7. Diskussion
7.3 Slutord och förslag till fortsatt forskning
Fler studier är gjorda där man studerat elever med hörselnedsättning, en grupp som elever med ensidig hörsel ibland räknas in. Det har däremot saknats klassrumsstudier där man specifikt studerat elever med ensidig hörsel, som går i vanlig klass. Här har denna elevgrupp studerats i mindre skala, och studien önskar bidra till den samlade bilden för hur
skolsituationen ser ut för elever med hörselnedsättning. Studien visar, att dessa elever befinner sig i en miljö som är långt ifrån optimal, att de har behov som inte alltid
54
uppmärksammas eller möts upp, men att eleverna själva har förslag på hur delaktigheten ska kunna öka. Eleverna behöver göras delaktiga i utformningen av insatser, och de behöver göras medvetna om hur de ska hantera den situation som de befinner sig i. Stödet behöver utökas med hörselpedagogiskt stöd, förutom det som läraren kan ge inom ramen för ordinarie undervisning. Studien belyser hur skolan bör uppmärksamma, bemöta, och skapa
förutsättningar för delaktighet och måluppfyllelse för varje enskild elev med ensidig hörsel som går i vanlig klass.
Jag ser behov av vidare studier med liknande frågeställningar, men som har en större empiri än tre elever. Studier skulle även kunna genomföras där man kompletterar studien med intervjuer och observationer av elevernas lärare och/eller hörselpedagog. Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning, är att studera hur medvetenhet, strategianvändande och delaktighet ser ut för elever med ensidig hörsel i olika åldrar.Det vore vidare intressant att jämföra elever med ensidig hörsel som har, respektive inte har, tillgång till hörselpedagogiskt stöd. Samtliga dessa studier skulle kunna undersöka om slutsatsen, att eleverna har behov av tidigt hörselpedagogiskt individuellt stöd och utveckling av konstruktiva strategier, är relevant.
55
Referenser
Ahlberg, Ann, red. (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Alvehus Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber Arlinger, Stig. (2007). Nordisk lärobok i audiologi. Bromma: CA Tegnér. Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bjørndal, Cato R.P. & Nilsson, Björn (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. Coniavitits Gellerstedt, Lotta & Bjarnson, Sif (2015). ”Vad var det du inte hörde?” -
Hörteknik och dess användning i skolan- HODA. FoU skriftserie nr 5. Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Coniavitits Gellerstedt, Lotta (2008). Om elever med hörselskada i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups. Dalton, CJ (2013). Lessons for Inclusion: Classroom experiences of
students with mild and moderate hearing loss Canadian journal of education 36(1), s.125-152 Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, red: Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gullacksen, Ann-Christine (2002). När hörseln sviktar: om livsomställning och
56
Gustavsson, Arne (2009). Att höra i skolan: om hörteknik i undervisningen: förutsättningar
och möjligheter Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hallberg, Lillemor (1996). Stigmatisering, coping och handikappupplevelse: intervjuer med medelålders personer med förvärvade hörselskador. Vård i Norden 1/1996 s. 39-45.
Hansson, Henrik (1993). Monauralt döva, audiologiska, socialpsykologiska och existentiella
aspekter Stockholm: Pedagogiska institutionen. Serienr.68.
Heiling, Kerstin (1999). Teknik är nödvändigt- men inte tillräckligt. En beskrivning av
lärarsituationen i undervisningen av hörselskadade elever. Malmö: Institutionen för
pedagogik. Nr 659
Hendar, Ola (2008). Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan. Redovisning av uppdrag enligt regleringsbrev: Slutrapport. SPM Rapportserie
2008:1. Örebro. Hämtad 2016-05-17, från
http://www.barnplantorna.se/UserFiles/file/rapporter/maluppfyllelse_for_dov- hsk_i_skolan_Hendar_08.pdf
Hörselskadades Riksförbund (2006). Det går väl ganska bra. Om hörselskadades situation i
Sverige. Årsrapport. Stockholm: Hörselskadades riksförbund.
Hörselskadades riksförbund (2007). Äh, det var inget viktigt. Om hörselskadades situation i
Sverige. Årsrapport. Stockholm: Hörselskadades riksförbund.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Konradsson S, Konrad (2012). Hörseln- Det första sinnet. Stockholm: Karolinska Institutet University Press
Kvale, Stein, & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
57
Nordén Kerstin, Tvingstedt Anna-Lena & Äng Tore (1990). Hörselskadade elever i vanliga
skolor. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Persson, Carina (2015). En skola för alla- en förändrad syn? I Sandström Margareta, Nilsson Lena & Stier Jonas, red: Inkludering-möjligheter och utmaningar, s. 25-38. Studentlitteratur. Rekkedal, Ann Mette (2015). Students with Hearing Loss and their Teachers’ View on Factors Associated with the Students’ Listening Perception of Classroom Communication
Deafness & Education International 17(1), s. 19-32.
Sandgren, Olof (2013). There's more to the picture than meets the ear - Gaze behavior during
communication in children with hearing impairment. Lund University, Faculty of Medicine
Doctoral Dissertation Series 2013:102.
Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättningar. Stockholm: Skolverket.
Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers,Tove (2015a). Delaktighet- ett arbetssätt i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (2015b). Där man söker får man svar:
delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. 2 uppl. Härnösand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer Lund: Studentlitteratur.
Tvingstedt (1998). Sociala betingelser för hörselskadade elever i vanliga klasser. Malmö: institutionen för pedagogik.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
58
Wennergren, Ann-Christine (2006). Delaktighet i klassrumskommunikation för elever i hörselklass. I Carin Roos & Siv Fischbein, red: Dövhet och hörselnedsättning:
Specialpedagogiska perspektiv, s.145-168) Lund: Studentlitteratur.
Xie, Yu-Han; Potměšil Miloň och, Peters Brenda (2014). Children Who Are Deaf or Hard of Hearing in Inclusive Educational Settings: A Literature Review on Interactions With Peers
Journal of Deaf Studies and Deaf Education 19(4), s. 423-437
Åkerström, Jeanette (2014). "Participation is everything" – Young people´s voices on
participation in school life. Örebro: Örebro Universitet. Serie; Örebro studies in social work,
54
Bilaga 1 Hej!
Elever med ensidig hörsel är en grupp som det inte forskats så mycket kring. Att det inte syns utanpå att eleverna inte hör på ena örat kan vara både på positivt och negativt. Det är
positivt om lärare och kamrater i första hand ser eleven och inte hörselnedsättningen. Men kanske finns det en risk att hörselnedsättningen ”glöms bort” och elevens eventuella behov inte tillgodoses. Eleverna använder sig av olika strategier för att vara delaktiga i
undervisningen.
Mitt namn är Josefin Högberg och jag läser speciallärarprogrammet inriktning dövhet/hörselnedsättning vid Örebro universitet. Under våren 2016 skriver jag mitt
examensarbete där mitt syfte är att studera hur elever med ensidig hörsel använder sig av strategier för att ”hänga med” på lektionerna. För att genomföra min studie är jag i behov av att komma ut i ett antal klassrum och observera ett antal elever vid ca tre tillfällen. Jag kommer att använda filmkamera för att kunna gå tillbaka och se om jag eventuellt missat något. En efterföljande intervju kommer att ske med eleven. Jag hoppas att just ditt barn har möjlighet att ingå i studien. Observera att:
Undersökningen är frivillig att delta i och man kan när som helst avbryta deltagandet. Genom hela studien kommer elever och skola att behandlas anonymt utan att kunna
identifieras.
Materialet kommer att förstöras när examensarbetet avslutats.
Jag/vi ger härmed samtycke till att delta i studien:
Elev________________________________________________________________________
Namn på skola_______________________________________________________________
Vårdnadhavare_______________________________________________________________
55
Bilaga 2
Hej!
Information till föräldrar i klassen. Mitt namn är Josefin Högberg och jag läser speciallärarprogrammet vid Örebro Universitet. Under våren 2016 skriver jag ett examensarbete. Som grund till att studera elevers lärande önskar jag att få göra
videoobservationer i den klass ditt barn går i. Jag har inte för avsikt att studera just ditt barn men han/hon kan komma att finnas i närheten av det/de barn jag studerar. Materialet kommer att förstöras när examensarbetet avslutats. Om du/ni önskar att ert barn inte får finnas med i bakgrunden så meddela klassläraren eller mig.
• Undersökningen är frivillig att delta i och man kan när som helst avbryta deltagandet. • Genom hela studien kommer elever och skola att behandlas anonymt utan att kunna identifieras.
Vänliga hälsningar Josefin Högberg Telefon 070-XXXXXXX
56
Bilaga 3
Observationsschema
Elev____________________________________ Skiss över placering i klassrummet
Tid på dagen/lektionens längd_______________
Typ av lektion_____________________________ ________________________________________
Antal elever______________________________
Lärarens placering. Stilla/rörlig?______________ ________________________________________ Hinder för delaktiget/störmoment ___________________________________________________________________________ Hörseltekniska hjälpmedel? ___________________________________________________________________________ Lektionsinnehåll/upplägg ___________________________________________________________________________ Övrigt
57
Behärskande av scenenen
Antal Kommentar
Blick riktad mot talande lärare
Blick riktad mot talande kamrat
Handuppräckning i god tid
Titta vad kamrater gör
Fråga om – lärare
Fråga om – kamrat
Påminner någon om att hen inte hör/
hörselstrategiska uppmaningar till någon Huvudvridning- bättre örat mot
Byte till bättre placering
Startar aktivitet
samtidigt som kamrater Övrigt
58
Undvikande av scenen
Döljande strategier Antal Kommentarer
Blick riktad bort när läraren talar Blick riktad bort när kamrat talar
Felsvar/missuppfattning
Gissning/låtsas
Fördröjd start aktivitet
Räcker inte upp handen
Frånvarande, gör något annat. Vad?
59
Bilaga 4
Intervjuguide
Elev___________ Datum__________Tid__________Plats________________
1. Trivs du i skolan?
2. Vad är du bra på i skolan?
3. Finns det något som du är mindre bra på? 4. Vilket öra hör du bra på?
5. När och hur upptäckte du att du inte hör på det andra örat? 6. Vad vet du om att höra på ett öra?
6b Vad säger andra om att du hör på bara ett öra? Mamma och pappa? När du är på hörselkontroll?
7. Vad betyder det för dig tror du att höra på ett öra? 8. Finns det situationer där det är svårt för dig att höra?
8b Vilka?
8c Hur gör du då?
9. Om någon säger något till dig som du inte riktigt hör, hur känns det? Vad gör du? 9b Finns det gånger då du struntar i att fråga om? Vilka i så fall?
9c Finns det gånger då du struntar i att lyssna? Vilka i så fall?
10. Om du har fått en uppgift och är osäker på om du har hört rätt, vad brukar du göra då? Har du några knep?
10b Hur kom du på dina knep? Själv eller har någon hjälpt dig? 10c Tar du hjälp av någon om du missat vad läraren eller någon sagt? 10d Är det viktigt för dig att titta på den som pratar?
60
11. När du har lektion i ett annat klassrum än ditt vanliga, till exempel i gympasalen, vad brukar du tänka på för att göra det lättare att höra då?
11b Gör du alltid likadant när du inte hört? Använder du samma knep som i klassrummet? 11c Använder du samma knep på raster?
12. Hur tycker du att du lär du dig bäst? Ensam, tillsammans med kompisar eller olika? 13. Tror du att du missar något som läraren säger ibland eller tycker du att du hör allt?
13b Hör du vad kompisarna säger? De längst bak?
13c Är det viktigast för dig att höra läraren eller kompisarna? 14. Vart sitter du i klassrummet?
14b Är det en bra plats att höra på eller finns det någon bättre tror du? 14c Upplever du att du måste vända dig om mycket för att höra bättre? 14d händer det att du få ont i nacken eller bli trött av att vrida dig och lyssna? 15. Vet dina kompisar och lärare om att du hör på ett öra?
15b Kommer de ihåg det eller händer det att de glömmer att du hör på ett öra? 15c Upplever du någon skillnad på dig och dina kompisar med hur ni hör?
16. Finns det något som läraren eller kompisar behöver tänka på för at du ska höra så bra som möjligt?
17. Vilket är viktigast för dig, att höra så bra som möjligt eller att vara så ”vanlig” som möjligt? 18. Hur tror du det skulle vara att höra på två öron?
19. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att höra på ett öra? 20. Har du provat hörapparater? Hur var det i så fall?
21. När är det lättast för dig att höra? På förmiddagen eller eftermiddagen?
22. Hur tror du att det kommer att gå att höra på ett öra på högstadiet och gymnasiet? 23. Finns det något mer som du vill berätta?