Slutord och förslag på framtida forskning

Trots sin begränsning har denna uppsats lyckats belysa några viktiga aspekter inom likabehandlingsarbete med nyanlända elever. Det framgår med tydlighet att likabehandlings- arbete i relation till nyanlända är en pedagogisk utmaning som rör hela skolan och inte enbart kan studeras inom förberedelseklassen. Risken för de nyanlända eleverna att råka ut för kränkande behandling verkar vara större i kontakten med övriga skolan. Dessutom framkommer en svårighet för de nyanlända att integreras i den ordinarie klassen, med rädsla, oro och utanförskap som följd. Enligt Nilsson Folke (2015) kunde de sociala svårigheterna vid utslussningen bli så svåra att det påverkade de nyanlända elevernas möjlighet att fokusera på undervisningen. Om så är fallet ges inte alla elever samma möjligheter att utveckla sin fulla potential, och då brister skolan i sin värdegrund. Nilsson Folke, som själv skriver avhandling inom området, menar att mottagandet i ordinarie klass är ett nästintill obefintligt område inom forskningen. Det kan därför vara ett intressant område för framtida forskning att fokusera på.

Att lärare i hemklasser själva har svårt att ta emot nyanlända på grund av osäkerhet kring organisationen är också något som jag menar måste undersökas närmare. Hur nyanlända elevers undervisning bäst organiseras och hur mottagandet i ordinarie klass kan fungera bättre är uppenbarligen viktiga frågor och något som informanterna tycker att skolor gemensamt ska titta närmare på. Här behövs det också mer forskning, eftersom skolan som verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund. Även om varje skolas behov är unika så antyder mitt undersökningsresultat att det i dagens läge finns en stor godtycklighet i organisationen kring nyanlända elever.

Avslutningsvis lyfter jag frågan kring studiehandledarnas roll i arbetet med de nyanlända. I bakgrunden och i intervjuerna antyddes att ambulerande studiehandledare får svårt att sam- verka med övrig personal såväl i likabehandlingsarbetet som i andra pedagogiska frågor. Lärarna själva menade att det inte var ett stort problem. Intressant vore att undersöka de berörda elevernas syn på saken. I Wiggs (2008) avhandling framstod att lära sig svenska seder och bruk som ett outtalat villkor för att bli en del av gemenskapen, något som studiehandle- darna enligt mitt undersökningsresultat hjälper de nyanlända eleverna med. Men den bro eller

länk till det nya samhället och den nya skolkulturen som studiehandledaren uppges utgöra är inte tillgänglig för alla elever i samma utsträckning. Hur påverkar detta elevernas integration? Och för de elever som har studiehandledning på heltid, vad betyder det stödet för dem? Hur ser de själva på uppgiften att bli ambassadörer för sina länder? Tydligt är att åtminstone lärarna och föräldrarna verkar värdesätta det stöd som studiehandledarna utgör för deras barn, och att några av studiehandledarna hade önskat ett liknande stöd när de själva var nya i Sverige.

Referenser

Axelsson, M. & Nilsson, J. (2013). “Welcome to Sweden…”: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes [Elektronisk version]. International Electronic Journal of Elementary

Education, 6(1), 137-164.

Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter. (2009). Stockholm:

UNICEF Sverige. Hämtad den 20 december 2015 på https://unicef.se/barnkonventionen

Bromseth, J. & Wildow, H. (2007). ”Man kan ju inte läsa om bögar i nån

historiebok” – Skolors förändringsarbeten med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet. Stockholm: Stiftelsen Friends

Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten – Fyra studier om skola, segregation,

integration och multikulturalism (Doktorsavhandling). Stockholm: Symposium.

Bunar, N. (2015a) Nyanlända och lärande – Mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.

Bunar, N. (2015b). Det osynliggjorda föräldraskapets nätverk, länkar och broar. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – Mottagande och inkludering. (s. 37-81). Stockholm: Natur & Kultur.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

DS:2013:6. Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Forsman, A. (2003). Skolans texter mot mobbning – Reella styrdokument eller

hyllvärmare? (Doktorsavhandling). Luleå: Luleås tekniska universitet.

Kamperin, R-M. (2005). Försök att påverka – Delrapport 2. En impirisk studie av

ungdomars påverkansmöjligheter i tre grundskolor. Göteborg: Institutionen för

pedagogik och didaktik.

Klein, D. & Kuiper, N. (2006). Humor styles, peer relationships, and bullying in middle childhood [Elektronisk version]. International Journal of Humor

Korpela, M. (2004). Såhär kan man göra! Elevinflytande i praktiken. Stockholm:

Gothia AB.

Marklund, L. (2007). Skolmedling i teori och praktik (Licentiatuppsats). Uppsala: Uppsala universitet.

Migrationsverket. (2015). Verksamhets- och utgiftsprognos oktober 2015. (PF-15). Hämtad den 9 december 2015 på

http://www.migrationsverket.se/download/18.23e76fe91505855cf767e4/144552 6069526/Migrationsverkets+oktoberprognos+2015+P5-15.pdf

Nilsson Folke, J. (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – Mottagande och

inkludering. (s. 37-81). Stockholm: Natur & Kultur.

Nordenmark, L. & Rosén, M. (2008). Lika värde, lika villkor? Arbete mot

diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.

SFS 2006:67. Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

av barn och elever. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 14

november 2015 på https://www.notisum.se/rnp/sls/fakta/a0060067.htm SFS 2006:1083. Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer

mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. Hämtad den 12 november 2015 på http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20061083-om-barn_sfs- 2006-1083/

SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad den 11 november 2015 på http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs- 2008-567/

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 11 november 2015 på http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010- 800/?bet=2010:800#K6

SFS 2011:185. Skolförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 13 december 2015 på http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Skolinspektionen 2009:3. Utbildning för nyanlända elever – Rätten till god

utbildning i en trygg miljö (Övergripande granskningsrapport 2009:3). Hämtad

den 27 december 2015 på

http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapp orter/kvalitetsgranskningar/2009/nyanlanda/nyanlanda-elever.pdf

Skolinspektionen 2010:1. Kvalitetsgranskning: Skolors arbete vid trakasserier och

kränkande behandling (Rapport 2010:1). Hämtad den 20 november 2015 på

http://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-

inspektion/kvalitetsgranskning/trakasserier/sammanfattning-trakasserier-och- krankningar.pdf

Skolinspektionen 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever (Kvalitetsgranskning Rapport 2014:03). Hämtad den 22 december 2015 på

http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapp orter/kvalitetsgranskningar/2014/nyanlanda/nyanlanda-rapport-03

Skolverket. (2007a). Attityder till skolan 2006 – Elevers och lärares attityder till

skolan. (Rapport 299). Stockholm: Skolverket. Hämtad den 27 december 2015 på

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1711.pdf%3Fk%3D1711

Skolverket. (2007b). Skolverkets utbildningsinspektion – En sammanfattning av

resultat och erfarenheter under tre år (Skolverkets aktuella analyser 2007).

Stockholm: Skolverket. Hämtad den 22 december 2015 på

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1716

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 20 december 2015 på

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575

Skolverket. (2013). Attityder till skolan 2012 (Rapport 390). Stockholm: Skolverket. Hämtad den 27 december 2015 på http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1711.pdf%3Fk%3D1711

Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och

kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2015a). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda – Hur skolan kan

arbeta mot trakasserier och kränkningar. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2015b). Studiehandledning på modersmålet – Att stödja

kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket.

Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Thornblad, H. (2008). Vems röst väger mest? – Barn och vuxna om elevinflytande i

skolan. Stockholm: Rädda Barnen.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 10 december 2015 på