• No results found

6. Diskussion

6.7 Slutord och förslag på vidare forskning

Forskarnas definitioner har såväl skillnader som likheter, men vad som återfinns hos alla forskarna är definitionen av historiemedvetandet som sambandet mellan dåtid, nutid och framtid. Denna definition överensstämmer även väl med den förklaring som ges till begreppet i läroplanen även om denna inte kan ses vara lika utförlig som de definitioner forskarna lyfter fram. En något bredare förklaring till begreppet kan fås genom att uppsöka kommentarmaterialet till kursplanen i historia, men även i detta redogörs inte lika brett för begreppet som i forskarnas definitioner. Att begreppet finns med i läroplanen kan med fördel motiveras utifrån forskares uttalanden om vikten av historiemedvetandet som bidragande faktor till upprätthållande av demokratiska samhällen, kritisk syn på politiken och förståelse för andra. Detta är något som

36 framkommer i skolans övergripande mål men kan inte ses direkt kopplat till historiemedvetandet eftersom begreppet enbart får den tunna förklaringen att vara insikten i att det förflutna präglar synen på den tid vi nu lever i och uppfattningar om framtiden. Utifrån detta kan begreppets förklaring i läroplanen således ifrågasättas då ett till synes viktigt ord får förhållandevis lite plats i denna text. Begreppet ges till synes mer utrymme i Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1994) än i den nuvarande läroplanen Lgr 11 (Skolverket, 2011) vilket skulle kunna tolkas som att begreppet inte är lika viktigt längre. Om detta jämförs med forskningen, där det framkommer att begreppet snarare blir allt viktigare i dagens samhälle, kan detta ses som mycket märkligt. Eftersom forskningen anser att historiemedvetandet blir allt viktigare för samhället och demokratin borde det i så fall få mer plats i läroplanen, inte tvärtom.

Viss forskning har under loppet av de senaste tio åren bedrivits gällande didaktiska verktyg för utvecklandet av historiemedvetandet, och mer finns att tillgå om ett längre tidsspann används i sökningen. I de arbeten om didaktiska verktyg som granskats förekommer det på flertalet ställen yttranden om att historiemedvetandet är komplext och svårt att mäta, vilket kanske inte kan ses som märkligt eftersom det är en mental lärprocess hos människan. Att mäta ett historiemedvetande är till synes enbart möjligt om eleverna dels väljer att visa sina kunskaper, dels får möjligheter till detta. På flera ställen i forskningen framkommer det att en personlig förankring i historien är av vikt när ett historiemedvetande ska utvecklas och att studera olika tidsepoker utan ett samband mellan dessa inte har nämnvärd påverkan på elevers historiemedvetande. Den forskning som ovan lyfts gällande didaktiska verktyg har en sak gemensam, nämligen lämnandet av traditionella läromedel såsom böcker för ett utforskande av historien på annat sätt. Sett till den rapport som ligger till grund för detta arbete verkar elevernas historiemedvetande inte utvecklas i önskvärd mån och kanske kan detta bero på lärarnas brist på kunskap om termen eller begreppets innebörd, eller att undervisningen inte utformas så att dessa samband görs tydliga. Sambanden mellan dåtiden, nutiden och framtiden kan vara något som är svårt att förmedla i traditionella läromedel varav nya outforskade arbetssätt kanske kan vara behövliga för att eleverna ska uppnå ett mer utvecklat historiemedvetande. Vi har till synes tagit steget in i en era där eleverna kräver andra typer av undervisning än den traditionella, läromedelsbaserade sorten.

Förslag på fortsatt forskning är således att fler didaktiska verktyg för utvecklandet av historiemedvetandet bör undersökas. Lärarnas vetskap om såväl termen och begreppet som hur denna kunskap utvecklas är även något som till synes behöver mer forskning samt om lärare faktiskt använder sig av det kommentarmaterial som finns tillgängligt. Slutligen har tidigare forskning uppvisat svårigheter i att mäta och bedöma elevernas historiemedvetande, varav även detta område bör utforskas även om detta kan ses som en svår uppgift.

Referenser

Litteratur

Björkdahl Ordell, Susanne (2007) Etik. I: Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

37 Eliasson, Per (2009) Kan ett historiemedvetande fördjupas? I: Karlsson, Klas-Göran & Zander Ulf (red.) Historien är nu- En introduktion till historiedidaktiken. Lund:

Studentlitteratur. Andra upplagan.

Eriksson Brajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap- vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.

Jensen, Bernard Eric (1997) Historiemedvetande- begreppsanalys, samhällsteori och didaktik. I: Karlegärd Christer & Karlsson Klas-Göran (red.) Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, Klas-Göran (2009) Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I: Karlsson, Klas-Göran & Zander Ulf (red.) Historien är nu- En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. Andra upplagan.

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Skolverket (2011a) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Säljö, Roger (2011) L.S. Vygotskij- forskare, pedagog och visionär. I: Forsell, Anna (red): Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Sjätte upplagan.

Utbildningsdepartementet (1994) Kursplaner för grundskolan. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Nätreferenser

Alvén Fredrik (2011) Historiemedvetande på prov – En analys av elevers svar på uppgifter som prövar strävansmålen i kursplanen för historia. Forskarskolan i historia och historiedidaktik. Lund: Lunds Universitet, 2011. Tillgänglig online:

http://www.hist.lu.se/fihd/publikationer/historiemedvetande_pa_prov.pdf

Axelsson, Cecilia (2009) En meningsfull historia?- didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten. Diss. Växjö: Växjö Universitet, 2009. Tillgänglig online: http://libris.kb.se/bib/11305237

Backman Löfgren, Cathrin (2012) Att digitalisera det förflutna – en studie av gymnasieelevers historiska tänkande. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds

Universitet, 2012. Tillgänglig online: http://libris.kb.se/bib/12731592

Berntsson, Kerstin (2012) Spelar släkten någon roll? Den ”lilla historien” och elevers historiemedvetande. Licentiatavhandling. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds Universitet, 2012. Tillgänglig online:

http://libris.kb.se/bib/12769989

Friedrich, Daniel (2010) Historical consciousness as a pedagogical device in the production of the responsible citizen. Artikel. Publicerad i: Discourse: Studies in the

38 cultural politics of education, vol. 31. Tillgänglig online:

http://web.b.ebscohost.com.www.bibproxy.du.se/ehost/detail/detail?vid=8&sid=f6 48028c-ffb7-4103-a0ae-

43bb6e58d519%40sessionmgr106&hid=105&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ %3d%3d#db=eric&AN=EJ901715

Ingemansson, Mary (2007) Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Licentiatavhandling. Lund: Lunds Universitet, 2007.

Tillgänglig online: http://libris.kb.se/bib/11570809

Jensen, Bernard Eric (2012) Historiebevidsthed – en nøgle til at forstå og forklare historisk-sociale processer. I: Eliasson, Per, Hammarlund, KG, Lund, Erik & Nielsen, Carsten Tage (red.) Historiedidaktik i Norden 9. Del 1: Historiemedvetande – Historiebruk. Malmö: Malmö Högskola och Högskolan i Halmstad. Tillgänglig online:

http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?dswid=6583&pid=diva2%3A515559&c=4&searchType =SIMPLE&language=sv&query=historiedidaktik+i+norden+9&af=%5B%5D&aq= %5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&s ortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all

Johansson, Cecilia (2014) Högstadieungdomar skriver historia på bloggen – undervisning, literacy och historiemedvetande i ett nytt medielandskap. Licentiatavhandling. Umeå: Umeå Universitet, 2014. Tillgänglig online: http://umu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A715897&dswid=8109

Rüsen, Jörn (2004) Historical consciousness: Narrative structure, Moral function, and Ontogenetic Development. I: Seixas, Peter (red): Terorizing historical consciousness. London: University of Toronto press. Tillgänglig online:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahU KEwiVsdKH6L3MAhXDA5oKHUbCAdAQFgggMAA&url=http%3A%2F%2Fww w.joern-

ruesen.de%2F5.089_Historical_Consciousness_2.pdf&usg=AFQjCNE1VypXXc9DJ c4JVGF_NoglOEBoXg&bvm=bv.121070826,d.bGs

Schelmit, Denis (2009) Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescents make sense of history. I: Symcox, Linda & Wilschut, Arie (red): National History Standards: The problem of the canon and the future of teaching history. A volume in International review of History education. Tillgänglig online:

https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=bnXGF7WWGr8C&oi=fnd&pg=P A141&dq=drinking+an+ocean+and+pissing&ots=dDpe-

VJiPr&sig=5VfMPrTpmHGYimv9ZOVl1VhN2d4&redir_esc=y#v=onepage&q=dri nking%20an%20ocean%20and%20pissing&f=false

Skolinspektionen (2015) Undervisningen i historia. Rapport från kvalitetsgranskning 2015:8. Diarienummer 400-2013:6837. Tillgänglig online:

https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--

granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Historia-i- grundskolan/

Skolverket (2011b) Kommentarmaterial till kursplanen i historia. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig online: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-

39

enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2559

Thorp, Robert (2015) Popular history magazines and history education. I: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures, and history education, 2(1), 102-112. Tillgänglig online: http://umu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A876342&dswid=-90

Wiklund, Martin (2013) Den historiska kunskapens praktiska ändamål: Från avbildning till ett reflexivt och dynamiskt historiemedvetande. Artikel. Publicerad i: Tidskriften Scandia. Tillgänglig online:

Related documents