Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om vi hade haft bredare forskningsfrågor kring ämnet från början. Detta hade då kunnat skapa en möjlighet att finna fler teman som kunnat ligga grund för intervjuguiden. Vi upptäckte även att under intervjuerna hade vi kunnat använda oss av flera följdfrågor och på så sätt fått flera svar omkring hur de menade att ungdomarna påverkades av familjen och det sociala nätverkets delaktighet. Något som även hade kunnat påverka resultatet är om vi hade haft tillgång till fler behandlingshem. Då vi endast hade två, kan detta inte anses vara generaliseringsbart. Studien kan ändå vara relevant då den kan ge en inblick i hur personalen upplever familjen och det sociala nätverkets delaktighet i behandlingen. Studien visar att familjen har en betydelse för att behandlingen ska bli effektiv och för att ungdomarna ska kunna flytta hem igen. Därför är det av vikt att personalen utvecklar nya strategier och arbetsmetoder för att detta ska bli möjligt. Då det inte bedrivits mycket forskning kring hur personalen upplever detta, kan det vara något som behövs undersökas ytterligare. Därför föreslår vi att vidare forskning om hur personalen upplever arbetet med att involvera familjen och det sociala nätverket kan bedrivas. Då personalen är de som kommer att fortsätta arbeta på behandlingshemmen och har en ledande roll gentemot familjen, är det av vikt att studera hur deras upplevelser påverkar arbetet och även att ta vara på den yrkeskunskap som de har. Något som vi valt att uppmärksamma i studien är skillnaden som en av intervjupersonerna gör på kris- och kaosbarn. Då detta inte är kategorier som vi sett innan kan detta vara intressant att studera vidare. Om detta är en yrkeskunskap som är valid, kan vidare forskning om detta skapa kunskap om nya sätt att arbeta med ungdomar och deras nätverk. Vidare forskning kan även undersöka fler möjligheter som finns för att kunna involvera det sociala nätverket ytterligare i behandlingen med ungdomar. Detta för att denna studie har visat att det sociala nätverket ändå fyller en viktig funktion i den unga personens liv.
32
Referenslista
Andreassen, Tore (2003). Institutionsbehandling av ungdomar. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia förlag.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Göran Berström och Kristina Boréus (red.), Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text och diskursanalys (3e upplaga, s. 13-48). Lund: Studentlitteratur
AB.
Bifulco, Antonia & Thomas, Geraldine (2013) Understanding adult attachment in family
relationships. Research, assessment and intervention. London: Rutledge.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Collins, Barbara & Collins, Thomas (1990). Parent-professional relationships in the treatment of seriously emotionally disturbed children and adolescents. Social work, 35 (6), 522-527. Danermark, Berth (2004). Samverkan – en fråga om makt. Örebro: LäroMedia Örebro AB. Degner, Jürgen & Henriksen, Anna (2007). Placerad utanför sitt sammanhang. En
uppföljningsstudie av 46 institutionsplacerade ungdomars privata och formella relationer.
Örebro: Universitetsbiblioteket 2007.
Forsberg, Gunnar & Wallmark, Johan (2002). Teoretiska grunder. I Gunnar Forsberg & Johan Wallmark (red.), Nätverksboken – om mötets möjligheter. (s. 27-51). Malmö: Liber AB. Frensch, Karen M. & Cameron, Gary (2002). Treatment of Choice or a Last Resort? A
Review of Residential Mental Health Placements for Children and Youth. Child & Youth
Care Forum, 31(5), 307-339.
Gallagher, Bernard & Green, Adam (2011). In, out and after care: Young adults’ views on their lives, as children, in a therapeutic residential establishment. Children and Youth
Services Review, 34, 437-450.
Geurts, E. M. W., Boddy, J., Noom, M. J., & Knorth, E. J. (2012). Family-centred residential care: The new reality. Child and Family Social Work, 17(2), 170-179.
Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2010) vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber AB
Johnson, Miriam McNown (1999). Multiple dimensions of family-centered practice in residential group care: Implications regarding the role of stakeholders. Child and youth care
forum, 28 (2), 123-141).
Killén, Kari (2004). Svikna barn. Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen. Oslo: Kommuneforlaget AS.
Klefberg, Johan & Ogden, Terje (2003). Barn och nätverk. Ekologiskt perspektiv på barns
utveckling och nätverksterapeutiska metoder I behandlingsarbete med barn .Malmö: Liber
AB.
Knorth, Erik J., Harder, Annemiek T., Zandberg, Tjalling & Kendrick, Andrew J (2007). Under one roof: A review and selective meta-analysis on the outcomes of residential child and youth care. Children and Youth Services Review, 30, 123–140.
Kruzich, Jean M., Jivanjee, Pauline, Robinson Adjoa & Friesen, Barbara J. (2003). Family caregivers’ perceptions of barriers to and supports of participation in their children’s out- of-home treatment. Psychiatric Services, 54 (11), 1513-1518.
Nickerson, Amanda B., Brooks, Jennifer L., Collby, Sarah A., Rickert, Jennifer M. &
Salamone, Frank J. (2006). Family involvement in residential treatment: staff, parent, and adolescent perspectives. Journal child and family studies, 15 (6), 681-694
33 Norström, Carl & Thunved, Anders (2011). Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och
förordningar som de lyder den 1 januari 2011. Stockholm: Norstedts juridik.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: studentlitteratur. Payne, Malcolm (2008). Modern Social Work Theory, USA: Palgrave.
Robst, John, Rohrer, Lodi, Armstrong, Mary, Dollard, Norin, Sharrock, Patty, Batsche, Catherine & Reader, Steven (2013). Family involvement ang changes in child behaviour during residential mental health treatment. Child youth care forum, 225-238.
Ryan, Joseph P. & Yang, Huilan (2005). Family contact and recidivism: a longitudinal study of adjudicated delinquents in residential care. Social work research, 28 (1), 31-39. Saint-Jacques, Marie-Christine, Drapeau, Sylvie, Lessard, Geneviéve & Beaudoin, André
(2006). Parent involvement practices in child protection: a matter of know-how and attitude. Child and adolescent social work journal, 23, 196-215.
Skårner, Anette & Regnér, Margareta (2003). “Det är dom här jag har och inte har”. om
LVM-vårdarde narkotikamissbrukares sociala nätverk. Stockholm: Statens institutionsstyr.
(SiS).
Swärd, Hans & Starrin, Bengt (2009). Makt och socialt arbete. I Anna Meeuwisse, Sune Sunesson och Hans Swärd (red.), Social arbete. En grundbok (2:a utgåvan, s. 248-264). Stockholm: Natur och kultur.
Wilson, Sarah, Cunningham-Burley, Sarah, Bancroft, Angus & Backett-Milburn Kathryn (2012). The consequences of love: young people and family practices in difficult circumstances. The Sociological Review, 60 (1), 110-128.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistiskt- samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat den 21 oktober 2013 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken, konsten att lösa problem och nå resultat.
34
Bilaga 1:
Antal träffar i sökningen 2517 Antal exkluderade artiklar på grund av titeln 2390 Inkluderade artiklar på grund av titel 127 Exkluderade på grund av abstrakt 119 Antal inkluderade artiklar 835