De samtal som sker inom Kriminalvården med narkotikamissbrukande klienter, inrymmer således många underliggande faktorer. MI verkar enligt de professionellas erfarenheter vara mycket effektivt och samtidigt öka klientens empowerment. Som flera av de intervjuade påpekat, krävs en stor praktisk erfarenhet för att kunna samtala på ett naturligt sätt. De som bäst behärskar tekniken, har varit uppmärksamma på klientens ord och reaktioner. Detta har lett till att det inte endast är klienten som lär, utan även den professionelle av klienten.
Villkoren för samtal skiljer sig åt inom Kriminalvårdens tre ben. Inom anstalterna och häktena ser den professionelle klienten mer kontinuerligt än på frivården. Detta gör att den professionelle kan samtala under förutsättningar som skiljer sig från frivårdens. Oavsett vad den professionelle arbetar med inom Kriminalvården, är de viktiga för samtal för förändring. Dock finns grenar av kriminalvårdsarbetet med klienter som fokuserar på samtal mer än inom andra grenar, till exempel uppsökare på häkte. Samtliga av de intervjuade verkar ha en human människosyn och försöker oavsett klientens problem, få verkställigheten att bli så bra som möjligt samt väcka tankar om förändring.
Uppsatsen kan i framtiden förhoppningsvis vara en hjälp för personal som ska samtala med klienter i deras vardagliga arbete. Det kan vara viktigt att reflektera över vilken roll den anställde inom Kriminalvården har och vad det är som kan möjliggöra eller förhindra samtal för förändring. För framtida forskning, kan uppsatsen utgöra en grund för att ytterligare förstå komplexiteten i samtalandet inom Kriminalvården eller inom andra myndigheter och
institutioner. Utifrån denna grund, kan samtalsmetoder utvecklas inom dessa speciella miljöer, som är väl anpassade till rådande situation. Samtidigt verkar det som om samtalen i sig behöver få mer utrymme i det dagliga arbetet. Dock kan en slutsats dras, om samtalandet inom
kriminalvård ska kunna leda till förändring och att samtalsklimatet ska upplevas som behagligt både för klient som professionell, bör inte samtalet ses som en egen företeelse. Det bör istället ses utifrån det sammanhang där det äger rum. Denna uppsats pekar på att det finns mycket som påverkar hur samtalet kan te sig. Med samtalsmetoden MI och en bättre förståelse för de faktorer som inverkar på samtalet, kan Kriminalvården men även övrig institutions- och tvångsvård vinna mycket, om samtalet ses utifrån ett sådant helhetsperspektiv. Enligt mitt sätt att tolka det material som ligger till grund för uppsatsen, ligger mycket av ansvaret för att de professionella ska kunna
48
samtala på ett mer förändringsinriktat sätt, på de ledare som finns inom Kriminalvården, från nationell till lokal nivå. Samtalandet bör få mer utrymme och en mer framträdande plats än det får idag i det vardagliga arbetet med klienter. Det finns enligt de professionella plikter i arbetet som går före samtalandet. Dock visar den forskning som används i uppsatsen, att samtalet är grunden, den viktigaste källan till förändring. Då ord sätts på klientens ibland diffusa tankar om förändring, då orden reflekteras av en annan människa som bemöter klienten som den unika individ denne är, kan arbetet inom Kriminalvården för förändring börja, utifrån de förutsättningar som finns. Jag återkopplar till Svensson (2000b), som menar att motivationsarbete borde vara omöjligt att genomföra under frivilliga former. Söker klienten hjälp frivilligt, är denne redan inriktad på en förändring. Kriminalvårdens personal har alltså ett hårt men viktigt arbete att utföra i samtalen med klienter som är kriminella samt har ett narkotikamissbruk. Det är dock enligt Svenssons (2000b) sätt att se motivationsarbete, en utmaning och ett privilegium att arbeta med förändringssamtal inom Kriminalvården, då det finns många möjligheter.
49
Referenser
Andersen, Tom (2003). Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld
Antoniusson Eva-Malin (2000). Narkomanens uttryck – en studie om jargongens plats i behandlingsarbete. Sid 100-118. I Johnsson Eva, Laanemets Leili & Svensson Kerstin Red. (2000). Narkotikamissbruk. Debatt, behandling och begrepp. Lund: Studentlitteratur
Arkowitz Hal (2002). Toward an Integrative Perspective on Resistance to Change. Journal of clinical psychology, Volume 58 sid. 219-227.
Asplund Johan (1987). Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Göteborg: Korpen
Barth, Tom & Näsholm, Christina (2006). Motiverande samtal – MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur
Bergström, Gunnar (2002). Kriminalitet som livsstil. 3:e rev. Upplagan. Stockholm: Égalité
Bergström, Hans (1996). Missbruk, människor och relationer - behandling genom professionella och privata nätverk. Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, Christer (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.
Clark Michael D. (2005). Motivational interviewing for probation staff: Increasing the readiness to change. Federal Probation, volym 69 nr. 2.
Clark Michael D.(2006). Motivational interviewing and the probation executive: Moving into the business of behaviour of change. Federal Probation: Volym 70, nr. 1.
Crafoord Clarence (2005). Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och kultur
50
D`Elia, Giacomo (2004). Det kognitiva samtalet i vården. Stockholm: Natur och kultur.
Ekbom Thomas, Engström Gunnar & Göransson Birgitta (1996). Människan, brottet, följderna. Kriminalitet och kriminalvård i Sverige. Stockholm: Natur och kultur
Engquist Anders (1994). Om konsten att samtala. Andra upplagan. Stockholm: Rabén Prisma
Farbring, Åke (2006). BSF beteende-samtal-förändring.
http://farbring.com/downloads/BSF%20Teori%20o%20Empiri%20rev%202006.pdf
Forsberg Lars (1999). Att motivera till förändring. Sid 83-109. I Johansson Katarina & Wirbing Peter (1999). Riskbruk och missbruk, alkohol – läkemedel - narkotika. Uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri. Stockholm: Natur och kultur
Gordan Kurt (2004). Professionella möten. Om utredande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. Stockaholm: Natur och kultur
Gustafsson Kenneth & Bengt Weine (2006). Klienten som lärare. Sid 91-128. I Samforskning-att lära av klienten. Red Wächter Anders. Stockholm?: Mareld
Gyllenhammar, Carl (2007). Bryta vanor. Kognitiv beteendeinriktad behandling vid missbruk och beroende. Stockholm: Natur och kultur
Henriksen & Vetlesen (2001). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur
Hilmarsson TH Hilmar (1999). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur
Hilte Mats (1999). Vilken funktion har ruset? Sociala teorier om missbruk och beroende. Sid 48- 58. I Johansson Katarina & Wirbing Peter (1999). Riskbruk och missbruk, alkohol – läkemedel - narkotika. Uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri. Stockholm: Natur och kultur
51
Husserl, Edmund (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm: Thales
Hägg Kerstin & Kuoppa Svea Maria (2007). Professionell vägledning-med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur
Johansson Katarina & Wirbing Peter (1999). Riskbruk, missbruk och beroende. Vad innebär orden? (Sid 19-28). I Riskbruk och missbruk, alkohol – läkemedel - narkotika. Uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri. Stockholm: Natur och kultur
Johnsson Eva (2000). Narkotikamissbrukare, sociala band och vändpunkter (Sid 72-86). I Johnsson Eva, Laanemets Leili & Svensson Kerstin Red. (2000). Narkotikamissbruk. Debatt, behandling och begrepp. Lund: Studentlitteratur
Kriminalvården (2007a). Kriminalvårdens årsbok 2007. Norrköping: Kriminalvården
Kriminalvården (2007b). Vägen tillbaka, en presentation av svensk kriminalvård. Norrköping: Kriminalvården
Kriminalvården (2008a). Hemsida
http://www.kriminalvarden.se/templates/KVV_InfopageGeneral.aspx?id=2247 (2008-08-17)
Kriminalvården, (2008b) ”Bättre ut” Kriminalvårdens vision och värdegrund http://www.kriminalvarden.se/templates/KVV_InfopageGeneral.aspx?id=5195 Kriminalvården (2008c). Om häkte. http://www.kriminalvarden.se/sv/Hakte/Om-hakte/ Kriminalvården (2008d). Om frivård. http://www.kriminalvarden.se/sv/Frivard/Om-frivard/ Kriminalvården (2009). Platsannons.
52
http://krimnet/Krimnetfiler/Huvudkontoret/Personalenheten/Lediga_tjanster/14392009-07- 17.htm#164906
Kullberg Christian (1994). Socialt arbete som kommunikativ praktik. Samtal med och om klienter. Linköpings universitet: tema Kommunikation
Lantz Annika (2007). Intervjumetodik. Lund : Studentlitteratur
Lindgren Hans (1989). Det fruktbärande samtalet. Stockholm: Liber
Lindh Gunnel & Lisper Hans-Olof (1990). Samtal för förändring. Lund: Studentlitteratur
Lindström Lars (1998). Sokrates och samtalskonsten sid 85-115. I Boken om pedagogerna. Svedberg Lars & Monica Zaar red. (1998). Stockholm: Liber
Martin, T. & Moyers, Theresa B. (2008). Expressions of resistance to change at intake predict abstinence one year later. (2008-10-12).
http://casaa.unm.edu/posters/Expressions%20of%20Resistance%20to%20Change%20at%20Inta ke%20Predict%20Abstinence%20One%20Year%20Later.pdf
Martino, S., Ball, S.A., Gallon, S.L., Hall, D., Garcia, M., Ceperich, S., Farentinos, C., Hamilton, J., & Hausotter, W. (2006) Motivational Interviewing Assessment: Supervisory Tools for
Enhancing Proficiency. Salem: Northwest Frontier Addiction Technology Transfer Center, Department of Public Health and Preventive Medicine och Oregon Health and Science University
Mead George Herbert (1934). Medvetandet, jaget och samhället. Lund: Argos förlag, The University of Chicago
Mead George Herbert (1932). The Philosophy of the present. New York: Prometheus books
Merriam Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund : Studentlitteratur
53
att bli villiga, kunniga och redo att genomföra förändringar som förbättrar kvaliteten I deras liv. Andra utgåvan. Norrköping: Kriminalvården
Mishler Elliot G (1986). Research interviewing. Context and narrative. London: Harvard university press
Nilsson Björn & Waldemarsson Anna-Karin (1995). Kommunikation mellan människor. Lund: Studentlitteratur
Payne Malcolm (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur
Revstedt Per (1986). Motivationsarbete. Stockholm: Liber
Rubak Sune, Sandbaek Annelli, Lauritzen Torsten & Christensen Bo (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. British journal of General practice. Nr 55 sid. 305-312.
Socialstyrelsen (2008). National Action Plan on Narcotic Drugs I samarbete med RFHL och Swedish association of Local authorities and Regions 2008.
Sohlberg Britt-Marie & Sohlberg Peter (2001). Kunskapens former : vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm : Liber
Svensson Bengt (2000a). Den paradoxala narkotikafrågan. Sid 21-39. I Johnsson Eva,
Laanemets Leili & Svensson Kerstin Red. (2000). Narkotikamissbruk. Debatt, behandling och begrepp. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Bengt (2003). Knarkare & Plitar. Tvångsvården inifrån. Stockholm: Carlssons
Svensson Kerstin (2000b). Motivationsarbetets praktiska ramar. Sid 119-137. I Johnsson Eva, Laanemets Leili & Svensson Kerstin Red. (2000). Narkotikamissbruk. Debatt, behandling och begrepp. Lund: Studentlitteratur
54
http://www.codex.vr.se/oversikter/etik/etik.html (2008-10-15)
Viets, Vanessa Lopez., Walker, Denise D & Miller William R. (2008). Vad är motivation till förändring? En vetenskaplig analys. Norrköping: Kriminalvården
55
Bilaga:
Frågeguide
Hur beskrivs ett bra respektive dåligt samtal?
Hur påverkar tvångssituationen öppenheten i samtalet? Vilka dilemman kan uppstå i samtalet under tvång? Finns strategier används under samtalet?
Exemplifiera situationer som kan belysa de olika aspekterna som tagits upp Hur får du ett ”kvitto” på hur samtalet gått?