När jag började skriva detta examensarbete var utgångspunkten att veta mer om
förskollärares konkreta yrkesprofession och hur de arbetar för att möta flickor och pojkar på ett jämställt sätt i den fria leken. På mina tidigare praktikplatser har
jämställdheten mellan könen setts som ett naturligt och självklart inslag under den fria leken. Där var det ingen förskollärare som funderade över sin egen roll i den fria leken.
Jag förstod nog inte förrän nu hur farlig denna inställning kan vara. Det finns en tendens att ens tankar låses in i en falsk trygghetsbur där förskollärare tänker att allting sker automatiskt utan att de behöver tänka eller arbeta för något i lekarna. Som förskollärare är det lätt att tro att hen är fullärd och att ämnet är uttjatat/uttömt om ingen börjar tala om att det kan finnas motsättningar i hur vi tänker och agerar. Denna studie har visat att det finns förskollärare som verkligen kämpat med genusarbetet i den fria leken. Trots deras slit har det upptäckts behov av förbättring i vissa avseende. Det går inte att förlita sig på att hen är klar med genusarbetet eftersom att genus ständigt skapas och återskapas i alla lekar på förskolan. Även om vuxna kan välja om de vill arbeta mer aktivt med genusarbetet så kan inte barnen välja om de vill ha sina rättigheter eller inte. Det är helt och hållet förskollärarnas ansvar att både flickor och pojkar kan få utveckla sina olika intressen och förmågor i den fria leken. Det spelar ingen roll att leken är ett av barnens språk om ingen vuxen behärskar lekspråket. I förskolan är det hög tid att förskollärarna visar sina kompetenser och blommar ut i genusarbetet. Annars riskerar könsstereotypa roller att växa upp som ogräs runt om i landet på olika förskolor.
9 Referenser
Abrahamsson, K. (2006, 27juli). ”Förskolan tvingar in barn i gamla könsroller”.
Aftonbladet Wendela.
Hämtad 2015-12-03, från
http://www.aftonbladet.se/wendela/familj/article10865938.ab
Alderson, P. (2008). ”Children as Researches Participation Rights an Research Methods” I: Christensen, P., & James, A., (red) (2008). Research with children:
perspectives and practices. 2. ed. London: Routledge.
Anderson, G.T., Hilton, S.C., & Wouden Miller, M. (2003). ”A Gender Comparison of the Cooperation of 4-Year-Old Children in Classroom Activity Centers”. Early
Education & Development, 14(4), 441- 449.
Ashiabi, G. S. (2007). ”Play in the Preschool Classroom: Its Socioemotional Significance and the Teacher’s Role in Play”. Early Childhood Education Journal, 35(2), 199- 206.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm:
UNICEF Sverige.
Hämtad 2015-12-03, från
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
Berg, L-E., & Nelson, A. (2006). ”Identitet och genus i lek med dockor och figurer i förskolan”. Nordisk Pedagogik, 26(2), 124–138.
Björkdahl Ordell, S. (2007a) ”Etik” I: Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Lund:
Studentlitteratur.
Björkdahl Ordell, S. (2007b) ”Enkät som redskap - Varför enkät?” I: Dimenäs, J.
(2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Lund: Studentlitteratur.
Cahill, B., & Adams, E. (1997). ”An Exploratory Study of Early Childhood Teachers' Attitudes Toward Gender Roles”. Sex Roles, 36(7-8), 517- 527.
Cherney, I.D., & Dempsey, J. (2010). ”Young children’s classification, stereotyping and play behaviour for gender neutral and ambiguous toys”. Educational Psychology, 30(6), 651–669.
Chick, K.A., Heilman Houser, R.A., & Hunter, M.W. (2002). ”The Impact of Child Care on Gender Role Development and Gender Stereotypes”. Early Childhood Education Journal, 29(3), 149- 153.
Christensen, P., & James, A. (2008). Research with children: perspectives and practices. 2. ed. London: Routledge.
Claesdotter, A. (2003). ”Leksaken kan bli vad som helst”. I: Elen, A. (2003). Lek – metoder och goda idéer. Trelleborg: Lärarförbundet och tidningen Förskolan 1998.
Cugmas, Z. (2011). ”Relation between children’s attachment to kindergarten teachers, personality characteristics and play activities”. Early Child Development and Care, 181(9), 1271–1289.
Davidsson, B. (2002). Föreställning om kön som idé, innehåll och arbetsformer i förskolans och skolans läroplaner 1980 – 1998. (Rapport om barn, nr 1). Borås Högskola, Institutionen för pedagogik.
Hämtad 2015-12-03, från
http://bada.hb.se/bitstream/2320/2234/1/Nr%207%202002%20Forest%EF%BF%BD%
EF%BF%BDllning%20om%20kon.pdf
Davidsson, B. (2007). ”Intervju som redskap - Fokuserade gruppintervjuer” Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Lund: Studentlitteratur.
Edström, C. (2010). Samma, lika, alla är unika: En analys av jämställdhet i förskolepolitik och praktik. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för Naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
Hämtad 2015-12-03, från
http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:356898/FULLTEXT01
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling, Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
Hämtad 2015-12-03, från
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf
Einarsson, J., & Hultman, T. G. (1984). Godmorgon pojkar och flickor - om språk och kön i skolan. Malmö: Gleerups.
Engdahl, I. (2011). Toodlers as social actors in the Swedish preschool.
Doktorsavhandling, Stockholm, Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, 2011.
Hämtad 2015-12-03, från
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:391762/FULLTEXT01.pdf
Folkman, M-L., & Svedin, E. (2003). Barn som inte leker: från ensamhet till social lek.
Stockholm: Liber.
Fredricson, A. (2000). Förskolans möte med Barbie, MC-möss och datorer: Intervjuer med sex förskollärare om barns leksaker och nya medier. Magisteruppsats i pedagogik vid Institutionen för individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan, Stockholm.
Freeman, N.K. (2007). ”Preschoolers’ Perceptions of Gender Appropriate Toys and their Parents’ Beliefs About Genderized Behaviors: Miscommunication, Mixed Messages, or Hidden Truths?”. Early Childhood Education Journal, 34(5), 357-366.
Giraldo, E., & Colyar, J. (2012). ”Dealing with gender in the classroom: a portrayed case study of four teachers”. International Journal of Inclusive Education, 16(1), 25–38.
Gustafsson, L.H. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund:
Studentlitteratur.
Hallström, J., Elvstrand, H., & Hellberg, K. (2015). ”Gender and technology in free play in Swedish early childhood education”. International Journal of Technology &
Design Education, 25(2), 137-149.
Hedlin, M. (2010). Lilla genushäftet 2.0. Om genus och skolans jämställdhetsmål.
Rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Hämtad 2015-12-03, från:
http://lnu.se/polopoly_fs/1.42661!Lilla%20genush%C3%A4ftet%202.0%20pdf.pdf
Hedlin, M., & Gunnarsson, G. (2014). ”Preschool student teachers, technology, and gender: positive expectations despite mixed experiences from their own school days”.
Early Child Development and Care, 184(12), 1948–1959.
Helén, E., & Granholm, M.T. (2007). På genusäventyr: metodbok för drama och genus i förskolan. Stockholm: Natur och kultur.
Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och
normalitet på en förskola. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Hämtad 2015-12-03, från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22776/2/gupea_2077_22776_2.pdf
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådets rapportserie, 1651-7350; 2011:1.
Hirdman, Y. (1992). Kvinnohistoria. Oskarshamn: Tryckeri AB Primo.
Hirdman, Y. (1998). Med kluven tunga: LO och genusordningen. Uddevalla:
MediaPrint.
Hirdman, Y. (2003). Genus – om det stabilas föränderliga form. (2:a rev. ed.). Malmö:
Wallin & Dalholm.
Hirdman, Y. (2014). Vad bör göras; jämställdhet och politik under femtio år.
Stockholm: Ordfront.
Johansson, B., & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johansson, E. (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber.
Karlsson, R. (2007). ”Om att verifiera undersökningsresultat” I: Dimenäs, J. (2007).
Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Lund: Studentlitteratur.
Killström, S. (2007a). ”Uppsatsen - examensarbetet”. I: Dimenäs, J. (red) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Killström, S. (2007b). ”Intervju som redskap”. I: Dimenäs, J. (red) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
1. uppl. Stockholm: Liber.
Lantz, B. (2011). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Linnér, B., & Lundin, K. (2011). Examensarbetet på̊ lärarutbildningen: en kollektiv process. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lynch, M. (2015). ”Guys and dolls: a qualitative study of teachers’ views of gendered play in kindergarten”. Early Child Development and Care, 185(5), 679–693.
Løkken, G., & Søbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Markström, A.M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik – en etnografisk studie.
Doktorsavhandling, Linköping universitet, Linköping.
Miller, C.F., Lurye, L.E., Zosuls, K.M., &; Ruble, N. (2009). ”Accessibility of Gender Stereotype Domains: Developmental and Gender Differences in Children”. Springer Science, 60(11), 870-881.
Moe, R., & Randvik, G. (2012). ”Spor etter kjønnsdiskurser i barnehagepersonalets
praksisfortellinger”. Nordic Early Childhood Education Research, 5(6), 1-10.
Månsson, A. (2000). Möten som formar: Interaktionsmönster på̊ förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan, Malmö̈.
Nordin Hultman, E. (2005). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm: Liber.
Norstedt, L. (2003a). ”Leksaker i barnets två skilda världar”. I: Elen, A. (2003). Lek – metoder och goda idéer. Trelleborg: Lärarförbundet och tidningen Förskolan 1998.
Norstedt, L. (2003b). ”Humor på fullt allvar”. I: Elen, A. (2003). Lek – metoder och goda idéer. Trelleborg: Lärarförbundet och tidningen Förskolan 1998.
Odenbring, Y. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Hämtad 2015-12-03, från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22144/1/gupea_2077_22144_1.pdf Oncu, C. E. & Unluer, E. (2010). ”Preschool children’s using of play materials creatively”.Procedia Social and Behavioral Sciences, 2(2), 4457–4461.
Pramling Samuelsson, I. (2011). ”Förskolan i historiska och internationella perspektiv”.
I: Lundgren, U.P. (2011). Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedgogisk teori. Stockholm: Liber.
Qvortrup, J. (2008). ”Macroanalysis of Childhood” I: Christensen, P., & James, A,.
(red) (2008). Research with children: perspectives and practices. 2. ed. London:
Routledge.
Roberts, H. (2008). ”Listening to Children: an Hearing Them” I: Christensen, P., &
James, A,. (red) (2008). Research with children: perspectives and practices. 2. ed.
London: Routledge.
Rønning Sanderud, J., & Pedersen Gurholt, K. (2014). ”Barns nysgjerrige lek i natur – Utforskende dannelse”. Nordic Studies in Education, 34(1), 4-17.
Sandström, M., Stier, J., & Sandberg, A. (2013). ”Working with gender pedagogics at 14 Swedish preschools”. Journal of Early Childhood Research, 11(2), 123–132.
Scheller, K. (2002). Värdegrunden jämt: kön, makt och genus: en metodhandbok för pedagoger. Länsstyrelsen på Gotland.
Hämtad 2015-12-03, från
http://www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/J%C3%
A4mst%C3%A4lldhet/vardegrunden_jamt.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shohet, C. & Pnina, S.K. (2010). ”Effects of variations in toy presentation on social behaviour of infants and toddlers in childcare”. Early Child Development and Care, 180(6), 823–834.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm:
Skolverket.
Hämtad 2015-12-03, från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Skolverket. (2013). Vad är förskola?
Hämtad 2015-12-03, från
http://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet/forskola/vad-ar-forskola-1.190533
Skolverket. (2014). Barn och grupper i förskolan 15 oktober 2014.
Hämtad 2015-12-03, från
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola/barn-och-grupper/barn-och-grupper-i-forskolan-15-oktober-2014-1.234046
Synodi, E. (2010). ”Play in the kindergarten: the case of Norway, Sweden, New Zealand and Japan.” International Journal of Early Years Education, 18(3), 185-200.
Tallberg Broman, I. (2006). Att förändra den sociala ordningen. Educare, 2(3), 6-28.
Tallberg, Broman, I. (2009). ”Mamma, pappa, förskolebarn: om förskolan som jämställdhetsprojekt”. I: Wernersson, I. (2009). Genus i förskola och skola:
förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Trawick Smith, J., Jennifer Wolff, J., Koschel, M., & Vallarelli. (2014). ”Effects of Toys on the Play Quality of Preschool Children: Influence of Gender, Ethnicity, and Socioeconomic Status”. Early Childhood Education Journal, 43(4), 249-256.
Tõugu, P., Tulviste, T., & Suits, K. (2014). ”Gender differences in the content of preschool children’s recollections: a longitudinal study”. International Journal of Behavioral Development, 38(6), 563-569.
Weisgram, E.S., Fulcher, M., & Dinella, L.M. (2014). ”Pink gives girls permission:
Exploring the roles of explicit gender labels and gender-typed colors on preschool children's toy preferences”. Journal of Applied Developmental Psychology, 35(5), 401-409.
Wernersson, I. (2009). ”Inledning”. I: Wernersson, I. (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Wong, I.W., & Hines, M. (2014). ”Effects of Gender Color-Coding on Toddlers’
Gender-Typical Toy Play”. Springer Science, 44(5), 1233-1242.
Änggård, E. (2011). “Children’s Gendered and Non-Gendered Play in Natural Spaces.”
Children, Youth and Environments, 21(2), 5-33.
Ärlemalm Hagsér, E., & Pramling Samuelsson, I. (2009). ”Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan”. Pedagogisk forskning i Sverige, 14 (02), 89–109.
Öhman, M. (1996). Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber.
Öhman, M. (2006). ”Det viktigaste är att få leka” - om tillhörighet, makt och kön som
organiserande princip i fyra förskolebarns livsberättelser (Master´s thesis). Stockholm:
Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet.
Hämtad 2015-12-03, från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:200192/FULLTEXT01.pdf
Öhman, M. (2008). Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Stockholm:
Liber.
Mailkontakt till förskollärare
Förfrågan om intervju och observationsdag Hej personal på X:s förskola!
Mitt namn är Maja Elmberg och jag läser min sista termin på förskollärarprogrammet i Kalmar.
Jag skriver just nu mitt examensarbete som handlar om genus i den fria leken.
Jag undrar om tre pedagoger (förskollärare och/eller barnskötare) ifrån era avdelningar skulle kunna tänka er att bli intervjuade enskilt om ämnet i ca 30min och bli observerade i en heldag i den fria leken?
Undersökningen kommer att genomföras nästa vecka 38, 39 eller 40.
Jag är flexibel och anpassar mig till er verksamhet när det gäller aktuella tider och dagar då intervjuerna och observationsdagen kan ske. Ni får själva välja om det är samma dag eller på olika dagar.
Om ni är intresserade att delta har jag en blankett till vårdnadshavarna som behöver ge samtycke eftersom barnen oundvikligen blir observerade i den fria leken, även om fokus kommer att vara på den vuxnas agerande.
Kontakta mig gärna snarast möjligt, oavsett besked.
Med vänlig hälsning Maja Elmberg
Till svensktalande vårdnadshavare
Anhållan om tillstånd för att ert barn kan delta i en undersökning inom ramen för ett examensarbete vid förskollärarutbildningen vid Linnéuniversitet, Kalmar.
Jag är lärarstudent som utbildar mig till förskollärare vid Linnéuniversitet, Kalmar. Jag ska nu skriva den avslutande uppgiften inom lärarutbildningen som är mitt examensarbete och ger mig min lärarbehörighet. Arbetet motsvarar 10 veckors heltidsstudier och skall vara klart i december.
Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar för jämställdheten i den fria leken på förskolan. För att kunna besvara dessa frågor behöver jag samla in material genom observation med pedagoger och barn under den fria leken på förskolan.
På er förskola kommer undersökningen att genomföras under en heldag. Jag vill med detta brev be om er tillåtelse som vårdnadshavare att ert barn deltar i den observation som ingår i examensarbetet.
Alla som deltar i examensarbetet kommer att förbli anonyma vilket innebär att barnens namn kommer att vara figurerade. Det är frivilligt att delta i undersökningen och barnen kan avbryta sitt deltagande under studiens gång. All data som insamlas kommer att hanteras konfidentiellt av mig och kommer inte att finnas tillgängligt för annan forskning än examensarbetet.
Var vänlig att skriva under detta brev så snart som möjligt och ge det tillbaka till pedagogerna på förskolan så snart som möjligt.
Sätt ett kryss i den ring nedanför som gäller för ert barn del:
O Som vårdnadshavare ger jag tillstånd att mitt barn deltar i undersökningen O Som vårdnadshavare ger jag inte tillstånd att mitt barn deltar i undersökningen
Barnets namn: _________________________
Vårdnadshavares underskrift: ___________________________
Datum: ________
För mer information ta gärna kontakt på nedanstående alternativ:
Me222pb@student.lnu.se eller mobil: X
Med vänlig hälsning, Maja Elmberg
Handledare för undersökningen är: Mirja Betzholtz, mirja.betzholtz@lnu.se Kursansvarig: Kristina Henriksson, kristina.henriksson@lnu.se
Till engelsktalande vårdnadshavare
Dear Parents
This is a request for your permission to let your child participate in my survey. The survey is a part of The Preschool Teacher Education at Linnaeus University.
I’m a student at Linnaeus University and will now write my final thesis. The final thesis corresponds to 10 weeks full-time studies and will be completed in December.
My aim is to examine how the pedagogues are working for equality during the free play. To answer this I need to collect material by observation with teachers and children at the preschool.
The observation at your child’s preschool will last one whole work day. With this note I wish to ask for your permission as guardian of your child’s participation.
Everyone who participates will be anonymous which means that all names will be configured.
To participate is unforced and your child can at any time end their participation. All the data will be handled personally by me and will not be available for any other study than my master thesis.
Please sign this note as soon as possible and hand to one of the pedagogues.
Mark the option that suits you best:
[ ] As guardian I give permission for my child’s participation in the above mentioned study.
[ ] As guardian I do not give my permission for my child’s participation in the above mentioned study.
Name of the child: ____________________________
Guardians signature: ___________________________
Date: ____
Want more information? Email Me222pb@student.lnu.se or contact me on X.
Best regards Maja Elmberg
Intervjumanual
Inledande intervjufrågor:
Vad heter du?
Vilket yrke har du?
Hur lång yrkeserfarenhet har du?
Vilka tankar och erfarenheter har pedagoger om könsstereotypa- vs könsöverskridande lekar i den fria leken:
Hur definierar du könsstereotypa lekar?
Hur definierar du könsöverskridande lekar?
Hur skulle könsstereotypa lekar kunna ta uttryck i den fria leken?
Hur skulle könsöverskridande lekar kunna ta uttryck i den fria leken?
Om du tänker på din förskola, finns det någon/några lekar som flickor föredrar att leka under den fria leken? Följdfråga: vad tror du att det beror på?
Om du tänker på din förskola, finns det någon/några lekar som pojkar föredrar att leka den fria leken? Följdfråga: vad tror du att det beror på?
Vilka strategier använder pedagoger för att motverka könsstereotypa roller i den fria leken:
Hur organiserar du som pedagog den fria leken för att öka jämställdhet?
Vilken/vilka fördelar har ditt arbetssätt för att öka jämställdheten i den fria leken?
Vilken/vilka nackdelar har ditt arbetssätt för att öka jämställdheten i den fria leken?
Har ditt arbetssätt under den fria leken förändrats under din yrkesprofession?
Följdfråga: vad tror du att det beror på?
Hur skulle du vilja att dina framtida arbetskollegor arbetar för att öka jämställdheten i den fria leken?