4. RESULTAT
5.5 Slutord
Det har varit speciellt att skriva uppsats under rådande tider, det vill säga under en tid med en global pandemi med allt vad det innebär för samhället i stort. De rådande omständigheterna har eventuellt medfört att vi inte fångat upp det resultat som vi annars kanske hade funnit, exempelvis i intervjusituationen, då mötet med informanterna skett digitalt istället för fysiskt. Å andra sidan har olika tekniker och lösningar utvecklat kunskaper som vi annars kanske inte hade erhållit i ett normalläge.
6. REFERENSER
Alneng, M. (2017). Folkbibliotek i förändring: navigera med medie- och
informationskunnighet. Lund: BTJ.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en Handbok. (Uppl. 2). Stockholm: Liber.
Blomgren, R. (2019). Public libraries as public sphere institutions: A comparative study of perceptions of the public library´s role in six Europeas countries. Journal of Documentation, 76(6), 1396-1415. Hämtad 2020-12-21 från: http://hb.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1359595/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 2:7). Malmö: Liber.
Byrne, A. (2018). Democracy and libraries: symbol or symbiosis?, Library Management, 39(5), 284-294. Hämtad 2020-12-21 från: https://www-emerald-
com.e.bibl.liu.se/insight/content/doi/10.1108/LM-09-2017-0088/full/pdf?title=democracy- and-libraries-symbol-or-symbiosis
Chun, S., Reyes, L., & Almazan, R. (2012). Collaborative e-government. Transforming Government: People, Process and Policy, 6(1), 5-12. Hämtad 2020-12-21 från: https://www- emerald-
com.e.bibl.liu.se/insight/content/doi/10.1108/17506161211214868/full/pdf?title=collaborativ e-egovernment
Emerson, R.M., Fretz, R.I. & Shaw, L.L. (2011). Writing Ethnographic Fieldnotes. University of Chicago Press.
FN. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna: värdighet och rättvisa åt alla
1948-2008. Hämtad 2020-10-01 från: https://fn.se/wp-
content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Folkhälsomyndigheten. (2020). Skydda dig och andra. Hämtad 2020-11-19 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/skydda-dig-och-andra/
Google dokument. (2020). Google dokument. Digitalt arbetsverktyg från: https://www.google.se/intl/sv/docs/about/
Gärdén, C., Eliasson, A., Flöög, E-M., Persson, C., & Zetterlund, A. (2006). Folkbibliotek
och vuxnas lärande: Förutsättningar, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt. Borås:
Valfrid.
Gärdén, C. & Zetterlund, A. (2006). Förändringens dilemma: att utveckla folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande. Dansk biblioteksforskning, 2(2), 7-19. Hämtad 2020-12-21 från: https://tidsskrift.dk/danbibfor/article/view/97599/146755
Hansson, B. (2009). I Hansson, B. & Lyngfelt, A. (Red.). Pedagogiskt arbete i teori och
Hed, H. (2002). Bibliotekspedagogen - en ny profession. I Gisselberg, M. (Red.).
Distanslärare och distanslärande: en antologi. Distansutbildningsmyndigheten. (Rapport
6:2002:43-58). Härnösand: Distum 2002. Hämtad 2020-10-20 från: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17943/1/gupea_2077_17943_1.pdf
Hedemark, Å. (2005). Mötet mellan folkbibliotek och användare. Svensk Biblioteksforskning, 15(1), 7-16. Hämtad 2020-12-11 från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:867012/FULLTEXT01.pdf
Johannessen, A., Tufte, P.A. & Christoffersen, L. (2019). Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. (Uppl. 2). Stockholm: Liber.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Kranich, N. (2010). Promoting adult learning through civil discourse in the public library.
New directions for adult and continuing education, 2010(127), 15-24. Hämtad 2020-12-21
från: https://onlinelibrary-wiley-com.e.bibl.liu.se/doi/abs/10.1002/ace.377
Kulturdepartementet. (2017). Uppdrag till Kungl. biblioteket om digitalt kompetenslyft. Diarienummer: Ku2016/02084/KO, Ku2017/02646/KO. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad 2020-10-01 från:
https://www.regeringen.se/4b00cb/contentassets/f443204d687e45ae9d00084ae77029ef/uppdr ag-till-kungl.-biblioteket-om-digitalt-kompetenslyft
Kungliga biblioteket. (2020). Kreativa folkbibliotek under pandemin. Hämtad 2020-11-11 från: https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nytt-fran-kb/nyheter-samverkan-och- utveckling/2020-10-13-kreativa-folkbibliotek-under-pandemin.html
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Uppl. 3). Lund: Studentlitteratur.
Kåhre, P. (2015). Bibliotekariernas roll i skolan. Nordic Journal of Information Literacy in
Higher Education, 1(1), 48-62. Hämtad 2020-12-11 från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:890055/FULLTEXT01.pdf
Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (Uppl. 1:4). Malmö: Gleerups Utbildning.
Layne, K., & Lee, J. (2001). Developing fully functional E-government: A four stage model.
Government Information Quarterly, 18(1), 122-136. Hämtad 2020-12-21 från:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0740624X01000661
Linder, K. & Stakston, B. (2020). Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning
och förmåga. Stockholm: Dagens Samhälle. Hämtad 2020-11-14 från:
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/lat-folkbiblioteken-bygga-medborgarnas-digitala- bildning-och-formaga-31778
Morin, I. & Siitari, L. (2017). Pedagogiskt bemötande på folkbibliotek: En intervjustudie om
nyexaminerade folkbibliotekariers uppfattning angående den egna yrkeskompetensen.
Hämtad 2020-10-06 från: https://hb.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1168666/FULLTEXT01.pdf
Nilsson, B. & Waldemarsson, A-K. (2016). Människor emellan: Grundbok i kommunikation
och samtal. Stockholm: Natur & Kultur.
Novak, A. & Wagner, M. (2020). Alla krafter behövs för att öka den digitala bildningen. Stockholm: Dagens Samhälle. Hämtad 2020-10-29 från:
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/alla-krafter-behovs-att-oka-den-digitala-bildningen- 31971
Ny Teknik. (2019). Biblioteken måste komma ikapp digitalt. Stockholm: Ny Teknik. Hämtad 2020-10-26 från: https://www.nyteknik.se/digitalisering/biblioteken-maste-komma-ikapp- digitalt-6950771
Näringsdepartementet. (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige - en
digitaliseringsstrategi. Diarienummer: N2017/03642/D. Stockholm: Näringsdepartementet.
Hämtad 2020-10-01 från:
https://www.regeringen.se/49adea/contentassets/5429e024be6847fc907b786ab954228f/digita liseringsstrategin_slutlig_170518-2.pdf
Ohlsson, R. (2007). Etiken och biblioteken. Lund: BTJ.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (Uppl. 4:8). Lund: Studentlitteratur.
Rivano Eckerdal, J. & Sundin, O. (2014). Inledning: Från informationskompetens till medie- och informationskunnighet. I: J, Rivano Eckerdal, J. & O, Sundin. (Red.). Medie- och
informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning. (s.9-22).
Stockholm: Svensk Biblioteksförening.
Schwarz, E. (Red.). (2016). Bibliotekariens praktiska kunskap, om kunskap, etik och
yrkesrollen. Regionbibliotek Stockholms Skriftserie 17. Hämtad 2020-11-02 från:
http://regionbiblioteket.se/wp-
content/uploads/2016/09/Bibliotekariens_praktiska_kunskap.pdf
SFS 2013:801. Bibliotekslag SFS 2013:801. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad 2020- 11-04 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801
SKR. (2019). Folkbibliotek - viktig aktör för digital delaktighet. Hämtad 2020-10-29 från: https://skr.se/skolakulturfritid/kulturfritid/bibliotek/digitaldelaktighet.13039.html
Statens medieråd. (2019). MIK för framtida lärare och bibliotekarier. Medie- och
informationskunnighet inom lärarutbildningarna i svenska, samhällskunskap och bild samt biblioteks- och informationsvetenskap - en enkätundersökning. Hämtad 2020-10-01 från:
https://statensmedierad.se/download/18.1094e1d116a796020d51eafa/1556880737643/MIK% 20f%C3%B6r%20framtida%20l%C3%A4rare%20och%20bibliotekarier.pdf
Svensk biblioteksförening. (2019). För det demokratiska samhällets utveckling:
bibliotekslagen enligt lagstiftaren. Hämtad 2020-10-05 från:
https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/03/fr-det-demokratiska-sam- 2019-webb.pdf
Svensk biblioteksförening. (2020). Fakta om bibliotek. Hämtad 2020-11-11 från: https://www.biblioteksforeningen.se/fakta-om-bibliotek/
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2021-02-12 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Weiner Thordarson, K. (2014). Professionellt bemötande: möta kunder i offentlig verksamhet. (Uppl. 3). Helsingborg: Komlitt.
Wheeler, E. & McKinney, P. (2015). Are librarians teachers?: Investigating academic librarians’ perceptions of their own teaching roles. Journal of Information Literacy, 9(2), 111-128. doi:10.11645/9.2.1985. Hämtad 2020-10-19 från:
https://ojs.lboro.ac.uk/JIL/article/view/LLC-V9-I2/2247
WHO. (2020). Rolling updates on coronavirus disease (COVID-19). Hämtades 2020-11-11 från: https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the- media-briefing-on-covid-19---11-march-2020
Wilson, C., Grizzle, A., Tuazon, R., Akyempong, K. & Cheung, C. (2011). Media and
Information Literacy Curriculum for Teachers. Paris: UNESCO. Hämtad 2020-10-02 från:
BILAGA 1. MISSIVBREV
Hej,
Vi är två studenter vid Linköpings Universitet som skriver en kandidatuppsats inom ämnet pedagogik. Vi vill för vår kandidatuppsats intervjua bibliotekarier om kommunikationen mellan bibliotekarier och biblioteksbesökarna.
Syftet med studien är att undersöka bibliotekariers upplevelser av kommunikation med biblioteksbesökare och sin folkbildande roll i en allt mer digitaliserad biblioteksverksamhet. Vi önskar därför få kontakt med bibliotekarier som kan vara intresserade att ingå i vår studie.
Intervjuerna planeras till ett enskilt tillfälle per person och beräknas ta cirka 30-40 min. Intervjuerna spelas in digitalt för att sedan transkriberas och det är enbart vi som intervjuar som har tillgång till allt material som används för studien. Alla personuppgifter och allt material hanteras konfidentiellt genom hela uppsatsskrivandet. När kandidatuppsatsen är skriven och godkänd raderas allt material rörande intervjuerna.
Vi har för avsikt att utföra intervjuer under vecka 46-48 men kan sträcka oss längre om behovet finns. I rådande situation föredras digitala intervjuer eller telefonintervjuer, vi anpassar oss självklart efter era möjligheter att ingå i vår studie.
Om du och/eller en kollega vill delta i vår studie om kommunikationen mellan bibliotekarier och biblioteksbesökarna så skicka oss ett mejl så bokar vi en tid för intervju när det passar dig/er. Under rådande omständigheter uppskattar vi verkligen om ni tog er tid för en intervju.
Har du/ni några frågor eller vill få ytterligare information kring vår studie är du/ni varmt välkomna att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar
Jenny Fjellström & Linda Halvarsson
Jenny Fjellström E-post: .jenfj251@student.liu.se Mobil: 073-650 78 44 Linda Halvarsson E-post: linha415@student.liu.se Mobil: 070-212 24 87
BILAGA 2. INTERVJUGUIDE
Först presenterar vi oss och vår utbildning, sedan berättar vi om studiens syfte och de etiska riktlinjerna som vi följer samt ber om samtycke till att intervjun spelas in.
Bakgrund
Hur många år har du arbetat i branschen? Vilken utbildningsnivå har du?
Har du någon spetskompetens? Vilken avdelning arbetar du på?
Tema 1: Dagens folkbibliotek
1. Hur ser du på folkbibliotekens roll i dagens samhälle? Vad/hur/varför
2. Vilken är folkbibliotekens centrala uppgift i samhället enligt dig? Vad/hur/varför? 3. Arbetar alla bibliotekarier med samma typ av arbetsuppgifter inom bibliotekets verksamhet? I så fall, vilka?
4. Beskriv ert kundunderlag, vilka är det som besöker er verksamhet? 5. Vilka är de mest vanliga ärendena som era besökare vill ha hjälp med? 6. Vilka är de mest ovanliga ärendena som era besökare vill ha hjälp med? 7. Hur ser ert samarbete ut med andra bibliotek?
8. Hur ser du på den digitaliserade utvecklingen av folkbiblioteken?
9. Vad anser du om ramverket för biblioteket gällande de tjänster som besökarna efterfrågar? 10. Vad är viktigast för dig att besökaren får med sig från ett besök på biblioteket?
11. Avslutningsvis, är det något mer du vill berätta om, kring dagens folkbibliotek?
Tema 2: Kommunikation
1. På vilka olika sätt kommunicerar ni med era besökare? Vad/hur/varför?
3. Skiljer sig den fysiska respektive den digitala kommunikationen med era besökare? I så fall, på vilket sätt?
4. Hur når ni ut till era besökare via de digitala plattformarna? Vad/hur/varför
5. Har du och dina kollegor olika sätt att kommunicera på vid olika tillfällen och/eller med olika besökare? Vad/hur/varför?
6. Hur upplever du den allt mer digitala kommunikationen med besökarna?
7. Upplever du en ökning eller minskning i besökarnas kommunikation med dig i och med sina besök på ditt bibliotek? Vad/hur/varför?
8. Hur arbetar du med att nå ut med fysiska respektive digitala medier? Vad/hur/varför? 9. Hur ser det dagliga arbetet ut med att presentera bibliotekets utbud för era besökare, både fysiskt och digitalt? Vad/hur/varför?
10. Arbetar du på olika sätt med olika målgrupper såsom småbarnsföräldrar, ungdomar, vuxenstuderande eller seniorer i din kommunikation? Vad/hur/varför?
11. Avslutningsvis, är det något mer du vill berätta om, kring arbetet med kommunikationen mellan biblioteket och era besökare?
Tema 3: Kompetens
1. Har ni bibliotekarier på din arbetsplats olika spetskompetenser? I så fall, vilka?
2. Upplever du att du har den kompetens som krävs för att kunna tillgodose besökarnas alla behov?
3. Upplever du att du har tillgång till kompetenshöjande utbildning på arbetsplatsen? I så fall, vilka?
4. Har du några exempel på kompetenshöjande medel ni har använt på er arbetsplats? I så fall, vilka?
5. Avslutningsvis, är det något mer du vill berätta om, gällande din egen yrkeskompetens?