Många frågor och funderingar kring fenomenet vila i förskolan har uppkommit. Jag har intervjuat pedagoger och läst litteratur för att få en vidare bild och en bredare förståelse av vila och dess betydelse. Och som det så ofta är uppkommer många nya frågor på vägen som väcker ny nyfikenhet och lusten till att veta mer. I det här arbetet har jag försökt åskådliggöra hur pedagoger i förskolan kan uppfatta fenomenet vila och hur de uppfattar förekomsten av vila i förskolan och hur uttrycken för vila är på förskolan. Jag blev positivt överraskad över att pedagogerna såg vila som något väldigt viktigt och att de hade tydliga funderingar kring hur de hjälper barn att vara i vila. Då lärandet många gånger står i fokus trodde jag kanske att vila inte var så högt skattat, vilket jag själv har erfarit på några förskolor. Jag har också genom åren som förskollärare känt av pressen av att ”göra” saker och se till att det finns tydliga inlärningsmoment i allt man gör i verksamheten. En viss känsla av press och stress kan infinna sig av att behöva bevisa för föräldrar, andra pedagoger, chefer och myndigheter att man verkligen gör ett kvalitativt arbete på förskolan och att verksamheten håller hög kvalitet. Det krävs kompetens, erfarenhet och trygghet i rollen som pedagog, en tro på det man gör och förmåga att sätta ord på verksamhetens innehåll, för att inte känslan av att behöva bevisa sin duglighet ska ta överhand. I arbetet mot en kvalitativ förskola behövs det också utvilade pedagoger som har kraft över till engagemang och ork att skapa en verksamhet med hög kvalitet.
Pedagogerna är barnens stora trygghet och de måste kunna känna tillit till de vuxna, för att leka, lära och utvecklas. Det görs bäst med utvilade och avstressade pedagoger (Broberg et. al, 2012).
31
Barnen ska lära sig, utvecklas och må bra i förskolan och det är för dem vi pedagoger är där. En viktig förutsättning för att de ska ske tror jag bestämt är en medvetenhet om vilans betydelse och uttryckssätt och att barnen får vila.
Maktförhållanden, vila i samhället och sömn är områden som jag i den här studien har kommit att beröra, men inte gått djupare in på. Det vore intressant i framtida studier om det diskuterades och reflekterades över nedanstående frågeställningar, både ur pedagogisk men också ur mänsklig synvinkel.
Vem har makten över förskolans pedagogiska verksamhet och vilka diskurser är det som råder?
Kan vila vara en bristvara i vårt samhälle som ger konsekvenser för hur vi mår, utvecklas och lär?
Hur påverkas barn av vila och av balansen/obalansen mellan vila och mental/fysisk aktivitet?
Vilken roll har livsvärldskännedom och empati när det gäller att uppfatta andras vila?
Sömnens betydelse för utveckling och lärande i förskolan?
32
Referenslista
Almqvist L., Lillvist A. & Granlund M. (2011). Små barns psykiska hälsa. (I Von Essen C. (red.) (2011). Tidskriften Psykisk hälsa, tema: förskola och skola. Nr 3 & 4).
Alvesson M. & Sköldberg K. (2008). Tolkning och reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Anaby D R. (2009). Well-being from an occupational perspective: testing a conceptual model. Vancouver: The University of British Columbia.
Asp M. (2002). Vila och lärande om vila. En studie på livsfenomenologisk grund. Avhandling. Göteborg: Acta Universitas Gothoburgensis.
Assarson I. (2009). Utmaningar i en skola för alla – några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. Bell J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson J. (2001). Sammanflätningar. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson J. (red.). (2005). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Broberg M., Hagström B. & Broberg A. (2012). Anknytning i förskolan, vikten av trygghet för lek och
lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl 2). Liber: Stockholm.
Diamond A. & Lee K. (2011). Interventions Shown to Aid Executive Function Development in Children 4 to 12 Years Old. Science 333, (s 959-964).
Eisen A.R. & Silverman W.K. Should I relax or change my thoughts? A preliminary examination of cognitive therapy, relaxion training, and their combination with overanxious children. Journal of
Cognitive Psychotherapy: An International Quarterly, 1993, Volume 7, Nr 4. (s 265-279).
Ekstedt M. & Kenttä G. (2011). Återhämtning självklart för elitidrottare… men inte för yrkesarbetare.
Läkartidningen 2011, nr 36.
Fejes A. & Thornberg R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Liber: Stockholm.
Grunditz S. (2013). Små barns sociala liv på vilan. Uppsala Universitet: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
Halldén G. & Simonsson M. (2001) Omsorg, kroppslighet och en traditionstyngd förskolepraktik. (I Halldén G. (red). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess
relation till en verksamhet) Linköpings universitet: Working papers on childhood and the study of
children 2001:1.
Hautaniemi B. (2004). Känslornas betydelse i funktionshindrade barns livsvärld. Avhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Ingvar M. & Eldh G. (2014). Hjärnkoll på skolan. Stockholm: Natur och kultur.
Johansson E. & Pramling Samuelsson I. (2001). Måltidssituationen på förskolan - ur ett omsorgs- och lärandeperspektiv. (I Halldén G. (red.). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett
begrepp och dess relation till en verksamhet). Linköpings universitet: Working papers on
childhood and the study of children 2001:1.
Johansson E. & Pramling Samuelsson I. (2001). Omsorg – en central aspekt avförskolepedagogiken. Exemplet måltiden. Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg. 6 nr 2 (s 81–101).
Johansson E. (2005). Etik med små barns ögon. (I Bengtsson J. (red.). (2005). Med livsvärlden som
grund) Lund: Studentlitteratur.
Kenttä G. & Svensson M. (2008). Idrottarens återhämtningsbok. Stockholm: SISU idrottsböcker. Kinge E. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur. Kvale S. & Brinkman S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
33
Lindgren A-L. (2001) Begreppet omsorg i förskolans pedagogiska program ett tentativt resonemang (I Halldén G. (red.). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess
relation till en verksamhet). Linköpings universitet: Working papers on childhood and the study of
children 2001:1.
Lundberg U. (2003). Brist på vila och återhämtning större problem än arbetsbelastning.
Läkartidningen 2003; nr 21. (s 1892-1895).
Lundström M. (2011). Lärande och omsorg för alla barn i förskolegruppen. (I Nielsen C m fl. Konsten
att navigera mellan individ och grupp). Malmö: Gleerups.
Kihlbom M. (2011) Kvantitet kontra kvalitet i förskolan. (I Von Essen C. (red.) (2011). Tidskriften
Psykisk hälsa, tema: förskola och skola. Nr 3 & 4).
Merleau-Ponty M. (1997). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Niss G. (2011) Trygghet och gruppstorlek. (I Von Essen C. (red.) (2011). Tidskriften Psykisk hälsa,
tema: förskola och skola. Nr 3 & 4).
Nordin-Hultman E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber. Pramling Samuelsson I. (2011) Förskolan i Sverige 2011. (I Von Essen C. (red.) (2011). Tidskriften
Psykisk hälsa, tema: förskola och skola. Nr 3 & 4).
Sheridan S. & Pramling Samuelsson I. (2009). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber.
Sheridan S, Pramling Samuelsson I. & Johansson E. (red.) (2009). Barns tidiga lärande. Avhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Skolinspektionen. (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag. Stockholm: Skolinspektionens rapport 2011:10
Socialstyrelsen. (2010). Bullret bort! Västerås: Edita Västra Aros
Tjora A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waldenström U. (2014). Mår barnen bra i förskolan? Karolinska institutet University Press. Westlund I. (2009). Hermeneutik. (I Fejes A. & Thornberg R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ
analys.) Liber: Stockholm.
Öhlen J. (2005). Cancersjuka personers lidande. (I Bengtsson J. (red.). (2005). Med livsvärlden som
34