Arbetsprocessen med denna text har varit väldigt lärorik för oss som studenter. Under processen har vi vid upprepade tillfällen varit tvungna att stanna upp och reflektera och planera om arbetet. Detta för att hela tiden utmana oss själva och våra tankar kring det systematiska kvalitetsarbetet. Det är en sak att sitta och läsa om hur arbetet bör bedrivas ute i verksamheterna, men när vi sedan startade upp analysarbetet av vårt insamlade datamaterial var vi tvungna att släppa våra egna idéer kring vad som ingår i arbetet. För att inte på förhand ha en bestämd tanke över vad vi förväntade oss att synliggöra i analysen. En viktig lärdom vi plockar med oss vidare är att arbetet påverkas av vilka olika individer som är med i processen. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett viktigt och nyttigt verktyg att arbeta med ute i
verksamheterna, men det går kanske inte att bestämma en färdig mall över hur arbetet ska bedrivas. Det är upp till arbeteslaget att hitta en metod och ett förhållningssätt som bidrar till att de upplever denna process som meningsfull och utvecklande för alla.
Vi anser att resultatet bidrar med ny kunskap kring hur ett systematiskt kvalitetsarbete uppfattas inom ett arbetslag och ger en inblick i hur komplext detta arbete kan vara. Detta kunskapsområde är i ständig förändring och utvecklas under tidens gång i verksamheten och bygger på olika individers deltagande.
31
Under processen med vårt analysarbete av det insamlade datamaterialet har det framträtt områden som vi anser intressanta att arbeta vidare med. Vi har tagit fram tre områden som utgår ifrån vårt resultat, dessa hade varit intressanta att undersöka mer, få ta del av flera uppfattningar och synvinklar.
Genomför en studie med fler förskoleverksamheter
Vår studie innefattar uppfattningar från fyra personer. En fortsatt forskning skulle kunna innebära att fler förskolor, i olika kommuner intervjuades för att på så vis få tillgång till mer material vilket kan leda till en djupare studie kring systematiskt kvalitetsarbete. Fler
uppfattningar kring arbetet blir synliggjorda och dessa uppfattningar kan sedan ställas mer mot varandra och kunna urskilja fler likheter och skillnader.
På vilket sätt använder sig förskolorna sig av summativ eller formativ bedömning i det systematiska kvalitetsarbetet
Bedömning är ett begrepp som kan uppfattas som starkt laddat. Begreppet innefattar flera typer av bedömning, bland annat summativ och formativ. Det vore intressant att forska vidare på det begreppet och studera vilken bedömning som deltagarna uppfattar att de använder i verksamheten utifrån deras beskrivning av hur de gör. Begreppen kan uppfattas olika och det vore därför intressant att genomföra en studie kring detta.
Hur genomförs det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten
Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kan se olika ut ute i verksamheterna eftersom det kan uppfattas olika och på så vis genomförs på olika sätt. Det skulle vara intressant att undersöka i en fortsatt studie hur personer genomför arbetet med det systematiska
kvalitetsarbetet i verksamheten. I vår studie har vi undersökt hur personerna uppfattar arbetet genom intervjuer som metod, men det skulle vara intressant att observera och få möjlighet att undersöka hur arbetet genomförs i praktiken. Om arbetet genomförs på det vis som
personerna beskriver i intervjuer eller om det görs av bara farten utan något syfte eller eftertanke. Med hjälp av observationer får vi möjlighet till att både tal och handling, hur det beskriver att de arbetar men även ta del av den faktiska handlingen.
32
Referenslista
Brodin, J,. & Renblad, K. (2014a). Early Childhood Educators’ Perspectives of the Swedish National Curriculum for Preschool an Quality Work. Early Childhood Education Journal,
43(5), 347-355. doi: 10.1007/s10643-014-0657-2
Brodin, J,. & Renblad, K. (2014b). Reflections on the Revised National Curriculum for Preschool in Sweden- interviews with the heads. Early Child Development and Care, 184(2), 306-321. doi: 10.1080/03004430.2013.788500
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.). Stockholm: Liber AB.
Dahlberg, G., Moss, P,. & Pence, A.(2001). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna
perspektiv- exemplet förskolan. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Dahlgren, L-O,. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes,. & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys. (Uppl, 2., s. 162-174). Stockholm: Liber AB.
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation
som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.(Doktorsavhandling). Stockholm Universitet. Hämtad från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:661443/FULLTEXT02.pdf
Eriksson, M. (2015). Med luppen på verksamheten-att systematiskt utveckla förskolans
33
Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem- strategier
och metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Insulander, E., & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Tidskrift for nordisk
barnehageforsking, 7(12), 1-18. Hämtad från: http://mdh.diva-
portal.org/smash/get/diva2:737748/FULLTEXT01.pdf
Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I J. Dimenäs. (Red.), Lära till
lärare- att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s.
157-171). Stockholm: Liber.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. (2011). Fenomenografi- att beskriva uppfattningar om världen omkring oss. I T. Kroksmark. (Red.), Den tidlösa pedagogiken (2. Uppl., s. 605-626). Lund: Studentlitteratur AB.
Moss, P., Dahlberg, G., & Pence, A. (2000). Getting beyond the problem with quality.
European Early Childhood Education Research Journal. 8(2), 103-115. Doi:
10.1080/13502930085208601
Renblad, K., & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk Tidskrift,
89(4-5), 416-424. Hämtad från: http://hj.diva-
34
Sandberg, A,. & Ärlemalm- Hagsér, E. (2011). The Swedish National Curriculum: Play and learning with fundamental values in focus. Australasian Journal of Early Childhood, 36(1), 44-50. Hämtad från: http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=96090499- 558b-4dae-a91f-752a857b609c%40sessionmgr4003&vid=1&hid=4212
SFS (2010:800). Skollagen. Utbildningsdepartementet. Hämtad från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800
Sheridan, S. (2007). Dimensions of pedagogical quality in preschool. International Journal of
Early Years Education, 15(2). 197-217. Doi: 10.1080/09669760701289151
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in
Sweden - a profession in change. Educational Research. 53(4). 415-437- Doi:
10.1080/00131881.2011.625153
Sheridan, S., Williams, P., & Sandberg, A. (2012). Systematic Quality Work in Preschool.
International Journal of Early Childhood. 45(1), 123-150. doi: 10.1007/s13158-012-0076-8
Skolinspektionen. (2016). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017 Delrapport 1. (Statens skolinspektion Dnr: 2015:3 364). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2009). Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i läroplanen för
förskolan. (Redovisning av regeringsuppdrag U2008/6144/S. Dnr:2008:03000). Stockholm:
35
Skolverket. (2011). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015a). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015b). Systematiskt kvalitetsarbete- för skolväsendet. Stockholm: Skolverket.
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i
förskolans läroplan. (Regeringskansliet). Solna.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. ISBN:91-7307-008-4. Vetenskapsrådet. Hämtad den 26/4, 2016 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Åsén, G,. & Vallberg Roth, A-C. (2012). Utvärdering i förskolan: En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie nr, 6. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/14938/Utv_i_forskolan.pdf?sequence=2&isAllo wed=y
36
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor: ● Ålder ● Utbildning ● ArbetslivserfarenhetFrågor som gäller förståelsen av systematiskt kvalitetsarbete utifrån styrdokumenten ● Kan du berätta vad du vet om systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.
● Hur har du fått kunskaper om systematiskt kvalitetsarbete?
● Känner du till vad som står i styrdokumenten om systematiskt kvalitetsarbete? ● Vet du vad som förväntas av dig vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet? ● Hur tänker du själv om din roll och ditt ansvar i systematiskt kvalitetsarbetet? ● Beskriv ditt arbete som förskollärare inom det systematiska kvalitetsarbetet?
Läroplanen/styrdokument?
Frågor som gäller Intervjupersonernas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet ● På vilket sätt anser du att du arbetar med systematiskt kvalitetsarbete?
(Berätta om hur du använder dokumentation, sammanställning, analys, reflektion) ● Vad anser du är ditt ansvar inom det systematiska kvalitetsarbetet?
37