Slutord och förslag på vidare forskning

Vi hade en föreställning innan den här studien inleddes att vi skulle kunna urskilja en mer tydlig skillnad i synen på inkludering och kompetens utifrån yrkesrollerna. Vi fann en skillnad, men inte helt avhängigt yrkesrollen, utan istället att personal verksamma inom förskolan hade en allmänt mer positiv inställning till inkludering av barn med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med personal i grund- och särskola. Barnskötare verksamma i grund- och särskolan hade i princip samma syn som lärare, och synen formades utifrån om man arbetade i förskolan eller i skolan. Man skulle kunna tänka sig att anledningen till

resultatet beror på att det finns en tradition inom förskolan att barnen där är inkluderade på ett naturligt sätt, vilket de inte är i skolan, då särskolan finns som en rättighet. Man skulle även kunna tänka sig att resultatet eventuellt hade sett annorlunda ut om studien även innefattat förskollärare verksamma i skolan. Därför skulle det vara intressant att även ta in förskollärare verksamma i skolan i en liknande studie, för att studera om även de har en samstämmig syn med andra yrkesroller inom skolan eller om de olika lärarutbildningarna påverkar vilket synsätt man har. Denna studie omfattade ett begränsat urval av respondenter i förskolor, grundskolor och särskolor. Inkludering av elever med intellektuell funktionsnedsättning är högst aktuell i svensk och internationell forskning, och därför kan det vara av intresse att utföra en bredare geografisk studie för att på det sättet eventuellt få ett resultat som kan vidimera tidigare forskning.Det som skulle kunnat ha berikat vår studie ännu mer, skulle vara skolledares, rektorer och förskolechefers syn på inkludering och deras kunskap inom området inkludering och barn med intellektuell funktionsnedsättning. Med hänsyn till de tankar som framkom i studien kring behovet av resurser av olika slag, skulle det även vara berikande att få ta del av politikers syn på inkludering.

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber. Brodin, J. & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. Sandberg, A. (Red). Miljöer för lek, lärande och samspel (s.87–102). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Campbell, J., Gilmore, L., & Cuskelly, M. (2009). Changing student teachers´attitude towards

disability and inclusion. Journal of Intellectual and Development Disability. Vol 28, No 4 pp.369–379 doi: 10.1080/13668250310001616407

Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. Fejes, I.A. & Thornberg, R. (Red), Handbok i kvalitativ analys (s. 122–135). Stockholm: Liber AB.

Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. Fejes, I.A. & Thornberg, R. (Red), Handbok i kvalitativ analys (s. 162–175). Stockholm: Liber AB.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Egelund, N. Haug, P. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm. Liber.

Eriksson, A. (2007). Barns delaktighet i förskolan – På de vuxnas villkor? Västerås: Mälardalens Högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.

Fejes, I.A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Fejes, I.A. & Thornberg, R. (Red), Handbok i kvalitativ analys (s. 16–43). Stockholm: Liber AB.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ds 2008:23. Stockholm: Regeringskansliet.

Gjermestad,A. (2009). Skjøre samspill. En deskriptiv og fortolkende studie av barn med dyp

utviklingshemming og deres nærpersoner i barnehage og skole. Stavanger: Det humanistiske fakultet, Universitetet i Stavanger.

Granlund, M. & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. Söderman, L. & Antonson, S. (Red), Nya omsorgsboken (s.12–19). Malmö: Liber AB.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.

Holst,T., & Pihlaja, P. (2011). Teachers’ perceptions of their personal early childhood special education competence in day care. Teacher Development, 15(3), 349–362.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.

Ineland, J, Molin, M, Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. Jerlinder, K, Danermark, B. & Gill, P. (2010). Swedish Primary-School Teachers' Attitudes to Inclusion--The Case of PE and Pupils with Physical Disabilities. European Journal of Special Needs Education, 25(1), 45-57.

Khudorenko, E. A. (2011). Problems of the Education and Inclusion of People with Disabilities. Russian Education and Society, 53(12), 82–91.

Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3:1. Lund: Studentlitteratur.

Lansing, Cameron, D. (2014). An examination of teacher-student interactions in inclusive classrooms: teacher interviews and classroom observations. Journal of research in Special Education Needs, 14(4), 264-273 doi: 10.1111/1471-3802.12021

Lillvist, A. (2010). Observations of Social Competence of Children in Need of Special Support Based on Traditional Disability Categories versus a Functional Approach. Early Child Development and Care, 180(9), 1129-1142.

Lillvist, A. & Granlund, M. (2010) Preschool children in need of special support: prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica, 1, s. 131–134. Lindqvist, G. (2011). Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola. In (pp. 89-107).

Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom?: Occupational Groups´ Views on Special Needs. Dissertation. School of Education and Communication, 2013.

Lundqvist, J. Allodi Westling, M. & Siljehag, E. (2015). Special Educational Needs and Support Provisions in Swedish Preschools: A Multiple-Case Study. International Journal Of Early Childhood Special Education, 7(2), 270–290.

Luttropp, A. (2011). Närhet: samspel och delaktighet i förskolan för barn med utvecklingsstörning. Specialpedagogiska Institutionen. Stockholm: Stockholms Universitet.

Luttropp, A. (2014). Utvecklingsstörning och samspel. Sandberg, A (Red). Med sikte på förskolan - barn i behov av särskilt stöd. (s. 177-191). Lund: Studentlitteratur.

Luttropp, A., & Granlund, M. (2010). Interaction – it depends – a comparative study of interaction in preschools between children with intellectual disability and children with typical development. Scandinavian Journal of Disability Research, 12(3), 151–164.

Lutz, K. (2016) Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola - möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber.

McGhie-Richmond, D., Irvine A., Loreman T., Cizman J L., & Lupart J. (2013). Teacher Perspectives on Inclusive Education in Rural Alberta, Canada. Canadian Journal of Education, 36(1), 195–239. Memisevic, H, & Hodzic, S. (2011). Teachers' Attitudes towards Inclusion of Students with

Intellectual Disability in Bosnia and Herzegovina. International Journal of Inclusive Education, 15(7), 699–710.

Nilholm, C & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning - vad man kan lära av forskningen? FOU-rapport. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Odom, S & Beckman, P (2002). Widening the circle: Including children with disabilities in preschool programs. New York: Teachers College Press.

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö högskola. Malmö studies in educational sciences No 63, doctoral dissertation in education.

Palla, L. (2015). Delstudie 3. Specialpedagogik i förskola. Förskola tidig intervention. Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Rosenqvist, J. (2001). Aktuell svensk forskning om särskola. (Current research on education for students with severe learning disabilities in Sweden) (Pedagogiska-psykologiska problem, 674). Malmö högskola: Institutionen för pedagogik.

Rosenqvist, J. & Tideman, M. (2000). Skolan, undervisningen och elever med funktionshinder. Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om specialpedagogik. Särtryck och småtryck från

Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö högskola.

Saloviita, T., & Schaffus, T. (2016). Teacher attitudes towards inclusive education in Finland and Brandenburg, Germany and the issue of extra work. European Journal of Special Needs Education, 1- 14.

Skogman, E. (2004). Funktionshindrade barns lek och aktivitet: En studie av struktur och utförande i förskolan: A study of structure and performance in preschool. Doktorsavhandlingar från Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2004.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 1998 reviderad 2016. Stockholm. Skolverket (2016). Läroplan för grundsärskolan, Lgrsär 2011 reviderad 2016. Stockholm SOU 1951:15. Daghem och förskolor. Betänkande av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården. Stockholm: Socialdepartementet

SOU 1972:26, 27. Förskolan del 1 och 2. Betänkande av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 1991:30. Särskolan - en primärkommunal skola. Särskolekommittens betänkande. Stockholm: Allmänna förlaget.

SOU 2003:35. För den jag är - om utbildning och utvecklingsstörning. Carlbeckkommittens betänkande.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Tait, K., & Purdie, N. (2000). Attitudes Toward Disability: Teacher education for inclusive environments in an Australian university. International Journal of Disability, Development and Education, 47(1), 25–38.

United States Department of education (2016). 38`th Annual report to congress on the Implementation of the individuals with disabilities education Act. IDEA. Washington DC.

Vygotsky, L.S. (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Wahlström, K. (2002). I särskola eller grundskola? Regeringsuppdrag Särskola. DNR 103404. Skolverket.

Öquist, O (2008). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Gothia förlag. Elektroniska källor. Alla hämtade under okt 2017-mars 2018:

http://www.fub.se/utvecklingsstorning/hur-far-man-en-diagnos

Habilitering & Hälsa. Stockholms Läns Landsting. http://habilitering.se/autismforum/om- diagnoser/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm-5

Salamancadeklarationen. Hämtad från: http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca- deklarationen1.pdf Skollagen 2010:800 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Skolverket.se/skolutveckling. Hämtad från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer- larande/begransad-bild-inkludering-1.200122 Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd- 10/psykiatrikoder

Socialstyrelsen (1993). Pedagogiskt program för förskolan. (Allmänna råd från Socialstyrelsen 1987:3) Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/30947

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga 1

Basfakta

Hur länge har du arbetat som lärare/förskollärare, barnskötare?

1. Har du erfarenhet av inkludering av barn med intellektuella funktionsnedsättningar? 2. Har du i din utbildning fått kunskap om att möta barn med intellektuella

funktionsnedsättningar? Beskriv?

Temafrågor

1. a.) Vilken kompetens har du att ta emot ett barn med intellektuella funktionsnedsättningar i din grupp/klass?

b.) Hur arbetar man med inkludering på din skola/förskola?

2. Vilka hinder/möjligheter (för/nackdelar) finns kring att inkludera ett barn med intellektuell funktionsnedsättning?

3. Hur ser du på att barn med intellektuella funktionsnedsättningar får sin undervisning i särskolan eller på särskilda förskolor eller i ordinarie grupper, klasser?

4. Vad kan vara svårt / lätt i arbetet med barn med intellektuella funktionsnedsättningar i klassen/gruppen?

5. Finns det fördelar och nackdelar med att inkludera barn med intellektuella funktionsnedsättningar i gruppen/klassen på din skola?

6. Hur skulle inkludering i ordinarie grupp/klass påverka barnet med intellektuell funktionsnedsättning respektive gruppen/klassen?

7. Vilka resurser skulle krävas för att du skulle ta emot ett barn med intellektuella funktionsnedsättningar i din klass/grupp?

8. Hur tänker du kring att barn med intellektuella funktionsnedsättningar inkluderas i ordinarie verksamhet?

9. Hur ställer du dig till att ta emot barn med intellektuella funktionsnedsättningar i din klass/grupp?

10. Vad krävs för att det ska bli en lyckad inkludering av barn med intellektuella funktionsnedsättningar i klassen/gruppen?

11. Hur ser du på att undervisa från två kursplaner?

12. Hur tänker du dig att undervisningen/verksamheten påverkas av att det finns barn med intellektuella funktionsnedsättningar som deltar?

13. Finns det något med diagnosen intellektuellt funktionsnedsättningar som du finner svårt att hantera?

14. Finns det ämnen eller aktiviteter som lämpar sig olika bra för barn med intellektuella funktionsnedsättningar att delta i? Ge exempel.

15. Skulle inkludering av ett barn med intellektuellt funktionsnedsättningar påverka din arbetssituation?

16. Hur ska man arbeta för att barn/elever med intellektuella funktionsnedsättningar ska känna sig delaktiga i förskola/skola?

17. Finns det skillnader och likheter i de olika yrkesrollernas syn på sin kompetens när det gäller att arbeta med barn med intellektuell funktionsnedsättning? Vad har ni för kompetenser nu och vad behöver ni utveckla för att nå målen i skolan?

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK)

Datum 2018-01-01

Handledare: Gun-Marie Wetso

gun-marie.wetso@mdh.se

Telnr: 073-xx xx xxx

Härmed inbjudes Du till deltagande i en liten studie.

Under vår sista termin på vår utbildning till speciallärare vid Mälardalens högskola ska vi skriva ett examensarbete. Arbetet ska genomföras under vårterminen 2018.

Vi heter Bettina Nordin, Gunilla Lind-Johansson och Maria Ljung-Jonsson och har valt att läsa speciallärarprogrammet med inriktning

utvecklingsstörning. Examensarbetet ska därför omfatta detta

fördjupningsområde. Vår planerade studie ska handla om inkludering av barn/elever med intellektuell funktionsnedsättning i olika skolformer. Syftet med studien är att undersöka hur några barnskötare, förskollärare, elevassistenter och lärare ser på inkludering av barn med intellektuell funktionsnedsättning i förskola, grundskola och särskola. Vad kan vara lätt och svårt i detta arbete och vad påverkar förutsättningarna för detta arbete? Det är några av de frågor som vi skulle vilja ha svar på. Målet för oss med studien är att få mer kunskap och förståelse för hur arbetet med detta uppdrag kan utvecklas. Detta utifrån att det kommer att vara en del av våra kommande uppgifter att hantera som speciallärare.

Vi vänder oss till dig för att ta del av dina tankar och din erfarenhet kring inkludering av barn med intellektuell funktionsnedsättning. I studien följer vi Vetenskapsrådets etiska principer, fyra grundläggande huvudkrav ska beaktas: informations-, samtyckes-, konfidentialitets,- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011). Deltagandet i studien ska vara frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta (samtyckeskravet). Som deltagare kommer du att vara avidentifierad och därmed anonym (konfidentialitetskravet). Det insamlade materialet kommer enbart att användas till denna studie som ska mynna ut i ett examensarbete (nyttjandekravet).

Det här brevet är ett första informationsbrev om vår studie. Vårt nästa steg är att kontakta dig via mail eller telefon för att fråga om du vill medverka i vår studie. Studien ska bygga på intervjuer. En intervju beräknas ta 30-60 minuter. För att kunna underlätta vårt arbete och samtalet under intervjun kommer vi att spela in och sedan transkribera det som sägs. Intervjun kommer att ske under veckorna 4–8 under vårterminen 2018. Exakt datum

Bilaga 2

och tid kommer vi överens om tillsammans. Har du frågor om studien får du redan nu gärna kontakta oss eller vår handledare Gun-Marie Wetso (se ovan).

Tack för din medverkan!

Med vänlig hälsning,

Jag känner mig positivt inställd till att delta i studien:

Namn, datum och ort

...