Utifrån analysen av elevernas beskrivningar om av vad som orsakar skolfrånvaro, hur skolnärvaro främjas och hur skolfrånvaro förebyggs kan man dra slutsatser kring att det inte finns en metod eller ett arbetssätt som skolan kan anamma i detta arbete. Gymnasieskolans närvarofrämjande och frånvaroförebyggande arbete behöver istället ses som ett skolutvecklande arbete som implicerar insatser inom flera olika områden. Till exempel behöver gymnasieskolan utforma skolans lärmiljöer på ett sätt som stärker elevernas motivation, delaktighet, hälsa, välmående, trygghet och trivsel. Gymnasieskolan bör också aktivt arbeta för att lärmiljön i skolan ska varieras och anpassas efter mångfalden av elevers behov och förutsättningar. Det specialpedagogiska
verksamhetsområdet kan utifrån sociokulturella, relationella och salutogena perspektiv verka för att skolans lärmiljöer understödjer ett närvarofrämjande och frånvaroförebyggande arbete med målet att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Den ökade kunskapen och förståelsen som den här studien genererar kan således bidra med kunskap om hur gymnasieskolans lärmiljöer kan utvecklas och utformas för att främja skolnärvaro, förebygga skolfrånvaro och därmed öka måluppfyllelsen som i sin tur kan generera en mångfald positiva effekter på både individ-, skol- och samhällsnivå.
Referenser
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber
Andersson, H. (2017). Möten där vi blir sedda. En studie om elevers engagemang i skolan. Malmö: Lärande och samhälle.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens: Vad är det? Och hur kan den utvecklas? Malmö: Liber.
Asp Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Liber: Stockholm
Björndal, Cato R. P (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber
Bladini, K. & Naeser, M. (2015). Det handlar om samtal – en essäsamling om ett kvalificerat
samtalsuppdrag. Karlstad: Regionalt Utvecklingscentrum Karlstad universitet.
Bruce, B., Rubin, M., Åkerman, R. & Thimgren, P. (2016). Specialpedagogik i professionellt
lärarskap: Synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups
Bruner, J. (2006). In search of Pedagogy Volume 1. London and New York: Routledge.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 upplagan. Malmö: Liber ekonomi
Centrala studiestödsnämnden (CSN). (2019). Rekordmånga elever får studiebidraget indraget
på grund av skolk. Från:
https://www.csn.se/om-csn/press/pressmeddelanden/2019-07-09-rekordmanga-elever-far-studiebidraget-indraget-pa-grund-av-skolk.html
Creswell, J. W. (2015). A Concise Introduction to Mixed Methods Research. Tousands Oaks, Califonia: SAGE
Deci, E.L. & Ryan, R.M. (2018). Self determination theory. New York: Guilford Publications
Ekstrand, B. (2015). What it takes to keep children in school : A research review. Educational Review, vol. 67, No. 4, 459-482
Folkhälsomyndigheten (2020). Gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning. Hämtad 5 juni, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/livsvillkor/gymnasieexamen-inom-fyra-ar-efter-paborjad-gymnasieutbildning/
Gase, L. N., DeFosset, A., Perry, R., & Kuo, T. (2016). Youths' Perspectives on the Reasons
Underlying School Truancy and Opportunities to Improve School Attendance. The Qualitative Report, 21(2), 299-320.
Grahm, C. (2014). Att bli en skolelev - en diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i
Gren Landell, M. (2018). Främja närvaro. Att förebygga frånvaro i skolan. Natur och kultur
Havik,T., Bru, E., & Ertesvåg, S.K. (2015). School factors associated with school refusal- and
truancy-related reasons for school non-attendance. I Social Psychology of Education
18:221-240.
Heyne, D., Gren-Landell, M., Melvin, G. & Gentle-Genitty, C. (2018) Differentiation between
school attendance problems: Why and how? Från:
https://scholarworks.iupui.edu/bitstream/handle/1805/17089/Heyne-2018-Differentiation.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Heyne, D., Sauter, F. M., & Maynard, B. R. (2015). Moderators and mediators of treatments for youth with school refusal or truancy. In M. Maric, P. J. M. Prins, & T. H. Ollendick
(Eds.), Moderators and mediators of youth treatment outcomes (sida 230–266). Oxford University Press
Ifous. (2020). Att utreda närvaroproblem i skolan. Sammanfattning av forskning och en praktisk
vägledning. Stockholm: Ifous
Ifous. (2019) Skolnärvaro, en översikt av forskning om att främja alla barn och ungas närvaro i
skolan. Stockholm: Ifous
Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017), Att organisera för skolframgång: strategier för
en likvärdig skola. Stockholm: Natur & Kultur
Jenner, H. (2009). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus, (19). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Johnson, S. L. (2009). Improving the school environment to reduce school violence: A review of the literature. Journal of School Health, 79, 451–465.
Kearney, C. A. (2003). Bridging the gap among professionals who address youth with school
absenteeism: Overview and suggestions for consensus. Professional Psychology: Research and Practice, 34, 57–65.
Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth:
A contemporary review. Clinical Psychology Review 28 (3) s.451-471
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur
Ljungdahl, T. (2018). En skola att längta till, elever med omfattande frånvaro. Lund: Studentlitteratur
Mizelle, N. B. & Irvin, J. L. (2000). Transition from Middle School into High School, Middle
School Journal, 31(5), s. 57-61.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av
forskningen? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Patel, R. & Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
Phillips, D. C. & Soltis, F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedt
Prop. 2017/2018:182. En samling för skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Ramberg, J., Brolin Låftman, S., Fransson, E. & Modin, B. (2019). School effectiveness and
truancy : a multilevel study of upper secondary schools in Stockholm. International Journal of
Adolescence and Youth, 185–198.
Repstad, P. & Nilsson, B. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Rosenqvist. J. (2013). Relationell dynamik, ett försök till analys av skola i förändring. I Aspelin, J. (red.) Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2010:2039. Gymnasieförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2011:688. Examensförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Stockholm: Justitiedepartementet
SKL, Sveriges kommuner och landsting. (2017). Olika är normen, att skapa inkluderande
lärmiljöer i skolan. Från:
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-522-6.pdf?issuusl=ignore
SKL, Sveriges kommuner och landsting. (2013). Vänd frånvaro till närvaro. Guide för
systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting
Skolinspektionen. (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgra nskningar/2016/langvarig-franvaro/kvantitativ-rapport-omfattande-ogiltigfranvaro.pdf
Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. Från: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgra nskningar/2018/delaktighet/delaktighet-i-undervisningen_2018-05-29.pdf
Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig och ogiltig frånvaro i
grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. (Rapport 341). Från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a658a88/1553962179885/pdf2356.p df
Skolverket. (2012). Allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma,
utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014b). Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Från: https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b450/1553965914787/pdf3354.p df
Skolverket. (2019a). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2019. Från: https://www.skolverket.se/getFile?file=5479
Skolverket. (2019b). Redovisning av Skolverkets uppdrag om att genomföra verksamhetsnära
insatser för att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=4047
Socialstyrelsen och Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm
SOU 2016:77. En gymnasieutbildning för alla. Stockholm: Wolters Kluwer
SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Stockholm: Wolters Kluwer
SOU, 2017:35. Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Stockholm: Wolters Kluwer
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Kalmar: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Strand, A-S. (2013). Skolk ur elevernas och skolans perspektiv. En intervju och dokumentstudie. Hämtad: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:616946/FULLTEXT01.pdf
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet. Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet, 2/2006. Svenska Unescorådets skriftserie.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam
utveckling hos barn. Social Rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Von Ahlefeld Nisser, D. (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag,
skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education,
34(4): 246-264
Vygotsky, L. (1978). Mind in Society: the development of Higher Psychological Processes. Cambridge: Harvard University Press.
Ziehe, T. (1989). Kulturanalyser. Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm/Stehag: Symposion bokförlag
Bilaga 1, missivbrev till skola
Fakulteten för lärarutbildning 2020-01-24 HejMitt namn är Karolina Tigerberg och jag läser sista terminen på
specialpedagogprogrammet vid Högskolan i Kristianstad och förväntas ta examen i juni år 2020. Under sista terminen på specialpedagogprogrammet skriver jag ett självständigt examensarbete. Mitt examensarbete ämnar belysa vad som främjar närvaro i
gymnasieskolan. I tidigare forskning om närvarofrämjande faktorer i skolan har det synliggjorts att det saknas empiri med kvalitativ ansats utifrån elevernas perspektiv. Mitt kunskapsbidrag kommer därför generera gymnasieelevers uppfattningar om vad som främjar närvaro i skolan. Studien är en fallstudie. Studiens ansats kommer att vara kvalitativ men med kvantitativa inslag och i studien kommer jag att använda mig av mixade metoder, bestående av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning riktade till elever på de nationella programmen vid gymnasieskolan. För att ta reda på vad gymnasielever uppfattar som närvarofrämjande i skolan kommer jag att intervjua fyra elever och utföra en enkätundersökning på ett hundratal elever. Intervjuerna kommer att spelas in (via ljudupptagning) och transkriberas. Enkätundersökningen kommer att vara webbaserad och kommer att göras i Google formulär. Intervjuerna och enkätundersökningen tar ca 20-30 minuter.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad skriver studenterna ett självständigt arbete under sin sista termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie med utgångspunkt i en forskningsfråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan Kristianstad. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Det självständiga arbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När detta har blivit godkänt publiceras det i databasen DIVA
Eleverna som blir aktuella för undersökningen behöver inte haft en frånvaroproblematik sedan tidigare, bör helst inte gå i årskurs 1 och bör helst inte gå på
introduktionsprogrammen (där frånvaroproblematiken delvis skiljer sig åt från andra program). Resultatet av studien kommer ni, givetvis, att få ta del av och min
förhoppning är att resultatet kan generera nya infallsvinklar för skolutveckling eftersom en ökad förståelse kring närvarofrämjande faktorer kan bidra till ökad kunskap om hur närvaro främjas, frånvaro förebyggs och hur skolans lärmiljöer kan utvecklas. Den ökade kunskapen och förståelsen kan i sin tur generera en mångfald positiva effekter på både individ-, skol- och samhällsnivå.
Studien kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer, vilket innebär att:
- Varje elev deltar på frivillig basis och kommer ha möjlighet att avböja sin medverkan i studien.
- Varje elev har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Elevernas anonymitet kommer garanteras.
- Eleverna och verksamheten kommer att avidentifieras.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Om ni vill ha ytterligare information eller har andra frågor eller funderingar så är ni välkomna att höra av er. Jag hoppas att ni finner min studie intressant och att din skola önskar delta! Vänliga hälsningar Karolina Tigerberg ……… Kontaktuppgifter: 0733-181653 karolina.tigerberg@helsingborg.se
Ansvarig lärare/handledare: Helena Andersson Kontaktuppgifter Högskolan i Kristianstad: www.hkr.se
Bilaga 2, missivbrev och samtyckesblankett till
eleverna
Fakulteten för lärarutbildning 2020-03-02 Hej!Jag heter Karolina Tigerberg. Jag är gymnasielärare och nu läser jag vidare till specialpedagog vid Högskolan i Kristianstad. Under vårterminen skriver jag ett
examensarbete om skolnärvaro. Statistik från CSN visar att frånvaron i gymnasieskolan ökar och frånvaro innebär en ökad risk för skolavhopp och sämre framtidsutsikter. Av många anledningar är det därför viktigt att skolan arbetar för att öka skolnärvaron. Det finns behov av studier som visar på vad ni, elever, upplever som närvarofrämjande i gymnasieskolan. En ökad förståelse om vad ni elever upplever som närvarofrämjande kan bidra till ökad kunskap om hur närvaro främjas och hur frånvaro förebyggs i skolan. Mitt examensarbete kommer därför att klargöra vad som främjar närvaro i
gymnasieskolan utifrån ert perspektiv. För att ta reda på detta så vill jag intervjua fyra elever och utföra en enkätundersökning på ett hundratal elever. Min förhoppning är att Du vill delta i studien.
Enkätundersökningen är webbaserad och utförs i Google formulär och tar cirka 20 minuter. Intervjuerna tar cirka 20-30 minuter och för att hjälpa mig att minnas vad ni berättar för mig så kommer intervjuerna att spelas in med hjälp av ljudupptagning (de kommer inte att filmas).
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad skriver studenterna ett självständigt arbete under sin sista termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie med utgångspunkt i en forskningsfråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan Kristianstad. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Det självständiga arbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När detta har blivit godkänt publiceras det i databasen DIVA
Ni kommer få ta del av resultatet av studien och min förhoppning är att resultatet kan generera nya infallsvinklar i skolans närvaroarbete.
Studien kommer att följa forskningsetiska riktlinjer, vilket innebär att: - Du har möjlighet att tacka nej till medverkan i studien.
- Du har rätt att avbryta din medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Du kommer att vara anonym. Ditt namn och din skola kommer inte att avslöjas i examensarbetet.
- Materialet från intervjuerna och enkäterna kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när studien är slutförd.
Vänliga hälsningar Karolina Tigerberg ……… Kontaktuppgifter: 0733-181653 karolina.tigerberg@helsingborg.se ---
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att delta i studien:
Ja O
Nej O
Ort: Helsingborg Datum: 5/3 2020
Namn: ……… Namnförtydligande ………..
Bilaga 3, enkätfrågor
Följande frågor är flervalsfrågor och har svarsalternativen: mycket vanligt, ganska vanligt, ganska ovanligt, mycket ovanligt:
1. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan sjukanmäler sig trots att de egentligen inte är sjuka?
2. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande på grund av att de saknar motivation?
3. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande på grund av att de tycker att skolarbetet är för svårt?
4. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande på grund av att det tycker att skolarbetet är för lätt?
5. Hur vanligt tror du att det är att elever vid gymnasieskolan är frånvarande från skolan på grund av att de tycker att skolmiljön är stökig?
6. Hur vanligt tror du att det är att elever vid gymnasieskolan är frånvarande från skolan på grund av att de tycker att skolmiljön är otrygg?
7. Hur vanligt tror du att det är det att elever vid gymnasieskolan är frånvarande för att de inte trivs i klassen/gruppen?
8. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande från skolan för att jobba och tjäna pengar istället?
9. Hur vanligt tror du att det är att elever vid gymnasieskolan är frånvarande från lektioner på grund av läraren?
10. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande för att arbeta med skolarbete hemma eller på annan plats?
11. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande på grund av utsatthet, mobbing eller annan kränkande behandling?
12. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande på grund av att de har det jobbigt hemma?
13. Hur vanligt tror du att det är att elever i gymnasieskolan är frånvarande på grund av att de inte mår bra?
Följande frågor är öppna frågor och svaren skrivs i fritext:
14. Vilka tror du är de främsta anledningarna till att gymnasieelever går i skolan? 15. Vilka tror du är de främsta anledningarna till att gymnasieelever har
skolfrånvaro?
16. Vad anser du att skolan kan göra för att öka elevernas närvaro?
Följande frågor är flervalsfrågor och har svarsalternativen: instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer delvis, instämmer inte alls
17. Ta ställning till följande påstående: "Jag får det stöd jag behöver i skolan utifrån mina behov och förutsättningar"
18. Ta ställning till följande påstående: "Jag tycker det är kul att gå i skolan" 19. Ta ställning till följande påstående: ”Jag känner mig delaktig i skolan” 20. Ta ställning till följande påstående: ”Jag tycker att skolan är meningsfull” 21. Ta ställning till följande påstående: ”Jag känner att jag klarar av skolarbetet” 22. Ta ställning till följande påstående: ”Jag vet vad som förväntas av mig i skolan” 23. Skriv gärna här om du har övriga synpunkter eller kommentarer (öppen fråga)
Bilaga 4, intervjuguide
1. Vilka tror du är de främsta anledningarna till att gymnasieelever går i skolan? 2. Vilka tror du är de främsta anledningarna till att gymnasieelever har
skolfrånvaro?
3. Vad anser du att skolan kan göra för att öka elevernas närvaro? 4. Har ni elever koll på er närvaro/frånvaro?
5. Hur får ni koll på er närvaro/frånvaro? 6. Vilka risker ser du med skolfrånvaro?
7. Vad i skolan drar dig och dina kompisar till skolan? 8. Vad i skolan drar dig och dina kompisar ifrån skolan? 9. Vad är viktigt för dig och dina kompisar i skolan?
10. Hur kan skolan bli mer meningsfull dig och dina kompisar?
11. Hur kan skolan göra dig och dina kompisar mer delaktiga i skolan? 12. Hur kan skolan göra dig och dina kompisar mer motiverade till skolan?
Fyll i de ofullständiga meningarna: 13. Det sämsta med skolan är… 14. Det bästa med skolan är…