I den här studien undersöks uppföljningssamtalet kring åtgärdsprogram, särskilt stöd och extra anpassningar ur ett sociokulturellt perspektiv. Jag är intresserad av innehållet i samtalet, hur samtalet förs samt elevens delaktighet, då detta kan ge mig en beredskap inför min kommande roll som speciallärare med inriktning mot språk-, läs-, och skriv. Speciallärarens roll innebär även att vara en kvalificerad samtalspartner och handledare i olika typer av samtal, därav denna studies fokus. Denna studie har gett mig en större kunskap kring uppföljningssamtal generellt, men även hur samtalet förs och elevens delaktighet.
Att elever är delaktiga kring sin egen undervisning borde idag vara en självklarhet, men i studien framkommer att elevernas höga muntliga delaktighet inte självklart leder till mer inflytande över åtgärder och extra anpassningar. I studien framkommer även den betydande roll som pedagogen spelar i implementeringen av åtgärder och stöd i undervisningen.
När det gäller forskning kring uppföljningssamtal om extra anpassningar, åtgärdsprogram och särskilt stöd samt elevers delaktighet i dessa så är den ytterst begränsad. Jag anser att området kring elevers delaktighet rörande sin utbildning generellt är av intresse, men särskilt de elever i behov av stöd och hur dessa kommer till tals kring anpassningar och åtgärder. Jag ser även att forskning rörande vad som är avgörande för att extra anpassningar och särskilt stöd ska få önskad effekt är av stor vikt.
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar.
Stockholm: Liber.
Andreasson, I., & Carlsson, M. A. (2013). Individual Educational Plans in Swedish Schools -- Forming Identity and Governing Functions in Pupils' Documentation. International Journal Of Special Education, 28(3), 58-67.
Andreasson, I., & Wolff, U. (2015). Assessments and Intervention for Pupils with Reading Difficulties in Sweden--A Text Analysis of Individual Education Plans. International Journal Of Special Education, 30(1), 15-24.
Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text: om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. Göteborg.
Ahlefeld Nisser, D.V. (2009). Vad kommunikation vill säga: en iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en kommun.
Diss. Göteborg : Göteborgs Universitet, 2006. Göteborg.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: Att arbeta med elevdokumentation i sko-lan. Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Boman, Y. (2002). Utbildningspolitik i det andra moderna: om skolans normativa villkor.
Diss. Örebro : Univ., 2002. Örebro.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Ericson, B. (red.) (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Policies in special education support issues in Swedish compulsory school: a nationally representative study of head teachers' judgements. Lon-don Review Of Education, 9(1), 95-108. doi:10.1080/14748460.2011.550439
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, J., Lindqvist, R., & Bergström, E. (2007). School problems or individual
shortcomings? : A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 22(1), 75–91. https://doi.org/10.1080/08856250601082323 Jakobsson, I. (2002). Diagnos i skolan: en studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnos. Diss. Göteborg : Univ., 2002. Göteborg.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik 25(1), 16-35.
Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. Linköping: Univ., Tema kommunikation.
Linell, P. (2011). Samtalskulturer: kommunikativa verksamhetstyper i samhället. Linköping:
Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.
Merriam, S.B. (1998). Qualitative research and case study applications in education. San Francisco: Jossey-Bass.
Mitchell, D., Morton, M., & Hornby, G. (2010). Review of the literature on individual education plans.
Menlove, R. R., Hudson, P. J., & Suter, D. (2001). A field of IEP dreams increasing general education teacher participation in the IEP Development Process. Teaching Exceptional Children, 33(5), 28-33.
Molander, B. (2003). Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. (2. uppl.) Stockholm: Thales.
Myrberg, M. (Red.). (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. rapport från ”Konsensus-projektet” 5 september 2013.
Lärarhögskolan, Institituionen för individ, omvärld och lärande.
Nationalencyklopedin (2017b). Delaktighet. Hämtad 2017-09-10 från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/delaktighet
Nordin-Hultman, E. (2010) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm. Li-ber
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 3., [rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Persson, B. (2002). Åtgärdsprogram i skolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Prop. 2013/14:160. Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2014/03/prop.-201314160/
Prunty, A., Dupont, M., & McDaid, R. (2012). Voices of students with special education needs (SEN): Views on shooling. Support for Learning, 27(1),29-36.
Doi:10.1111/j.1467-9604.2011.01507.x/epdf
Quinn, S. & Owen, S. (2014). Freedom to grow: Children´s perspektives of student voice.
Childhood Education, 90(3), 192-201. doi:10.1080/00094056.2014.91036
Rennstam, J, & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I G Ahrne & P Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 194-208). Stockholm: Liber.
Rix,J., Sheehy, K., Fletcher Campbell, F., Crisp, M., & Harper, A. (2013). Exploring
provision for children identified with special educational needs: an international review of policy and practise. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 375-391.
doi: 10.1080/08856257.2013.812403
Sahlin, B. (2010). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 73-95). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. Stockholm: Allmänna förlaget.
SFS 2005:179. Ändring av Grundskoleförordningen. Stockholm: Regeringen.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stock-holm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stockholm: Skolverket.
Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]:
Svenska Unescorådet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Thomas, G. (2013). A review of thinking and research about inclusiv education policy, with suggestions for a new kind of inclusive thinking. British Educational Research Journal, 39(3), 473-490.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wingård, B. (2007). Åtgärdsprogram - för vems skull?: ett exempel på hur de studerandes egna erfarenheter tillvaratas i högre utbildning. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Wirdenäs, Karolina (2007). Samtal och samtalsforskning. Sociolingvistik (p. 185-221).
Stockholm: Liber.
Bilagor
Bilaga 1 – Missivbrev till rektor