6.4 Slutord
Det här arbetet har handlat om flickors intresse för teknik och hur pedagogerna ser på det och vad pedagogerna kan göra för att antingen väcka ett intresse eller bevara och utveckla det som redan finns.
Flickor saknar ofta förebilder inom teknik och naturvetenskap och kan därmed ha svårt att ge sig själva en naturvetaridentitet. Man kan fråga sig om flickorna och pedagogerna vet vad arbete med teknik innebär. Genom att utbilda pedagogerna i både teknik och genusproblematiken kan en förändring ske eftersom det är först när man är medveten om, som man kan göra förändringar. De flesta yrken idag innehåller teknik, även sådana yrken som inte direkt förknippas med teknik,
innehåller oftast många moment av teknik. Vi interagerar i en allt mer global värld och måste vara tekniskt kompetenta, både barn och vuxna. Vi måste vara tekniskt kompetenta för att kunna göra bra val, aktiva val. Sverige behöver fler med god teknisk utbildning. Varför väljer då inte fler, främst flickor tekniska utbildningar?
Det finns inga enkla svar på den frågan. Det är ändå så att det till syvende och sist handlar om människor. Människor som förhoppningsvis gör egna val utifrån sina egna förutsättningar.
Vi tror dock att det finns möjligheter att stimulera flickors intresse för teknik. Ett sätt kan vara att se tekniken ur flera olika perspektiv, inte bara ur ett naturvetenskapligt utan även ett samhällsvetenskapligt. Att arbeta mer ämnesövergripande. Det är viktigt att pedagogerna vet vad teknik är och har utbildning i både teknik och genusproblematiken. Vi tror inte att det krävs långa utbildningar utan det är nog mer att man får någon form av utbildning över huvudtaget och då kan till exempel NTA-lådorna vara ett hjälpmedel. När det gäller den fortsatta forskningen inom detta område vore det intressant att ta reda på vad flickorna själva säger, det vore även intressant att undersöka mer vilka effekter en mer ämnesövergripande syn på teknik skulle kunna ha för flickors intresse för teknik. Det vore också intressant att undersöka hur mycket genus egentligen påverkar och styr flickornas val av teknik eller inte.
Vad förskolor och skolor kan göra för att minska skillnaden mellan pojkar och flickors intresse för teknik.
Arbeta mer ämnesövergripande
Arbeta mer med genusfrågan
7 REFERENSLISTA
Benckert, S. (2005). Varför väljer inte flickor fysik? Tidskrift för lärarutbildning och forskning, (4), 27-37. Umeå Universitet: Fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar - En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. Doktorsavhandling. Karlstad University studies 2008:29. ISBN
978-91-7063-188-7
Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan: En studie av teknikundervisning för yngre skolbarn. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.
ISBN 978-91-7656-635-0
Brickhouse, N. W., Lowery, P. & Shultz, K. (2000). What Kind of a Girl Does Science? The Construction of School Science Identities. Journal of Research in Science Teaching 37 (5), 441-458.
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter.
Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. ISBN 91-27-09799-4
Due, K. (2009). Fysik, lärande samtal och genus: En studie av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik. Doktorsavhandling. Umeå Universitet. ISBN: 978-91-7264-734-3
Fröberg, M. (2010). Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram. Översättningar och gränsarbete på tre nivåer. Linköping Studies in Arts and Science (511). Institutionen för TEMA. Linköpings Universitet. ISBN 978-91-7393-424-4
Hedlin, M. (2004). Lilla Genushäftet: Om genus och skolans jämställdhetsmål.
Rapport från Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap. Högskolan i Kalmar. ISBN 91-89584-28-7
Hedlin, M. (2009). Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948-1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik. Doktorsavhandling (26) i pedagogiskt arbete. Umeå universitet.ISBN 978-91-7264-703-9
Kekelis, L.S, Ancheta, R.W., Heber.E. Hurdles in the pipeline. Girls and Technology careers. Frontiers: A Journal of Women Studies 2005, vol 26. Issue 1, 99-109.
University of Nebraska Press.Online.Internet.
http://www.jstor.org/stable/4137438. Sökdatum: 101201
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. (165s). Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-38131-X
Nationalencyklopedin, (2010). Jämlikhet. http://www.ne.se/jämlikhet. Sökdatum:
101227
Nationalencyklopedin, (2010). Jämställdhet. http://www.ne.se/jämlikhet. Sökdatum:
101227
Nationalencyklopedin, (2010) Teknik. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/teknik, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-01-16.
Nyström, E. (2007) Talking and taking positions An encounter between action and the gendered and the racialised discourses of school science. Umeå:
Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. ISBN 978-91-7264-301-7
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02288-3
Piaget, J. (1971). Intelligensens psykologi. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Regeringskansliet, SOU 2010:28, (27,28). Vändpunkt Sverige– ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Online. Internet.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3281&dok_id=GYB328.
ISBN 978-91-38-23377-1
Sjöberg, S. (2000). Science And Scientists: THE SAS-study. Cross-cultural evidence and perspectives on pupils´interests, experiences and perceptions. University of Oslo. Online. Internet. http://www.uio.no/~sveinsj/. Sökdatum: 101227 Skogh, I. (2001). Teknikens värld - Flickors värld. En studie av yngre flickors möte
med teknik i hem och skola. Stockholm. HLS Förlag. ISBN 91-7656-506-8
Skolverket.(2000). Teknikprogrammet – programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. GY 2000:17 Online. Internet.
www.skolverket.se/publikationer?=id681. Sökdatum 101124. ISBN 91-38-31687-0
Skolverket. (2009). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Ödeshög. Fritzes.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad. Ödeshög. Fritzes.
Skolverket. Kursplan för teknik. Online. Internet.
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/2089/titleId/TK1 010%20-%20Teknik Sökdatum: 101124
Skolverket. (2010). Kursplan i teknik i grundskolan. Del ur Lgr 11. (104-107).
Skolverket. (2009). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Ödeshög. Fritzes.
Skolöverstyrelsen. (1962). Läroplan för grundskolan – andra upplagan Lgr 62.
Falköping: Gummessons boktryckeri AB.
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan allmän del. Mål och riktlinjer, timplaner, kursplaner. Södertälje: Axlings Tryckeri AB. Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-03615-1
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00374-9 Teknikföretagen, (2005) Alla barn har rätt till teknikundervisning! – en rapport om
teknikämnet i dagens grundskola. www.teknikforetagen.se
Vetenskapsrådet. CODEX. Regler och riktlinjer för forskning. Centrum för forsknings- & bioetik. Online. Internet. http://codex.vr.se/etik4.shtml.
Sökdatum: 101125.
Vygotsky, L. (2003). Vygotsky´s Educational Theory in Cultural Context. Cambridge University Press 2003. ISBN 0 521 82131 2
BILAGA 1 Intervjufrågor
Intervjuns inledning.
- Presentation. Berätta vad uppsatsen handlar om. Stäng av mobilen.
- Hur lång tid intervjun beräknas ta.
- Hur den kommer att dokumenteras. ( inspelning, utskrift)
- Hur resultatet kommer att användas och till vad. Erbjuda intervjuperson att få ta del av resultatet.
- Tystnadsplikt - Anonymitet
- Hur länge bevaras materialet och hur det sedan kommer att förstöras.
- Vilka som kommer att få ta del av intervjuerna.
- Intervjupersonens självklara rätt att när som helst före, under eller efter intervjun avbryta arbetet.
Intervjufrågor
Tanken är att ställa sifferfrågorna och om det behövs en följdfråga, kan man använda sig av de frågor som finns efter bokstäverna. Frågorna efter bokstäverna är alltså mer tänkta som en hjälp, till den som utför intervjun, utifall intervjupersonen fastnar eller diskussionen stannar av.
1. Hur många år i yrket har du?
2. Vilken utbildning har du?
3. Har du någon utbildning/kompetensutveckling i teknik?
4. Beskriv din barngrupp som du arbetar med idag.
a. Vilken ålder, hur stor barngrupp, antal flickor/pojkar, övrigt.
b. Hur stor skola?
5. Berätta hur du tänker kring teknik.
a. Vad är teknik för dig?
6. Vilka olika områden finns inom teknik?
a. verkstadsindustri, medicin, data, elektronik, IT, kommunikation, bioteknik
b. Finns särskild kvinnoteknik?
7. Vad är inte teknik?
8. Hur arbetar ni med teknik i din verksamhet?
a. Finns det hinder/svårigheter?
b. Vilka är möjligheterna?
c. NTA eller annat material, böcker, internet…
9. Anser du att det finns teknikområden som passar flickor sämre (bättre) än för pojkar?
a. Motivera ditt svar.
10. Tror du att det finns en skillnad i flickor och pojkars intresse för teknik?
Berätta!
a. Är det bra om det finns en skillnad?
b. Ska man göra något åt skillnaden?
11. Arbetar ni medvetet för att öka flickornas intresse för teknik?
a. Hur skulle man kunna arbeta för att få flickor intresserade av teknik?
Idéer?
b. Ska man göra något åt intresset?
Genus
12. Hur tänker du kring genus och jämställdhet?
a. Är jämlikhet och jämställdhet samma sak?
b. Är vi jämställda i Sverige?
Teknik och Genus
13. Vilka pedagogiska vinster kan det finnas att arbeta med teknik och genus?
a. Barnens utveckling b. Egen utveckling
c. Mer teknisk kunniga flickor?
d. Jämställdhet?
14. Vad tror du påverkar flickors intresse för teknik?
a. Identitet (naturvetaridentitet) b. Sociala faktorer
c.
15. Vad tror du, gör att flickor väljer bort tekniska utbildningar?
16. Om du skulle introducera till exempel optik i din undervisning. Vilket av följande rubriker tror du skulle tilltala flickor mer än vad det skulle tilltala pojkar och varför?
Ljus och optik eller Varför himlen är blå.
17. Är det något i denna intervju som du tycker att vi inte tagit upp och som du skulle vilja belysa?
Tack för din medverkan!
BILAGA 2
Källa: Teknikcentrums tekniktrappa