6 DISKUSSIO
6.6 Slutord
Denna studie har lett till en vidare syn på elevinflytande i så motto att eleverna via främst korridorkulturen gör sig delaktiga i påverkansprocesser i syfte att nå förändring. Därmed blir definitionen på elevinflytande något förändrad – elevinflytande är en fråga om att bli eller göra sig delaktig i en beslutsprocess i skolan. Huruvida korridorkulturen är att betrakta som demokratisk återstår att undersöka och diskutera. Dess existens och betydelse i elevers skolvardag framstår
dock tydligt i informanternas beskrivning av elevers handlingsvägar för att nå inflytande.
REFERE SER
Alvesson, M. och Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M och Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Aspán, M. (2005). Att komma till sin rätt: barns och vuxnas perspektiv på ett skolprojekt för ökat elevinflytande. Lic. Stockholm: Pedagogiska institutionen.
Bellous, J. Encompassing Power: A Response to Burbules’s Theory of Power in Education. Online Internet. http://x.ed.uiuc.edu/EPS/PES-
yearbook/93_docs/BELLOUS.HTM Sökdatum: 2007-06-24.
Berger, P.L. & Luckman, T. (1967). The social construction of reality : a treatise in the sociology of knowledge. London : Allen Lane Penguin.
Broady, D. (1981). Den dolda läroplanen : KRUT-artiklar 1977-1980. 1:a upplagan. Järfälla: Symposium 1981.
Burchfield, CM & Sappington, J. Participation in classroom discussion. Teaching of Psychology, (26:4), 290-291.
Dahlberg, M. & Vedung, E. (2001). Demokrati och brukarutvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Danell, M. (2003). Vad händer i skolan hus? En studie av hur lärare uppfattar och formar elevers inflytande. Lic. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
Danermark, B. (2006) ”Socialt arbete och metateoretiska mönster”. I Blom m fl (Red) Kunskap i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Elster, J. (1983). Offentlighet og deltakelse. I Trond Bergh. (Red.) Deltakerdemokratiet: Teori og praksis, 13-29, Oslo:Universitetsforlaget.
Englund, B. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. I Pedagogisk forskning i Sverige, 4: 327-348.
Englund, T. (2004). Deliberativa samtal i ljuset av deliberativ demokrati. I Premfors Roth (Red). Deliberativ demokrati. Lund: Studentlitteratur.
FNs barnkonvention. (1989). Konventionen om barnets rättigheter : Convention on the rights of the child. Stockholm: Regeringskansliets offsetcentral.
Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten, Diss. Uppsala: Uppsala Studies in Education 93.
Gymnasieeförordningen. (1992). Stockholm : Allmänna förl., 1992.
Gymnasieeförordningen. (1995). Stockholm : Allmänna förl., 1995.
Gymnasieeförordningen. (1997). Stockholm : Allmänna förl., 1997.
Hirschman, A. O. (1972). Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter. Stockholm:Rabén Sjögren.
Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. (1990). Etikregler för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Online Internet.
http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf. Sökdatum: 2007-07-16.
Kaba, M. (2000). ’They listen to me…but they don’t act on it’: Contradictory Conscoiusness and Student Participation in Decision-Making. High School Journal, (84), 21-35.
Lewis, R. (2001). Classroom discipline and student responsibility: the students’ view. Teaching and Teacher Education, (17), 307-319.
Lpo 94 och Lpf 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna.. Stockholm:Utbildningsdepartementet.
Mattsson, I. & Svensson, G. (1994). Elever och lärare om elevinflytande i gymnasieskolan.
En rapport från Slav-projektet. Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Monk, D.; Hussain, S. & Miles W. (2000). Accounting for the effects of increased high school graduation expectations on pupil performance and resource allocation: results from New York State. Economics of Education Review, (19), 319-331.
Pateman, C. (1970). Participation and Democratic Theory. London: Cambridge University Press.
Persson, A. (1991.) Maktutövningens interna dynamik. Samspel och motsättningar i skola och lönearbete. Lund: Lunds universitet.
Regeringsformen i Sveriges rikes lag. (2007). Stockholm: Norstedts juridik.
Salonen, T. (2000) ”Klient”. I Denvall Jacobson (Red) Vardagsbegrepp i socialt arbete: ideologi, teori och pratik. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Schumpeter, J. A. (1992). Capitalism, socialism and democracy. London: Routledge.
Selberg, G. (1999). Elevinflytande i lärandet: en studie om vad som händer när elever har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant arbete. Diss. Luleå: Luleå Universitet.
SOU 1996:22. Inflytande på riktigt. Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Delbetänkande av skolkommittén. Stockholm: Fritzé.
SOU 1997:121. Skolfrågor. Om skola i en ny tid. Slutbetänkande av Skolkommittén. Stockholm: Fritzé.
Statens skolverk. (2004). Den nationella utvärderingen av grundskolan 2003.Sammanfattande huvudrapport. Stockholm: Skolverket. Rapport 250.
Swahn, R. (2006). Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor. Diss. Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Söderström. (2006). ”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid” : om elevansvar i det högmoderna samhället. Karlstad : Pedagogik, Estetisk-filosofiska fakulteten, Karlstads universitet.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Unicef. (2001). The Participation Rights of Adolescents: A Strategic Approach. New York: Unicef Programme Division.
van Manen, J. (1988) Tales of the Field. On Writing Ethnography. Chicago, Illinois: University Chicago Press.
Wiklund, G. (1998). Gymnasieelevers upplevelser av och syn på elevinflytande : en studie vid gymnasieskolorna i Malmö. Malmö : Lärarhögskolan
BILAGA 1
Intervjuguide - Har det funnits något under dessa tre år som ni velat påverka eller ändra på?Berätta!
Vad gällde det? Vem var med? Vad hände?
- När ni vill vara med och påverka/ändra något vart går ni då:
- Berätta lite om klassråden/ andra möten ni varit på:
Vilka frågor tar ni upp? Vad gör ni? Vem gör det – alla/vissa? Vad tar ni inte upp? Vad är det som gör att ni inte kan ta upp det? Vart vänder ni er då? Vad tycker ni om det?
- Berätta lite om lektioner
Har ni varit med om någon lektion då ni velat påverka något? Vad gällde det? Vad hände?
Vilka frågor tar ni upp? Vad gör ni? Vem gör det – alla/vissa? Vad tar ni inte upp? Vad är det som gör att ni inte kan ta upp det? Vart vänder ni er då? Vad tycker ni om det?
- Har ni gått till lärare/ rektor eller till någon annan någon gång? Vad gällde det? Vad hände?
Vilka frågor tog ni upp? Vad gjorde ni? Vem gjorde det – alla/vissa? Vad tog ni inte upp? Vad är det som gör att ni inte kan ta upp det? Vart vände ni er då? Vad tyckte ni om det?