Slutord - Idrottslärares uppfattning om dans i skolan: Idrottslärares uppfattning om det centra

Skolinspektionen (2018) gjorde 2010 en kvalitetskontroll inom Idrott och hälsa där det framkom att dansen hade en väldigt liten eller ingen del alls i planeringen av och undervisningen i Idrott och hälsa generellt. Det framkom dock att dansen fått en större roll

än tidigare inom ämnet vilket är en positiv utveckling. I denna studie har framkommit både positiva och negativa aspekter på dansmomentet inom ämnet Idrott och hälsa. Idrottslärare har i viss mån olika syn på dans inom ämnet men är samtidigt eniga om att dansen är viktig.

Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att det finns mer att göra för att ge elever bättre förutsättningar för dans i undervisningen. Sådana förbättrade förutsättningar skulle kunna bidra till ett livslångt intresse för dans som motion och livsstil. Studien visar att det finns behov av kompetenshöjande åtgärder och att vi idrottslärare kontinuerligt bör fundera över dansens roll inom ämnet Idrott och hälsa och över dansundervisningen skall planeras.

Referenser

Bajek, M., Richards, K. A. R., & Ressler, J. (2015). Benefits of Implementing a Dance Unit in Physical Education. Strategies, 28(5), 43-45. Hämtad: 2019.02:10 från:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08924562.2015.1066613

Depoy, E., & Gitlin, L.N. (1999). Forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (2.[omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Upplaga 3. Lund. Studentlitteratur

Ericson, G. (1996). Assessment of Schoolchildren’s performance in Dance (avhandling för doktorsexamen, Uppsala universitet, 1996).

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys (s. 256–276).

Stockholm: Liber.

Gard, M. (2008) When a boy’s gotten dance: new masculinities, old pleasures, Sport, Education and Society, 13:2, 181-193, DOI: 10.1080/13573320801957087. Hämtad:

2012.02.13 från: https://doi.org/10.1080/13573320801957087

Gard, M., & Meyenn, R. (2000) Boys, bodies, pleasure and pain: Interrogating contact Sport in Schools. Sport, Education and Society, 5(1), 19-34. Hämtad 2019.03.19 från:

https://doi.org/10.1080/135733200114415

Huitfeldt, Å. (red.) (1998). Rörelse och idrott. (1. uppl.) Stockholm: Liber

Kalyn, B., Campbell, E., McAvoy, A. & Weimer, M. (2015). Dancing on thin ice: The journey of two male teacher candidates emerging as professionals within a teacher education dance program. International Journal of Education & the Arts, 16(22). Hämtad 2019.02.15 från http://www.ijea.org/v16n22/

Kulturpaletten (project) (2014). Dansboken. (2. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, H., & Meckbach, J. (red.). (2012) Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.).

Stockholm: Liber

Lee, A. M., Fredenburg, K., Belcher, D., & Cleveland, N. (1999). Gender differences in Children’s Conceptions of Competence and Motivation in Physical Education. Sport, Education and Society, 4 (2), 161-174. Hämtad: 2019.02.18 från:

https://doi.org/10.1080/1358332990040204

Lindqvist, A. (2010). Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck. Diss. Umeå: Umeå Universitet, 2010. Umeå.

Lindqvist, G. (2004). Dans i skolan och lärarutbildning. I Bodland, K. (red.) (2004). Spår av dans: människan, konsten och kunskapen (s. 20-42). Karlstad Univ. Press, Karlstad, 2004

Lorenzi, D. (2010). Ideas Exchange: What is the role of dance in the secondary physical education program? Strategies a journal for physical and sport educators, 24(2), 6–9. doi:

10,1080/08924562,2010,10 590 915. Hämtad: 2019.02.15 från: https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1080/08924562.2010.10590915?needAccess=true

Lundvall, S., Meckbach, J., & Thedin Jakobsson, B. (2002). Lärarnas syn på ämnet Idrott och hälsa: Ett ämne i förändring? Svensk Idrottsforskning. (2002(11):3, s. 17–20.

Lundvall, S., Meckbach, J. & Wahlberg, J. (2008). Lärandets form och innehåll: lärares och elevers uppfattning om lärandet och kompetens inom ämnet Idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007. Svensk idrottsforskning. (2008(17):4, s. 17-22).

Mattsson, T., & Lundvall, S. (2013). The position of dance in physical education. Sport, Education and Society. Hämtad 2019.02.11 från:

http://dx.doi.org/10.1080/13573322.2013.837044

Mattsson, T. (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet Idrott och hälsa. Diss. Malmö: Malmö högskola. Malmö.

Sanderson, P. (2001). Age and Gender Issues in Adolescent Attitudes to Dance. European Physical Education Review, 7(2), 117-136. https://doi.org/10.1177/1356336X010072002

Skolinspektionen. (2018) Kvalitetsgranskning av ämnet Idrott och hälsa i årskurs 7-9.

Hämtad 2019-02-15, från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalit etsgranskningar/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79.pdf

Sverige. Skolverket. (2011a). Ämne – Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes Hämtad:

2019.01.06 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url

=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

Sverige. Skolverket. (2011b). Kursplan - Idrott och hälsa åk. 7-9. Stockholm: Fritzes.

Hämtad: 2019.01.06 från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-

och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCo de%3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Sverige. Skolverket (2011c). Kommentarmaterial om ämnet Idrott och hälsa - Idrott och hälsa. Hämtad: 2019.01.08 från:

https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2892f/1530187287585/Kom mentarmaterial_gymnasieskolan_idrott.pdf

Sverige. Skolverket (2011d). Kommentarmaterial till kursplanen Idrott och hälsa. Hämtad:

2019.03.15 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2589

Sverige. Skolverket (2011e). Läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. Hämtad: 2019.02.16 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/sameskolan/laroplan-och-kursplaner-i- sameskolan/laroplan-lsam11-for-sameskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet-i-vissa-fall

Sverige. Skolverket (2019). Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna. Hämtad: 2019.01.22 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna

Sveriges. Riksdagen. Dokument & lagar [Elektronisk resurs]. Stockholm: Sveriges riksdag;

19??-, Hämtad 2019.03.15 från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-lagar/

Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö:

Gleerup.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur

Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5., [moderniserade och rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes.

Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Wahlström, M. (1979). Dansens historia. Lund: Studentlitt.

Bilaga 1

ENKÄT

Hej!

Mitt namn är Gustaf Elgh och jag studerar mitt sista år på ämneslärarprogrammet med inriktning mot Idrott och hälsa och svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Jag gör just nu mitt examensarbete i form av en enkät där syftet är att lyfta fram idrottslärares syn på det centrala innehållet "rörlighet till musik samt dans".

Beräknad tid för att besvara av enkäten är ca 10 minuter.

Dina svar är mycket värdefulla, och jag hoppas att du vill delta i min studie genom att svara på enkätfrågorna. Din medverkan är frivillig, och anonym. Dina svar kommer endast att användas i syfte att öka kunskapen inom ämnet Idrott och hälsa.

Kontaktperson:

Gustaf Elgh

[Här återfinns kontaktuppgifter.]

Tack för din medverkan.

Inledningsvis följer några bakgrundsfrågor om dig och din utbildning:

1. Är du man eller kvinna?

2. Hur länge har du arbetat som idrottslärare?

3. Har du lärarlegitimation för behörighet i ämnet Idrott och hälsa?

4. På vilket/vilka stadier undervisar du?

5a. Var kommer dina praktiska kunskaper om dans ifrån?

5a. Om du kryssat ”annat”, var ifrån?

5b. Var kommer dina teoretiska kunskaper om dans ifrån?

5b. Om du kryssat ”annat”, var ifrån?

6. Under din lärarutbildning, anser du att dansen fick tillräckligt stor plats för utveckling av dina dansfärdigheter?

Kommentar till fråga 6

Frågor om momentet dans och din syn på dans.

7. Dans kan definieras på olika sätt, vad är dans för dig?

8. Anser du att dans är ett viktigt moment i Idrott och hälsa? Varför/Varför inte?

9. Känner du dig trygg inför undervisningen av dansmomentet? Ja/nej 10. Tycker du momentet dans är roligt? Om inte, varför/varför inte?

11a. Redogör för vilka danser du använder i din planering av dans?

11a. Om du kryssat ”Annan” dans”, vilken/vilka danser?

12. Hur mycket tid lägger du på dansmomentet under ett läsår i en klass?

13. Förekommer dans endast som uppvärmning?

14a. Använder du några redskap under dansmomentet?

14a. Om du kryssat i ”Annat”, vilket hjälpmedel?

14b. Om du använder tekniska hjälpmedel, på vilket sätt?

15. Kan du beskriva kortfattat hur examination kan se ut i momentet dans. (3-10 meningar) 16. Här nedan kommer påståenden som handlar om pojkars inställning till dans.

Pojkarnas uppfattning om dans är ofta

Pojkar är mer stökiga än flickor på danslektionerna

Pojkarna tycker det är jobbigt med kroppskontakt med det motsatta könet (t.ex. hålla i handen)

Pojkarna visar en oro att göra bort sig inför klassen Pojkar väljer ibland att inte utföra en dans eller en rörelse

Jag måste arbeta med enklare rörelser/danser på grund av pojkarnas inställning till dans 17. Här nedan kommer påståenden som handlar om flickors inställning till dans. Instämmer du följande påstående?

Flickornas uppfattning om dans är ofta

Flickor är mer stökiga än pojkar på danslektionerna

Flickorna tycker det är jobbigt med kroppskontakt med det motsatta könet (t.ex. hålla i

handen)

Flickorna visar en oro att göra bort sig inför klassen

Flickorna väljer ibland att inte utföra en dans eller en rörelse

Jag måste arbeta med enklare rörelser/danser på grund av flickornas inställning till dans Genus i dans

18. Arbetar du på något speciellt sätt med genus i undervisning?

19. Tar du hänsyn till de olika könen när du gör din planering? I så fall på vilket/vilka sätt?

20. Är det något du vill kommentera eller lyfta fram om dans kan du göra det här.

In document Idrottslärares uppfattning om dans i skolan: Idrottslärares uppfattning om det centrala innehållet "rörlighet till musik samt dans" (Page 42-51)