Slutord

Elevhälsan som bedrivs utifrån de möten vi observerat behöver förändras för att leda till skol- och elevutveckling. Styrdokumenten och förändringen från elevvård till elevhälsa behöver diskuteras och få legitimitet i det praktiska arbetet på alla nivåer, organisations-, grupp- och individnivå för alla professioner inom skolan. Den aktuella kommunen behöver arbeta fram en övergripande plan för hur den nya elevhälsan skall arbeta praktiskt. Därefter behöver professionerna som enligt skollagen skall ingå i elevhälsan få tid till att diskutera sina professioner i samverkan och betydelsen av ett målmedvetet elevhälsoarbete. De olika professionerna behöver få kännedom om betydelsen av en fungerande elevhälsa med stöd av goda exempel och aktuell forskning. Professionerna inom elevhälsan behöver utifrån vår studies resultat reflektera över vad samtalen inom elevhälsan handlar om för att ett

förändringsarbete ska komma till stånd. Vår studie visar att samsyn råder inom elevhälsans möten vilket vi inte ser som en fördel. Vi efterfrågar istället samtal där de olika

56 professionernas kompetens kommer till tals för att diskutera ärenden ur olika perspektiv. Mer fokus bör även läggas på åtgärder på organisations- och gruppnivå istället för enbart på individnivå. Fokus behöver flyttas från att samtala om ohälsa och okunskap till hälsa och kunskap eftersom elevhälsan nu i nya skollagen har ett vidare och förebyggande perspektiv. Diskussionerna inom elevhälsans möten handlar förvånande nog i väldigt liten utsträckning om kunskap. Vår studie visar att diskussionerna istället handlar om individen, dess familj och elevens personliga egenskaper. Vår förhoppning med denna studie är att ett förändringsarbete inleds genom att elevhälsans uppdrag blir känt för alla deltagare inom elevhälsans möten. I dag ser vi inte att det finns förutsättningar för att bedriva ett framgångsrikt elevhälsoarbete utifrån de organisatoriska villkoren på de observerade skolorna. Det krävs en trygghet och självinsikt hos den enskilda deltagaren för att börja reflektera över sin egen profession i förhållande till uppdraget inom elevhälsans möte och vad samtalen skall leda till.

Tack för visat intresse och lycka till i ditt eget arbete med stöd av en elevhälsa för allas bästa; elever, pedagoger och föräldrar. Du som läsare av denna studie kan göra skillnad!

57

Referenser

Adelswärd, Viveka (2009): Till struntpratets lov. Stockholm: Brombergs.

Backlund, Åsa (2007): Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik. Rapport i socialt arbete 121:2007. Institutionen för socialt arbete. Stockholms universitet.

Begler, Ann-Marie; Ahnborg, Maire-Héléne & Rydin, Anna (2011): I en debattartikel ”Tiden räcker inte till för elevernas hälsa” SvD: webb Brännpunkt, 18 okt 2011.

Blomquist, Suzanne (2009): Kompetensutnyttjande i mångprofessionella psykiatriska team. Doktorsavhandling. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings Universitet.

Bremberg, Sven & Wennerholm, Justin (2004): När barn och ungdomar får bestämma mer

påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. Statens Folkhälsoinstitut.

Bronstein, Laura (2012): En modell för tvärvetenskaplig samverkan. I Journal of School Health Volym 82, sid 97–105, febr 2012

Börjesson, Mats; Gustafsson, Lars H; Holmsten, Susanne; Liedman, Sven-Eric & von Wright, Moira (2008): Att arbeta med särskilt stöd - några perspektiv. Skolverket: Liber

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002) : Respekt för läraryrket. (2:a rev upplagan). Stockholm: HLS Förlag.

Constitution of the World Health Organization (1946): International Health Conference. Official records of the World Health Organization, no 2, p 100. New York.

Danermark, Berth (2000): Samverkan – himmel eller helvete? En bok om den svåra konsten

att samverka. Stockholm: Gothia

Einarsson, Charlotte (2011): Ett ärende blir till – föreställningar om hur problem hanteras

inom elevhälsan, CeFAM-rapport.

http://www.vr.se/franvetenskapsradet/kalendarium/konferenswebbplatser/resultatdialog/medv erkandeprojekt/medverkandeprojekt2011/kunskapsintegrationochprofessionelltlarande.4.e01f 6fe12e29bb8aa180004098.html. Hämtad 2012-03-03.

Giota, Joanna & Emanuelsson, Ingemar (2011): Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur?

Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor.

Rapporter från institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1. Göteborgs universitet.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008): Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.

58 Hydén, Lars-Christer; Nilholm, Claes & Karlsson, Kristina (2003): ”När olikhet blir problem: Handikappforskning, kontext och social interaktion”. Socialvetenskaplig tidskrift nr 4.

Hylander, Ingrid (2011) Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar, CeFAM- rapport.http://www.vr.se/franvetenskapsradet/kalendarium/konferenswebbplatser/resultatdialo g/medverkandeprojekt/medverkandeprojekt2011/kunskapsintegrationochprofessionelltlarande .4.e01f6fe12e29bb8aa180004098.html. Hämtad 2012-03-03.

Johansson, Thomas (2009): EDUCARE 2009. Etnografi som teori, metod och livsstil Malmö högskola. Tryck: Holmbergs AB, Malmö.

Kullberg, Birgitta (2004): Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

”Kunskapsintegration och professionellt lärande. Mångprofessionellt samarbete och förhandling av innebörder inom skolans elevhälsoarbete”

http://www.vr.se/franvetenskapsradet/kalendarium/konferenswebbplatser/resultatdialog/medv erkandeprojekt/medverkandeprojekt2011/kunskapsintegrationochprofessionelltlarande.4.e01f 6fe12e29bb8aa180004098.html. Hämtad 2012-03-03.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Medin Jennie & Alexanderson Kristina (2000): Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en

litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2011): Inkludering för ökad måluppfyllelse. http://hdl.handle.net/2320/9886 Hämtad 2012-04-19.

Proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet.

Proposition 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Proposition 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

Proposition 2011/12:1. Budgetpropositionen för 2012.

Repstad, Pål (1987/1993/1998/2007): Närhet och distans. Kvalitativa metoder i

samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

S2010/3711/EIS. Strategi för Sveriges samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO)

2011-2012.

59 SFS 2010:800. Skollag.

SFS 2011:185. Skolförordningen.

SFS 2011:1597. Förordning om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan.

Skolinspektionen 2010:10: Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas

kunskapsutveckling.

Skolinspektionen (2011): Flygande granskning av elevhälsan.

http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Flygande-tillsyn/Elevhalsa/ Hämtad 2012-03-06.

Skolinspektionen (2011) ”Elevhälsa - Sammanställning av rektorernas samtliga svar

uppdelade på fristående och kommunala huvudmän”

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Regelbunden-

tillsyn/flygande%20tillsyn/elevhalsa-resultat.pdf Hämtad 2012-03-05.

Skolverket (2011): Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2012): Tydligare krav på elevhälsan. Juridisk vägledning.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.126247!Menu/article/attachment/Elevhälsa Hämtad 2012-05-12.

SOU 1997:116. Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i

Sverige.

SOU 2000:19: Från dubbla spår till elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och

utveckling.

Spratt, J., Shucksmith, J., Philip, K. & Watson, C. (2006): Interprofessional support of mental well-being in schools: A Bourdieuan perspective. Journal

of Interprofessional Care, 20, 391-402.

Stenbacka, Caroline (2001)”Qualitative research requires quality concepts of its own” Journal

of Management Decision, vol. 39, 2001, s. 551-555

Thomassen, Magdalene (2007): Vetenskap, kunskap och praxis – Introduktion till

vetenskapsfilosof. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

U2011/5947/S m.fl. Uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa.

Vetenskapsrådet (2002) : Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, ISBN:91-7307-008-4 Tryck: Elanders Gotab.

60 utsatta barn. I R. Axelsson & S. B. Axelsson (red.), Folkhälsa i samverkan (s.

183-202). Lund: Studentlitteratur

Ödman, Per-Johan (2007): Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och

61 Bilaga 1: Mall som anteckningsstöd vid observation av elevhälsoteam

ANTECKNINGAR OCH REFLEKTIONER

Observation

Hur sker kallelse till mötet?

Deltagande professioner?

Beslutande om aktuella åtgärder under mötet? Hur ofta har de EHT?

Hur länge varade detta möte?

Hur lyfts ett elevärende?

Hur prioriterades eleverna inför mötet?

Hur många elever diskuterades?

Hur fördelades åtgärderna mellan de deltagande professionerna?

Fanns skollagens professioner närvarande?

62 Bilaga 2: Figur inför sammanställningen utifrån våra transkriberingar.

Vilka professioner deltar i elevhälsan och vilka tilldelas ansvar för beslutade

åtgärder?

Funktion

Profession Deltagare Vilken/vilka åtgärder Rektor Skolsköterska Skolläkare Psykolog Kurator Spec ped kompetens Lärare Fritidspedagog Syv Fritidskonsulent Resurs Allas ansvar .