I studiens problemformulering och syfte skrev jag att jag var nyfiken på och intresserad av hur undervisning i förskolan kan förstås av yrkesverksamma förskollärare, hur förskolans utbildnings- och undervisningspraktik framställs språkligt och vilka diskurser som
konstrueras om undervisning. Det viktigaste resultatet var diskursen om medvetenhet. Genom förskollärarnas språkliga framställning kopplades begreppet medvetenhet ihop med språk, kommunikation, samspel, ämnen och ämnesdidaktik, lek, omsorg, kunskap om barns
utveckling och lärande, didaktisk kunskap, samt kunskaper om läroplanens innehåll och mål. Sammanfattningsvis är min tolkning, eller konstruktion, av undervisningsbegreppet inom den kontext studien lutar sig mot, att medvetenhet är ett centralt begrepp och viktigt kriterium för att denna del av förskolans utbildning ska kunna kallas undervisning. Därför vill jag
avslutningsvis citera en av förskollärarna:
”Alla medvetna handlingar som leder till att någon lär sig är en typ av undervisning.” (Förskollärare B1)
Referenser
Björk-Willén, Polly, Pramling, Niklas och Simonsson, Maria. 2018. Språkundervisning i förskolan: teoretiska principer och empiriska exempel. Barn 3–4: 39–57.
https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/issue/view/294 (hämtad 2019-05-01)
Bergström, Göran och Ekström, Linda. 2018. Tre diskursanalytiska inriktningar. I: Boréus, K. och Bergström, G. (red.), Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur AB, s. 253–304. Boréus, Kristina och Bergström, Göran. 2018. Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I: Boréus, K. och Bergström, G. (red.), Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur AB, s. 17–48.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Caiman, Cecilia. 2015. Naturvetenskap i tillblivelse – barns meningsskapande kring biologisk
mångfald och en hållbar framtid. Diss., Stockholms universitet.
Corsaro, William. 2003. We´re friends, right? Inside kids´culture. Washington, D.C: Joseph Henry Press.
Dahlberg, Gunilla och Elfström, Ingela. 2014. Pedagogisk dokumentation i tillblivelse.
Pedagogisk Forskning i Sverige 19 (4–5): 268–296.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1396/1240 (hämtad 2019-04-02)
Dalgren, Sara. 2017. Att göra pedagogisk praktik tillsammans. Socialt samspel i förskolans
vardag. Diss., Linköpings universitet.
Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas och Pramling Samuelsson, Ingrid. 2013. Att undervisa
barn i förskolan. Stockholm: Liber AB.
Eidevald, Christian och Engdahl, Ingrid. 2018. Utbildning och undervisning i förskolan,
Eidevald, Christian, Engdahl, Ingrid, Frankenberg, Sofia, Lenz Taguchi, Hillevi och Palmer Anna. 2018. Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I: Sheridan, S. och Williams, P. (red.), Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm:
Skolverket.
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6 a65d9fe?file=3932 (hämtad 2019-05-29)
Hammar Chiriac, Eva och Einarsson, Charlotta. 2013. Gruppobservationer Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Hedefalk, Maria. 2015. Barns möjligheter att utveckla en kritisk handlingsförmåga. En studie av meningsskapande i förskolans praktik. Utbildning & Demokrati 24 (2): 73–90.
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2015/nr-2/maria-hedefalk---barns-mojligheter-att-utveckla-en-kritisk-
handlingsformaga.pdf (hämtad 2019-04-03)
Henning Loeb, Ingrid och Lumsden Wass, Karin. 2014. Synlig pedagogik och subtila
interaktionsmönster. Fallstudier av framgångsrik undervisning vid IV och IM. Utbildning och
demokrati 23 (2): 71–91.
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2014/nr-2/ingrid-henning-loeb--karin-lumsden-wass---synlig-pedagogik-och- subtila-interaktionsmonster.pdf (hämtad 2019-04-03)
Hildén, Ebba, Löfdahl Hultman, Annica och Bergh, Andreas. 2018. Undervisning från svenska förskolechefers perspektiv: Spänningar mellan förväntningar och erfarenheter. Barn 3–4: 147–162.
https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/issue/view/294 (hämtad 2019-05-01)
Jonsson, Agneta, Williams, Pia och Pramling Samuelsson, Ingrid. 2017.
Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om
undervisning och lärande 1(5): 90–109.
https://www.forskul.se/ffiles/00518CC7/ForskULvol5_nr1_s90-109.pdf (hämtad 2019-04-08)
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lenz Taguchi, Hillevi. 1997. Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag. Lind, Ulla. 2010. Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och
kunskapsform. Diss., Stockholms universitetet.
Ljung-Djärf, Agneta och Tullgren, Charlotte. 2011. Lek och lärande i förskolan. I: Holmqvist, M, (red.). Skolan och läraruppdraget- att vara och bli lärare. Lund: Studentlitteratur AB, s. 27-39.
Melker, Kristina, Mellgren, Elisabeth och Pramling Samuelsson, Ingrid. 2018. Undervisning i förskolan - en fråga om att stötta och skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning
och lärande 6 (1): 64-86.
https://www.forskul.se/ffiles/002FA69B/ForskUL_vol6nr1_2018_s64-86.pdf (hämtad 2019-
01-23)
Nilsson, Monica, Lecusay, Robert och Alnervik, Karin. 2018. Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande. Utbildning och demokrati 27 (1): 9– 32.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1229722/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2019-04-
03)
Nilsson, Monica, Lecusay, Robert, Alnervik, Karin och Ferholt, Beth. 2018. Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. Barn 3–4: 109–126.
https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/issue/view/294 (hämtad 2019-05-01)
Proposition 2009/10: 165. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet.
https://data.riksdagen.se/fil/260C002E-E714-4F41-9619-8D1F5A9A8D13 (hämtad 2019-02-
17).
SFS 2010:800. Skollag.
/www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800 (hämtad 2019-05-07).
Sheridan, Sonja och Williams, Pia. 2018. Forskning om förskolans undervisning. I: Sheridan, S. och Williams, P. (red.), Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm:
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6 a65d9fe?file=3932 (hämtad 2019-05-29).
Skolverket. 2018. Lpfö18. Läroplan förförskolan. Stockholm: Skolverket.
Thomas, Louise, Warren, Elizabeth och deVries, Eva. 2011. Play-based learning and intentional teaching in early childhood contexts. Australasian Journal of Early Childhood 36 (4): 69–75.
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/183693911103600410 (hämtad 2019-04-19). Vetenskapsrådet. 2018. CODEX regler och riktlinjer för forskning.
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml hämtad 2019-03-02
Williams, Pia och Sheridan, Sonja. 2018. Förskollärarkompetens - Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn 3–4: 127–146.
https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/issue/view/294 (hämtad 2019-05-01)
Winther Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Øksnes, Maria. 2011. Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber AB.
Bilagor
Missivbrev till förskollärare Vällingby 2018-10-02
Hej,
Jag är förskollärare/ateljérista och verksam inom Råcksta förskolor. För närvarande läser jag Masterprogrammet i pedagogiskt arbete, med inriktning mot yngre barns lärande vid Linköpings universitet och ska nu skriva en magisteruppsats.
Ämnet jag valt är undervisning i förskolan och syftet med studien är att genom en kvalitativ studie undersöka förskollärares uppfattningar om undervisningsbegreppet, med fokus på undervisningens innehåll och lärandets objekt, dvs. vad som lärs ut, samt hur förskollärarna anser att den pedagogiska miljön (organisation och lärmiljö) bör användas i undervisningen.
Därför önskar jag nu komma i kontakt med förskolor och förskollärare som vill delta i min studie. Jag undrar därför om det finns någon av era avdelningar/baser där tre eller fler förskollärare vill delta. Metoder för studien är först fältobservationer, det betyder att jag vill delta i och observera
verksamheten under ca. 2 förmiddagar, ett antal observationer per dag och varje observation ca. 5–10 minuter lång. Efter att observationerna är gjorda sker intervjuer med förskollärarna, antingen som grupp eller individuellt. Intervjuerna kommer delvis bygga på observationerna. Intervjuerna kommer spelas in och sedan transkriberas för att bli så objektiva som möjligt. De inspelade intervjuerna och det transkriberade materialet kommer behandlas anonymt i min studie och det kommer inte framgå vilka förskolor eller förskollärare som deltar. Under fältobservationerna görs anteckningar, så inga barn kommer förekomma med namn eller på bild.
Studien följer Vetenskapsrådets etiska principer för forskning, vilka är samtycke, information,
konfidentialitet och nyttjande. Det innebär att om ni väljer att delta kan ni också när som helst avbryta er medverkan. Ni får information om studiens syfte, hur den går till och hur den kommer att nyttjas. Materialet behandlas anonymt och används i skrivandet av en magisteruppsats.
Kontakta mig om ni har frågor och/eller vill delta i studien.
Med vänlig hälsning, Marie Norén
tfn. 070–4901849
Intervjuguide
Hur skulle du/ni beskriva undervisning i förskolan? Hur uppfattar ni begreppet undervisning? Kan du/ni beskriva din/er roll som förskollärare i relation till undervisning?
När anser du/ni att ni undervisar? Kan du/ni beskriva hur ni undervisar?
Vad anser du/ni vara viktigt innehåll i undervisningen? Varför?
Kan du/ge några konkreta exempel?
Hur beskriver du/ni den pedagogiska miljöns betydelse för undervisningen? Material? Möblering?
Hur beskriver du/ni organisationen för undervisningen, såsom grupper, tid, aktiviteter? Kan du/ni beskriva hur ni ser på relationen mellan undervisning och lek?