maria, Batuwitage, Su, Hinson, Emily, Ingram, Victoria & O'Sullivan, Siobhan (2015). ’An evaluation of the Writing Assessment Measure (WAM) for children's narrative writing’, Assessing Writing, 2015, 231:18.

Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund : Studentlitteratur, 1996.

Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. 1. uppl. Stockholm: Liber. Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3.e uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.

Elwér, Åsa. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Diss. Linköping: Linköpings universitet. IBL.

Fitzgerald ,Jill & Shanahan, Timothy. (2000). ’Reading and Writing Relations and Their Development’, Educational Psychologist, 2000, 35:1.

Flower, Linda & Hayes, John R. (1981). ’A Cognitive Process Theory of Writing’, College

Composition and Communication, 1981, 32:4.

Gillon, Gail T. (2004). Phonological awareness: from research to practice. New York: Guilford Press.

Harris, Karen R. & Graham, Steve. (2013). “An adjective is a word hanging down from a noun”:Learning to write and students with learning disabilities. Annals of Dyslexia, 2013, 63:1.

Hayes, John R. & Chenoweth, Ann. (2006). ’Is Working Memory Involved in the Transcribing and Editing of Texts?.’ Written Communication, 2006, 23: 2.

Hermerén, Göran (red.). (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs], Vetenskapsrådet, Stockholm. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed

Hoover, Wesley. A. & Gough, Philip. B. (1990) The simple view of reading. Reading and

Writing, 2:127-60.

Häggström, Ingrid. (2003) Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. i L. Bjar, & C. Liberg, (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi: från teori till praktik. 2. utg. Stockholm: Natur & Kultur.

Imsen, Gun. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Jacobson, Christer (2001). Läskedjor: manual. Stockholm: Psykologiförlaget.

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa. (2012). Låt språket bära – genrepedagogiken i

praktiken. Stockholm: Hallgren och Fallgren.

Juel, Connie, Griffith, Priscilla L. & Gough, Philip B. (1986). Acquisition of Literacy: A Longitudinal Study of Children in First and Second Grade. Journal of Educational

Psychology. 1986, 78:4.

Järpsten, Birgitta & Taube, Karin. (2010). DLS: för skolår 4-6. Handledning. Hogrefe Psykologiförlaget.

Kamhi, Alan & Catts, Hugh. (2014) ’Reading development’ in Alan G. Kamhi, & Hugh W. Catts. (Eds.). Language and Reading Disabilities. 3. ed. Harlow: Pearson education limited. Kim, Young-Suk, Al Otaiba, Stephanie, Wanzek, Jeanne, & Gatlin, Brandy (2015). Toward an understanding of dimensions, predictors, and the gender gap in written composition.

Journal of Educational Psychology. 2015, 107:1.

Liberg, Caroline. (2003). Barns möten med skriftspråket. i L. Bjar, & C. Liberg, (red.). Barn

utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, Ingvar. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket: Stockholm. Molloy, Gunilla. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.

Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter: en

forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. [Stockholm]: Skolverket.

Nation, Kate. (2007). Children’s Reading Comprehension Difficulties. i M. J. Snowling, & C. Hulme, (Eds.). The science of reading: a handbook. Malden, Ma: Blackwell publishing.

Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wadsworth, Sally J., Willcutt, Erik G., Pennington, Bruce F. & DeFries, John C. (2013). Genetic and environmental influences on writing and their relations to language and reading.

Annals of Dyslexia, 63:25–43.

Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2005). Bedömning av elevtext: en modell för

analys : [svenskämnet i år 8, 9 och gymnasiet]. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Perfetti, A., Charles, Landi, Nicole & Oakhill, Jane. (2007). The Acquisition of Reading Comprehension Skill. i M. J. Snowling, & C. Hulme, (Eds.). The science of reading: a

handbook. Malden, Ma: Blackwell publishing.

Saddler, Bruce & Asaro-Saddler, Kristie. (2013). Response to Intervention in Writing: A Suggested Framework for Screening, Intervention, and Progress Monitoring. Reading &

Writing Quarterly, 29:20–43.

Scardamalia, Marlene, Bereiter, Carl, & Steinbach, Rosanne. (1984). 'Teachability of Reflective Processes in Written Composition'. Cognitive Science, 1984, 8:2.

Scott, M. Cheryl. (2014). Learning to Write. in Alan G. Kamhi, & Hugh W. Catts. (Eds.).

Language and Reading Disabilities. 3. ed. Harlow: Pearson education limited.

Soden, Brooke, Christopher, Micaela E., Hulslander, Jacqueline, Olson, Richard K., Cutting, Laurie, Keenan, Janice M., Thompson, Lee A., Wadsworth, Sally J., Willcutt, Erik G. & Petrill, Stephen A. 2015, 'Longitudinal Stability in Reading Comprehension Is Largely Heritable from Grades 1 to 6', Plos ONE, 10, 1, pp. 1-13, Academic Search Premier.

Speciallärarexamen, Högskoleförordningen sfs 2011:186.

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedt. Taube, Karin (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedt.

Taube, Karin (2009). Pojkars och flickors läsning. i Stefan Samuelsson, m.fl. Dyslexi och

andra svårigheter med skriftspråket. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur

Wengelin, Åsa och Nilholm, Claes. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och

svårigheter att läsa och skriva. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Källa från internet: http://www.skolverket.se/statistik-och-

utvardering/nyhetsarkiv/2.8084/resultat-fran-40-internationella-studier-sammanfattade-

Bilaga 1: Missivbrev till vårdnadshavare inför datainsamling Till vårdnadshavare för elev i klass ___________________ Hej!

Jag heter Maria Antepohl och studerar till speciallärare. Jag läser sista terminen på utbildningen och ska skriva mitt examensarbete om sambandet mellan läsförståelse och skriftlig berättelseförmåga hos elever i år 5. Syftet med studien är att bidra till förståelsen om vilka förmågor eleverna behöver utveckla för att kunna skriva berättande texter. För att undersöka detta samband vill jag göra tester av läsförmåga och skrivförmåga hos elever. De tester jag vill göra är:

• Läskedjor, som testar avkodningsförmåga vid läsning • DLS Läsförståelse, som testar läsförståelse

• Tre korta skrivuppgifter, där eleverna får en instruktion och ska skriva enligt denna under 15 minuter per testtillfälle.

Alla testresultat kommer att behandlas helt anonymt – endast klassens lärare kommer att känna till resultaten för den enskilda eleven, jag som analyserar resultaten kommer att behandla dem avidentifierade. Testet DLS Läsförståelse gjordes eventuellt under höstterminen -14. I så fall innebär ert medgivande att ni ger mig tillåtelse att få tillgång resultaten från i höstas.

Med detta informationsbrev vill jag be om ert skriftliga medgivande till att låta er son/dotter delta i studien. Vänligen – fyll i nedanstående talong och lämna till klassens lärare.

För frågor eller funderingar hör av er till: XXXXXXXXXX

Det går när som helst bra att ta tillbaka ett medgivande om deltagande genom att meddela mig eller klassens lärare.

Med vänliga hälsningar,

---

Mitt barn får delta i studien Mitt barn får INTE delta i studien

Barnets namn:___________________________________ Målsmans underskrift:________________________________

Bilaga 2a: Writing Assessment Measure – bedömningsmatris            

Bilaga 2b: Lundberg (2008) Elevens skrivutveckling - bedömningsmatris

Bilaga 2c: Skolverkets bedömarträningsmaterial – bedömningsmatris berättande text

Bilaga 3: Detaljerade korstabeller för de chi2-test som gett signifikanta resultat

I tabell 8a, som visar korstabellen för Läsning * Interpunktion, syns den faktiska och

förväntade fördelningen av antalet individer i de olika grupperna. För dem som fått 1-2 poäng för Interpunktion är det fler än förväntat som hör till kvartil 1-3 på Läsning. Betydligt fler än förväntat av dem som fått poäng 3-4 på Interpunktion hör till de starkaste läsarna (4:e

kvartilen). En liknande skillnad mellan faktisk och förväntad fördelning är det i korstabellen för Meningsbyggnad i skrivning * Läsning (tabell 8b).

Tabell 8a Korstabell med faktiska och förväntade värden för Läsning (kvartil 1-4) och kategori 1 och 2 för Interpunktion i Skrivning.

Korstabell Läsning kvartiler * Skrivning Interp1-2p, 3-4p Skrivning Interp 1-2 p Skrivning Interp 3-4 p Chi2₌ 10,28 p-värde=0,02 Läsning 1:a kvartilen Antal 12 4 Förväntat antal 9,1 6,9 Läsning 2:a kvartilen Antal 11 5 Förväntat antal 9,1 6,9 Läsning 3:e kvartilen Antal 10 7 Förväntat antal 9,7 7,3 Läsning 4:e kvartilen Antal 3 11 Förväntat antal 8,0 6,0

Tabell 8b Korstabell med faktiska och förväntade värden för Läsning (kvartil 1-4) och kategori 1 och 2 för Meningsbyggnad i Skrivning.

Korstabell Läsning kvartiler * Skrivning Meningsb1-2p, 3-4p Skrivning Meningsb 1-2 p Skrivning Meningsb 3-4 p Chi2₌ 18,95 p-värde = 0,00 Läsning 1:a kvartilen Antal 12 4 Förväntat antal 10,2 5,8 Läsning 2:a kvartilen Antal 13 3 Förväntat antal 10,2 5,8 Läsning 3:e kvartilen Antal 13 4 Förväntat antal 10,8 6,2 Läsning 4:e kvartilen Antal 2 12 Förväntat antal 8,9 5,1

Mönstret för fördelningen i korstabellen för Ordförråd * Läsning (tabell 8c) avviker något. Här är det en tydlig skillnad mellan faktisk och förväntad fördelning för de svagaste läsarna (1:a kvartilen) och resultat på Ordförråd – ingen av dessa har fått 3-4 poäng på Ordförråd men betydligt fler än förväntat har fått 1-2 poäng. Övriga skillnader mellan faktiskt och förväntat utfall i korstabellen är inte lika påtagliga. I korstabellen för Struktur i skrivning * Läsning (tabell 8d) syns ett liknande mönster: skillnaderna mellan faktiskt och förväntat utfall är inte så stora, förutom för den 1:a kvartilen i Läsning där betydligt fler än förväntat fått 1-2 poäng på Struktur.

Tabell 8c Korstabell med faktiska och förväntade värden för Läsning (kvartil 1-4) och kategori 1 och 2 för Ordförråd i Skrivning.

Korstabell Läsning kvartiler * Skrivning Ordförråd1-2p, 3-4p Skrivning Ordförråd 1-2 p Skrivning Ordförråd 3-4 p Chi2₌ 13,96 p-värde=0,00 Läsning 1:a kvartilen Antal 16 0 Förväntat antal 10,2 5,8 Läsning 2:a kvartilen Antal 10 6 Förväntat antal 10,2 5,8 Läsning 3:e kvartilen Antal 7 10 Förväntat antal 10,8 6,2 Läsning 4:e kvartilen Antal 7 7 Förväntat antal 8,9 5,1

Tabell 8d Korstabell med faktiska och förväntade värden för Läsning (kvartil 1-4) och kategori 1 och 2 för Struktur i Skrivning

Korstabell Läsning kvartiler * Skrivning struktur 1-2p, 3-4p Skrivning Struktur 1-2 p Skrivning Struktur 3-4 p Chi2₌ 11,80 p-värde = 0,01 Läsning 1:a kvartilen Antal 15 1 Förväntat antal 9,1 6,9 Läsning 2:a kvartilen Antal 7 9 Förväntat antal 9,1 7,3 Läsning 3:e kvartilen Antal 8 9 Förväntat antal 9,7 7,3 Läsning 4:e kvartilen Antal 6 8 Förväntat antal 8,0 6,0