Mina slutord - Läsförståelse ur ett praktiskt perspektiv: En studie om läsförståelseundervisnin

5 DISKUSSION

5.6 Mina slutord

En specialpedagog betonade vikten av vårt arbete som pedagoger i skolan där peda-gogen ger eleverna en rikedom genom läsning. För mig betyder det mycket hur vi som lärare ser på våra möjligheter. Det var en positiv mening som i sin enkelhet rymmer mycket av det som jag hoppas på i denna undersökning. Att kunna öka ele-vens möjlighet till att bli kunskapsskapande. För att bli kunskapsskapande behövs en god läsförståelse men även motivationen hos eleven och läraren påverkar elevens lä-rande.

Men barnen kommer till skolan med olika förutsättningar och vår roll som peda-goger blir att ge dem så mycket som möjligt, att läsa, läsprata med barnen. Vi ger dom en Rikedom när vi läser, det finns så mycket att göra (specialpedagog).

Referenser

Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur

Aukrust, Vibeke Grøver (2008). Ett riktigt fynd och ett bra köp: om språk och läsför-ståelse i ett utvecklingsperspektiv. Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförläsför-ståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Aspelin, Jonas (2005). Den mellanmänskliga vägen. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Beck, Isabel L., McKeown, Margaret G. & Kucan, Linda (2008). Skapa robusta vo-kabulär: vanliga frågor och utvidgas exempel. New York: Guilford Press

Bradley, S.A (1997). Abilities to encode phonological representations: An underly-ing difficulty of poor readers. In B. Blachman (ED.), Foundations of Readunderly-ing Acqui-sition and Dyslexia. Implications for Early Intevention (s.21-47). London:Erlbaum.

Broady, Donald. ( 3/2007): Den dolda läroplanen: Krut nr. 127. Göteborg: Före-ningen Kritisk Utbildningstidskrift

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber eko-nomi

Catts, Hugh William & Kamhi, Alan G. (red.) (2005). Språk-och lässvårigheter. 2.

ed. Boston Massachusetts: Pearson

Claesson, Silwa (2002). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Dole, J.A., Brown, K.J. och Trathen, W. (1996) The effects of strategy instruction on the comprehension performance of at - risk students. Reading Research Quarterly 31 (1), sid. 62 - 88

Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet. 5., [omarb.] uppl. Stockholm: Na-tur & kulNa-tur

Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. 1. uppl. Stockholm: Liber Eliasson, Rosmari(1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur Franzén, Lena(1997). Läsförståelse att göra inferenser -teori och träningsprogram.

Solna: Ekelunds förlag AB

Franzén, Lena (2003). Aktiva läsare: öva läsförståelse från starten : att läsa "mellan raderna" - lätt som en plätt för små barn!. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur Gough, P. Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6 – 10.

Graesser, Arthur.C.(1981). Propose Comprehension Beyond the word. New York, Heidelberg, Berlin: Springer verlag

Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. 1. uppl. (2000). Stockholm: Statens skolverk

Jacobson, Christer & Svensson, Idor (red.) (2006). Om läsutveckling och dyslexi: er-farenheter från forskning i LUK. Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö univer-sitet

Hart, Betty. & Risley, Todd.R. (1995). Meaningful Differences in the Everyday Ex-perience of Young American Children. Baltimore, MD: Brookes.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. 1. utg. Stockholm:

Natur & kultur

Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2008). Vad är lättläst? Specialpedago-giska skolmyndigheten. Västerås: Edita

Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1999). Dyslexi: från teori till praktik. 1. uppl.

Stockholm: Natur och kultur

Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling.

Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1839

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdepartementet

Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Skolverket.

Myrberg, Mats (2007). Dyslexi: en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2007_02.pdf Nauclér, Kerstin & Magnusson, Eva (2003). Språkstörning i tal och skrift. Bjar, Lou-ise & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk (ss. 275 – 288). Lund:

Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Student-litteratur

Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2.,[rev.]

uppl. Stockholm: Liber

Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet.

1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Reichenberg, Monica (2008). Att förstå när koden är knäckt. Skolvärlden, 29 okto-ber.

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. 2., [rev.

och uppdaterade] uppl. Malmö: Liber

Stanovich, Keith E. (2000). Framsteg i förståelsen läsning: vetenskapliga grunden och nya gränser. New York: Guilford

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Prisma

Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag Vellutino, F., Fletcher, J, M., Snowling, M, J., Scanlon, D. M. (2004) Specific Read-ing Disability (dyslexia): What Have we Learned in the Past Four Decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry 45(1), s.2-40.

Vetenskapsrådet(2002). Forskningsetiska principer inom Humanistisk- Samhällsve-tenskaplig forskning. Elanders Gotab

Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

BILAGOR

Bilaga A Kartläggningsmaterial som framkom under intervjuerna Bilaga B Intervjuguide till pilotundersökningen

Bilaga C Intervjuguide som användes till uppsatsen

Bilaga A

Kartläggningsmaterial som framkom under intervjuerna

De är skrivna i den ordning som de presenteras i resultat och analys delen.

Språket lyfter!: diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för åren före skolår 6. Lärarhandledning. [Ny, rev. utg.] (2003). Stockholm: Statens skolverk Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. 1. uppl.

Stockholm: Natur och kultur

Kartläggningsmaterial under utarbetning av Åke Olofsson och Pernilla Söderberg-Juhlander

Minneslek: arbetsbok för .... (2007). Lund: Lära mera program

Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i för-skoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

TIL – Tidig Intensiv Lästräning, författare, Dahlin Monica

Taube, Karin, Tornéus, Margit & Lundberg, Ingvar (1984). UMESOL. Läsning och skrivning. Handledning för kartläggning och utveckling. Hägersten: Psykologiförl.

Jacobson, Christer (2004). Läskedjor. Tecken-, ord- och meningskedjor. Stockholm:

Psykologiförlaget

Järpsten, Birgitta (2002). DLS. Läsförståelse: version A. Stockholm: Psykologiförl.

BILAGA B

Intervjuguide till pilotundersökningen

Kön_________

Utbildning___________________________

Yrke_________________________________

År i yrket_________

Undervisar i år____

Ålder ________

Intervjuguide

Ordet läsförståelse vad betyder det för dig?

Hur ser du på läsförståelsens roll i elevens läs och skrivutveckling?

Har ditt arbete med elevernas läsförståelse förändrats sedan NP infördes?

Hur går eleverna tillväga för att förstå en text?

När en elev har förstått en text, hur ser du det?

Hur kan din undervisning av elevens läsförståelse se ut?

Arbetar du på något specifikt sätt när det gäller de svaga läsarnas läsför-ståelse?

Möter du elever som har en god avkodning och inga problem med hastighe-ten vid läsning men deras förståelse av texhastighe-ten är begränsad?

Om ja, i vilka situationer upptäcks dessa elever?

Kartläggning av elevens läsförståelse, hur, när och av vem?

Är läsförståelse en aktuell fråga i diskussioner kring elevers lärande på skolan?

BILAGA C

Intervjuguide som användes till uppsatsen