Slutord

Utifrån resultatet visar studien att ambitionen och viljan finns hos eleverna att arbeta med surfplatta i lärande situationer men de hindras bland annat av begränsad tillgång till den under lektionstillfällena. Det kan naturligtvis bero på att läraren anser att annan metod är lämpligare för den aktuella arbetsuppgiften, men forskningsstudien visar att lärare generellt har svårt att implementera teknik i undervisningen vilket i så fall kräver åtgärder i forma av teknisk kom-petensutveckling.

Det framkommer tydligt att surfplatta visar sig fungerar stimulerande, framförallt för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet från de forskningsstudier som gjorts visar att digitala verktyg har en positiv inverkan på elevernas studiemotivation. Från en speciallära-res synvinkel är detta något att ta fasta på då vetenskapliga studier styrker egna erfarenheter av hur intressestyrd undervisning ökar motivation och koncentration hos elever med intellek-tuella funktionshinder. På det viset möter man också de huvudsakliga mål som presenteras i styrdokumentet.

I specialpedagogiska sammanhang är elevernas uppfattningar om surfplatta värdefull inform-ation då all pedagogisk undervisning ska ske utifrån elevens förutsättningar. Speciallärare be-höver visa kunskap och kunna precisera ett område som ska undersökas, granskas eller utre-das (SFS 2011:186). I detta sammanhang är elevernas röster speciellt viktiga då det är deras upplevelser som räknas för att finna rätt metoder till eventuella åtgärder

Forskningsstudien genererar kunskaper från elevens perspektiv med intellektuella funktions-hinder och bidrar till kunskapsfältet, särskilt då dessa elever är en utsatt elevgrupp som behö-ver all hjälp och stöd de kan få för att möta de krav som skolan och övriga samhället kräbehö-ver. Det är också viktigt ut ett barnrättsperspektiv där alla barn har rätt till bra utbildning. Resulta-tet kan användas till att utveckla pedagogisk verksamhet där den aktuella elevkategorin finns.

7.3.1 Förslag på vidare forskning

Sammanfattningsvis behövs mer forskning inom ämnet specialpedagogik och intellektuell funktionsnedsättning, framförallt utifrån ett elevperspektiv. Förslag på vidare forskning är att fokusera på hur olika slags tekniker kan öka lärprocessen hos elever med intellektuell funkt-ionsnedsättning, vilka tekniker som är mest lämpliga i vilka inlärningssituationer, samt hur elever upplever sitt engagemang i studiesituationer.

35

Referenser

Aksal, F. A., & Gazi, Z. A. (2015). Examination on ICT integration into Special Education Schools for Developing Countries. The Turkish Online Jounal of Educational

Technology, 14 (3), 70-72.

Ahrne, G., & Svensson, P. (2013). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Författarna och Liber

Atea (2016). Atea förser Karlstads skolelever med egna datorer. Karlstad. Hämtad från https://www.atea.se/pressmeddelanden/2011/atea-foerser-karlstads-skolelever-med-egna-datorer/#

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Bladini, K., & Neaser, M. (2015). Det handlar om samtal. En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag. Karlstad: Regionalt utvecklingscentrum.

Dysthe, O., Hertzberg, F., & Løkensgard Hoel, T. (2013). Skriva för att lära. Lund: Studentlit-teratur.

Findahl, O., & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet. 2015 års undersökning av

svenska folkets internetvanor. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige.

Gormely, K., & McDermott, P. (2011). Do you Jing? How Screencasting Can Enrich

Classroom Teaching and Learning. Language And Literacy Spectrum, 21(1), 12-20. Grönlund, Å., Andersson, A., & Wiklund, M. (2013). Unos årsrapport 2013. Örebro: Unos uno.

Heister Trygg, B., Andersson, I., Hardenstedt, L., & Sigurd Pilesjö, M. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Vällingby:

Hjälpmedelsinstitutet; Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK), 2009.

Hugo, M. (2013). Från motstånd till framgång : att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber.

Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan- en kunskapsöversikt. Stockholm: Ifous och FoU Skola/Kommunförbundet Skåne.

Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. (2 uppl.). Malmö: Gleerups.

Johnson, G. M. (2013). Using Tablet Computers with Elementary School Students with Special Needs: The Practices and Perceptions of Special Education Teachers and Teacher Assistants. Canadian Journal of Learning and Technology, 39 (4), 1-11

36 Jones, I. S. (2014). What do you mean you never got any feedback? Research in Higher

Education Jornal, 24.

Kindwall, K. (den 02 03 2016). Diagnoskriterier för intellektuell funktionsnedsättning. Hämtat från Habilitering och hälsa: http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm-5/diagnoskriterier-intellektuell Kroksmark, T. (2013). Den trådlösa pedagogiken. En-till-en i skolan på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Liu, N. (2013). Surfplatta infuce creativity in solid geomentry teaching. The Turkish Online Journal of Educational Technology, 12(2), 177-192.

Loseke, D. R. (2013). Methodological thinking. Basic principles of social research design. London: Sage Publications.

Madden, K. (2012). Teaching students with disabililties literacy through technology. Language and Literacy Spectrum. 22(1), 30-42.

Mang, C. F., & Wardley, L. J. (2013). Student Perceptions of Using Tablet Technology in Post-Secondary Classes. Canadian Journal of Learning and Technology, 39(4), 1-34 Mango, O. (2015). iPad use and student engagement in the classroom. The Turkish Online

Journal of Educational Technology, 14(1), 53-57.

Molander, B. (2011). Vetenskapsfilosofi: En bok om vetenskapen och den vetenskapliga människan. (2 uppl.). Falun: Thales.

Nilholm, C. (2012). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

O´Malley, P., Lewis, M., Donehower, C., & Stone, D. (2014). Effectiveness of using

surfplattas to increase academic task. Completion by student with autism. Universal journal of educational research, 2(1), 90-97.

doi:10.13189/ujer.2014.020111

Proposition 2011/12:50. En gymnasiesärskola med kvalitet. Stockholm: Regeringskansliet. Rygvold., S. A.-L. (2008). Barn med behov av särskilt stöd. Malmö: Holmbergs.

Sandberg, A. (2013). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

37 Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2013a). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013b). Kort om gymnasiesärskolan . Stockholm: Skolverket.

Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2013). Där man söker får man svar: Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Ulf P.l Lundgren, R. S. (2012). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

UNESCO. (2006). Salamancadeklarationen och salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

1