Vad vi nu skulle vilja belysa är vår nya hypotes om att handledning ger personlig kompetens och utveckling. Skulle samtalen efter genomförd handledning med respondenterna visa på förändring i tankegångarna om barns medinflytande i förskolan?
En annan aspekt att titta på skulle vara att utföra observationer med hjälp av videokamera för att undersöka om respondenterna gör som de säger? En fortsättning skulle då vara att tillsammans med respondenten se och kritiskt granska det inspelade materialet. Därefter skulle arbetslaget få grupphandledning. Efter avslutad handledning skulle nya videoobeservationer utföras och granskas tillsammans med respondenterna. Skulle dessa videoinspelade observationer se annorlunda ut efter en genomförd handledning?
Reflektion och eftertanke är att kritiskt granska den egna verksamheten, därefter kommer dialogen och samtalet. Det enda sättet att få reda på vad andra människor tycker och tänker är att samtala med dem. Sedan kommer mötet. Om barn och pedagoger verkligen möts, ser varandra, hör varandra och lär känna varandra blir det svårt att bara strunta i, glömma bort och nonchalera.
Det finns inget recept för medinflytande men det finns något gemensamt för barn med inflytande. De tycks möta sig själv, de möter den egna förmågan och sin egen styrka. (Tham, 1998)
Det är inte förrän det sker en förändring i pedagogernas tankesätt som en förändring kan komma till stånd i förskolans verksamhet.
Referenslista
Aspán, Margareta (2005). Att komma till sin rätt. Barns och vuxnas perspektiv på ett
skolprojekt för ökat elevinflytande. Stockholm; Pedagogiska Instutionen, Stockholms
universitet
Alexandersson, Mikael (1984). Utvärdering och skolutveckling en hjälpreda. Lund; Studentlitteratur
Bergem, Tryggve (2006) Tjänare – aldrig herre. Pedagogiska Magasinet 1/06, 48-49 Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1997). Att bli sig själv. Stockholm; Liber AB Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon. Stockholm; Lärarförbundets Förlag
Colnerud, Gunnel (1998) I de mörkaste vrårna av skolans värld. Pedagogiska Magasinet 1/06, 42-46
Egidius, Henry. (2002). Pedgogik för 2000-talet. Stockholm; Bokförlaget Natur och Kultur
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2000). Ungdomspsykologi. Lund; Studentlitteratur
Forsberg, Eva (2000). Elevinflytandets många ansikten. Uppsala; Uppsala universitet Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper: ett systemteoretiskt perspektiv
på handledning. Lund; Studentlitteratur
Gytz Olesen, Søren & Møller Pedersen, Peter (2004). Pedagogik i ett sociologiskt
perspektiv: en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Focault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund; Studentlitteratur
Hwang, Philip & Nisson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm; Natur och Kultur
Justitiedepartementet (2000). En uthållig demokrati. Statens offentliga utredningar,
SOU 2000:1, Demokratiutredningen. Stockholm; Fritzes offentliga Publikationer
Johansson, Eva (2001). Makt och hierarki i sandlådan. Pedagogiska Magasinet 4/01 Karlsson, Lars (1994). Elsa Köhler (1879-1940). Lund; Lunds Universitet
Karlsson, Lars. (1998). Leka, lära, öva, arbeta, verkskapa. Elsa Köhler en österrikisk
aktivitetspedagog i Sverige. Lund; Lunds Universitet
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund; studentlitteratur
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2002). ”Handledning av
pedagogiskt yrkesverksamma: en utmaning för skolan och högskolan”. Kalmar;
Lenanders grafiska
Maltén, Arne (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund; Studentlitteratur Magnér Björn & Magnér Helena (1998) Drömmen om makt historien om människans
kamp mot det levande. Nora; Nya Doxa
Mathiasson, Leif (1992). Janusz Korczak Tidningen Förskolan 8/06
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund; Studentlitteratur
Selberg, Gunvor (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund; Studentlitteratur
Skolverket (1998). Skolverkets arbete med elevinflytande och arbetssätt och
Skolverket (2001). BRUK- kvalitetsarbete i förskola och skola. Stockholm; Liber Distribution
Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm; Fritzes kundservice
Socialdepartementet (1997). Barnens bästa i främsta rummet. FN:s konvention om
barnets rättigheter förverkligas i Sverige. Barnkommittén SOU 1997:16. Stockholm;
Socialdepartementet
Socialstyrelsen (1988). Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd från
socialstyrelsen 1987:3. Stockholm; Allmänna Förlaget AB
Sundberg, Lars (1994). Samtal i skolan. Solna; Ekelunds förlag AB
Tham, Amelie (1998). Jag vill ha inflytande över allt. Stockholm; Liber Distribution Uljens, Michael (1989) Fenomenografi - forskning om uppfattningar. Lund;
Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1999). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm; CE Fritzes AB
Utbildningsdepartementet (2001). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Stockholm; CE Fritzes AB
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
sahällsvetenskaplig forskning. Stockholm; Vetenskapsrådet
Williams, Pia, Sonja Sheridan & Ingrid Pramling Samuelsson (2000). Barns
samlärande: en forskningsöversikt. Stockholm; Liber Distribution
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken: om samtal för
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm; Liber AB
Nätbaserade referenser:
Barnombudsmannen (2003-06-02)
www.bo.se Tillgänglig 2006-02-04 kl:11.30
Myndigheten för skolutveckling. BRUK- för kvalitetsarbete i förskola och skola (2006-04-10). Tillgänglig 2006-01-17 kl:10.30
http://www.skolutveckling.se/kvalitetsarbete/ig_bruk/bruk_forskolan.htm
Pramling Samuelsson, Ingrid (1999-05-XX) Det kompetenta barnet. Tillgänglig 2006- 04-19 kl: 14.49
http://www.ped.gu.se/users/pramling/early/kompetenta.html Wikipedia (2006-03-22). Tillgänglig 2006-04-02 kl:18.10
Bilagor
Bilaga 1
Till respondenten!
Vi är två studenter på MalmöLärarHögskola som läser till lärare med inriktning mot förskola och förskoleklass.
Vi är nu inne på vår sista termin och vårt slutarbete som skall handla om Pedagogers tankar om barns medinflytande på förskolan.
Vi undrar om det finns ett intresse för att träffa oss under ett intervjusamtal som kommer att handla om dina tankar om barns medinflytande på förskolan.
Det är givetvis frivilligt att medverka och alla som deltar behandlas med största möjliga sekretess och uppgifterna kommer att förvaras på ett betryggande sätt under arbetets gång. Det är endast vi två studenter som kommer att veta källan, allt kommer att anonymiseras i texten. Uppgifterna som samlats in används endast under forskningsändamålet och kommer sedan att förstöras.
Vi vill få använda oss av bandspelare för att inte missa något av det som du säger. Vi kommer båda två att delta under intervjusamtalet, detta för att en av oss kommer att anteckna och sköta det tekniska med bandupptagningen. Vi hoppas att du inte misstycker. Det är lättare att föra ett samtal om den som intervjuar slipper tänka på att hålla koll på bandspelare och att skriva ner minnesanteckningar.
Vi beräknar att du bör avsätta cirka 1 timme till vårt samtal. Vi bifogar de frågor som vi söker dina tankar om.
Hör av dig om det är något som verkar oklart. Med vänliga hälsningar
Elisabeth Bergstrand Annika Lenander
0000-00 00 00 0000- 00 00 00
(Vi har preliminärbokat den XX/XX kl. 00.00 som överenskommit vid tidigare samtal med dig.)
Bilaga 1.1 Samtalsunderlag
Vad betyder begreppet demokrati i förskolan för dig?
Hur kan barnen påverka vad de vill göra och hur de vill göra det och med
vem?
Hur tror du att barns inflytande och medverkan kan utveckla verksamheten? Vilka erfarenheter finns av lyckade respektive mindre lyckade försök att göra
barnen delaktiga i demokratiska beslut?
Hur kan man utgå från barnens uppfattningar och erfarenheter för att bygga vidare på barnens medinflytande?
Hur kan barnen uppmuntras till samarbete, gemensamt ansvar och att lyssna på och respektera andras åsikter?
Hur kan vardagliga situationer användas som utgångspunkt för att förankra demokratiska normer och värden?
På vilket sätt arbetar ni i personalgruppen för att förmedla ett demokratiskt förhållningssätt?
Vilka möjligheter finns det för dig som pedagog att få kompetensutbildning eller handledning för att bygga vidare på barnens medinflytande?
Vad tänker du på när du hör ordet makt? Kan det ha en annan betydelse?
Kan du hitta något samband mellan makt och en demokratisk process? Hur kan detta ge uttryck i förskolans verksamhet?