Slutord

Slutsatserna som dras i denna studie bör endast betraktas som riktlinjer då det fanns en del brister i studien. Trots dessa brister kan man se många likheter mellan resultatet och tidigare forskning inom detta område.

Att hela 54% av deltagarna intog ett eller flera tillskott av vitaminer och/eller mineraler var förvånansvärt då detta är mer än vad tidigare forskning visar. Detta kan dock bero på vissa brister i studien samt att undersökningsgruppen endast utgjordes av 105 personer. Att användarna generellt sett hade en mer positiv uppfattning om användandet av vitamin- och/eller mineraltillskott var föga förvånande. Anmärkningsvärt var att endast ett fåtal av deltagarna faktiskt var i behov av tillskott då de var vegetarianer, veganer eller intog tillskott på grund av sjukdom. Resterande deltagare uppfattades inte tillhöra någon av de grupper som Livsmedelsverket (2016) anser vara i behov av tillskott. Då kosttillskott blir allt vanligare i dagens samhälle krävs mer forskning för att kartlägga samt förebygga de negativa

hälsoeffekter som kan uppkomma vid för höga intag.

Referenslitteratur

Abrahamsson, L., Andersson, A., & Nilsson, G. (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. Liber AB.

Applegate, E. A., & Grivetti, L. E. (1997). Search for the competitive edge: a history of dietary fads and supplements. The Journal of Nutrition, 127(5), 869S-873S.

Aroseus, F (2014) Socialinlärningsteori. Hämtad från: https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/behavioristiskt-perspektiv/socialinlarningsteori/ (2017-05-15).

Bandura, A., & Walters, R. H. (1977). Social learning theory.

Bjelakovic, G., Nikolova, D., Gluud, L. L., Simonetti, R. G., & Gluud, C. (2007). Mortality in randomized trials of antioxidant supplements for primary and secondary prevention:

systematic review and meta-analysis. Jama, 297(8), 842-857.

Childs, A., Jacobs, C., Kaminski, T., Halliwell, B., & Leeuwenburgh, C. (2001).

Supplementation with vitamin C and N-acetyl-cysteine increases oxidative stress in humans after an acute muscle injury induced by eccentric exercise. Free Radical Biology and Medicine, 31(6), 745-753.

Dagens Nyheter. (2014-10-19). Vi äter mer vitaminer än någonsin - ofta i onödan. Hämtad från: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vi-ater-mer-vitaminer-an-nagonsin-ofta-i-onodan/

(2017-04-29).

Elinder, L. S., & Faskunger, J. (Eds.). (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut.

Ellsworth, K., Kelly, H., & Wright, C. B. (2008). Vitamin and mineral supplements: a survey of knowledge, attitudes and behaviors among Southern Utah University students, faculty and staff. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 5(1), P9.

Elorinne, A. L., Alfthan, G., Erlund, I., Kivimäki, H., Paju, A., Salminen, I., ... & Laakso, J.

(2016). Food and nutrient intake and nutritional status of Finnish vegans and non-vegetarians.

PloS one, 11(2), e0148235.

Faskunger, J. (2001). Motivation för motion: En handbok för hälsovägledning steg för steg.

SISU idrottsböcker.

Froiland, K., Koszewski, W., Hingst, J., & Kopecky, L. (2004). Nutritional supplement use among college athletes and their sources of information. International journal of sport nutrition and exercise metabolism, 14(1), 104-120.

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU idrottsböcker,.

Jawadi, A. H., Addar, A. M., Alazzam, A. S., Alrabieah, F. O., Al Alsheikh, A. S., Amer, R.

R., ... & Badri, M. (2017). Prevalence of Dietary Supplements Use among Gymnasium Users.

Journal of Nutrition and Metabolism, 2017.

Jeukendrup, A. E., Gleeson, M. (2014). Idrottsnutrition för bättre prestation. SISU idrottsböcker.

Kim, S. H., Han, J. H., Zhu, Q. Y., & Keen, C. L. (2003). Use of vitamins, minerals, and other dietary supplements by 17-and 18-year-old students in Korea. Journal of medicinal food, 6(1), 27-42.

Knopf, H. (2017). Self-medication with vitamins, minerals and food supplements in Germany: Results of nationwide health surveys. Bundesgesundheitsblatt,

Gesundheitsforschung, Gesundheitsschutz.

Konsumentföreningen Stockholm. (2015). Mat, piller och pulver på menyn!. Hämtad från:

http://docplayer.se/1540865-Rapport2015-konsumentforeningen-stockholm-mat-piller-och-pulver-pa-menyn-forsaljningstrender-och-attitydundersokning.html (2017-05-11).

Livsmedelsverket. (2016). Kosttillskott. Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/ (2017-02-18).

Livsmedelsverket. (2017a). Frukt, bär, grönsaker och baljväxter. Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2/frukt-bar-

och-gronsaker?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg==&_t_q=500+gram+frukt+och+gr%C3%B

6nsaker&_t_tags=language:sv,siteid:67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=213.21.88.190&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticleP age/_1c5ce71c-1f47-41e7-b2b9-a3ef4c64e861_sv&_t_hit.pos=1 (2017-02-17).

Livsmedelsverket. (2017b). Vem behöver kosttillskott? Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-kosttillskott (2017-05-08).

Lukaski, H. C. (2004). Vitamin and mineral status: effects on physical performance.

Nutrition, 20(7), 632-644.

Maughan, R.J., King, D.S. & Lea, T. (2004). Dietary supplements. Journal of sports Sciences 22. 95-113.

McNaughton, S. A., Mishra, G. D., Paul, A. A., Prynne, C. J., & Wadsworth, M. E. (2005).

Supplement use is associated with health status and health-related behaviors in the 1946 British birth cohort. The Journal of nutrition, 135(7), 1782-1789.

Messerer, M., Johansson, S. E., & Wolk, A. (2001). Sociodemographic and health behaviour factors among dietary supplement and natural remedy users. European Journal of Clinical Nutrition, 55(12), 1104.

Nielsen, H. G., Skjønsberg, O. H., & Lyberg, T. (2008). Effect of antioxidant

supplementation on leucocyte expression of reactive oxygen species in athletes. Scandinavian journal of clinical and laboratory investigation, 68(7), 526-533.

Nordiska näringsrekommendationer. (2012). Nordic Nutrition Recommendations 2012.

Hämtad från: http://www.norden.org/en/theme/nordic-nutrition-recommendation/nordic-nutrition-recommendations-2012 (2017-02-18).

Näringsrekommendationer. (2005). Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Fjärde Upplagan. Livsmedelsverket, Uppsala, 140.

Peake, J. M. (2003). Vitamin C: effects of exercise and requirements with training.

International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism, 13(2), 125-151.

Petersen, E. W., Ostrowski, K., Ibfelt, T., Richelle, M., Offord, E., Halkjær-Kristensen, J., &

Pedersen, B. K. (2001). Effect of vitamin supplementation on cytokine response and on muscle damage after strenuous exercise. American Journal of Physiology-Cell Physiology,

Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa (Doctoral dissertation, Örebro universitetsbibliotek).

Renwick, A. G. (2006). Toxicology of micronutrients: adverse effects and uncertainty. The Journal of nutrition, 136(2), 493S-501S.

Riksidrottsförbundet. (2016). Definitioner av begreppet kosttillskott. Hämtad från:

http://www.rf.se/Antidoping/Kosttillskott/Definitionavkosttillskott? (2017-05-04).

Sandström, G., Börjesson, M., & Rödjer, S. (2012). Iron Deficiency in Adolescent Female Athletes—Is Iron Status Affected by Regular Sporting Activity?. Clinical Journal of Sport Medicine, 22(6), 495-500.

Sobal, J., & Marquart, L. F. (1994). Vitamin/mineral supplement use among athletes: a review of the literature. International journal of sport nutrition, 4(4), 320-334.

Sundin, A. (2013). Näringslära för personliga tränare och kostrådgivare. NGruppen Förlag

Svensk egenvård. Försäljningsstatistik Egenvårdsprodukter Sverige 2014. Hämtad från:

https://www.svenskegenvard.se/content/uploads/2015/12/svensk-egenvard-forsaljningsstatistik-2014.pdf (2017-05-05).

Svensk egenvård. Egenvårdsmarknaden 2015. Hämtad från:

https://www.svenskegenvard.se/content/uploads/2016/03/statistik-2015.pdf (2017-05-10).

Svensk egenvård. Egenvårdsmarknaden 2016. Hämtad från:

https://www.svenskegenvard.se/information/forsaljningsstatistik/ (2017-05-05).

Sveriges Olympiska Kommitté (2009). Kostrekommendationer för elitidrottare. Hämtad från:

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/antidoping/kosttillskott/1310-kostpolicysok2009.pdf (2017-05-04).

Trost, J. (2007). Enkätboken, (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet, S. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.

Waldmann, A., Koschizke, J. W., Leitzmann, C., & Hahn, A. (2003). Dietary intakes and lifestyle factors of a vegan population in Germany: results from the German Vegan Study.

European journal of clinical nutrition, 57(8), 947-955.

Winroth, J., & Rydqvist, L. G. (2008). Hälsa & Hälsopromotion med fokus på individ-, grupp-och organisationsnivå. Sisu idrottsböcker.