Det har varit intressant och lärorikt att genomföra denna undersökning. Starkast intryck bär jag med mig från de unika mellanmänskliga möten som uppstod i både oplanerade samtal och planerade intervjuer. Svårast har varit att sammanställa mångfalden av intryck till en avgrän- sad och strukturerad uppsats.
En viss misstänksamhet märktes vid något tillfälle bland intagna inför att besvara frågor, ut- ifrån en osäkerhet om syftet och hur svaren skulle komma att användas. Några informanter ifrågasatte anonymiteten pga intagningsnummer efterfrågades på enkäten, som identifikation för att hålla god kvalitet på studien vid en eventuell granskning av reliabiliteten. Jag behövde kunna pricka av vilka som besvarat den. Också för att kunna identifiera informanter till inter- vjuerna. För mig var det ett anonymt nummer som jag inte kopplade till en viss person under bearbetningen av materialet, men för den intagne var det hans fängelseidentitet. Efter en viss diskussion och förklaring accepterades omständigheterna och enkäterna besvarades. Min tolkning är att det var det viktigt för dessa två informanter att markera sitt självbestämmande. Min sammantagna erfarenhet av att arbeta innanför fängelsemurarna är att det finns en ”social hunger” bland intagna. Att bli personligt tilltalad och inbjuden till samtal ses ofta som ett sti- mulerande inslag i en för övrigt mycket monoton och avskalad livssituation. Dalen skriver om intervjusituationen att ”Ingen gillar att vara en ”fjäril på en nål” ”, och ”Ingen gillar att vara objekt” (Dalen 2007, s 42). Kanske uppstår det omvända förhållandet för vissa informanter i fängelse, att en intagen i intervjusituationen för en kort stund blir till ett subjekt, kommer loss från nålen och får flyga lite grann? Denna erfarenhet har fått mig att ytterligare reflektera över risken att utnyttja denna ”sociala hunger” hos unga intagna. Det har varit viktigt för mig att vara ärlig i mötet och att också ge något tillbaka i form av medmänsklig feedback eller prak- tisk vägledning utifrån det som kommit fram under intervjun. Detta efterprat har skett när bandspelaren stängts av, eftersom det fallit utanför studiens ramar.
Från början var jag intresserad av att undersöka hur den skriftspråkliga kompetensen påverka- de viljan att studera, utifrån att den utbildning jag härmed fullföljt är till speciallärare med inriktning språk, läs- och skrivutveckling. Men ju längre arbetet fortskred framstod de språk- liga aspekterna mer som ett redskap för att studera och en av flera grundförutsättningar för att kunna studera, men inte en förklaring till varför en person väljer att studera eller inte. Visser- ligen kan skriftspråklig osäkerhet göra att personen upplever motstånd mot att söka studier men det handlar ofta om så mycket mer. I stället gled intressefokus över till motivationsbe- greppet, framför allt kopplat till identitet och självbild, men också de mellanmänskliga rela- tionerna. Att vara lärare handlar inte ”bara” om kunskapsarbete, att utveckla läs- och skriv- förmågan hos den studerande, utan också om att höja motivationen och bidra till utveckling av hela personligheten hos den som är ovan att studera.
I Ahl (2004) förs en problematiserande diskussion om makt kopplat till studiemotivation. Om motivation är ett relationellt fenomen kallas det motivationsbrist när någon vill att någon an- nan ska göra något men denne själv inte vill. Med vilken rätt kan majoritetssamhället tala om vad alla medborgare bör/ ska göra? Ellen Key (i Kroksmark, 2003) sa för ca 100 år sedan att själva hemligheten i utbildning är att inte utbilda. Hon förordade individens frihet att själv välja sin väg, och betonade lust och glädje som de viktigaste faktorerna för att främja kun- skapsutveckling. Paldanius (2002) talar om ”ointressets rationalitet”, om ointresse som ett uttryck för motstånd, protest. Det finns rationella skäl att inte vilja studera. Genom en katego- risering som att ”alla ska med på utbildningståget” finns en risk för stigmatisering och margi- nalisering. Dostojevskij (1918) för ett resonemang om rationella val i sin roman Notes from the Underground:
Where did all the sages get the idea that a man’s desire must be normal and virtuous? Why did they imagine that he must inevitably will what is reasonable and profitable?
/…/ And one may choose what is contrary to one’s own interests, and sometimes one POSI- TIVELY OUGHT (that is my idea). One’s own free unfettered choice, one’s own caprice, how- ever wild it may be, one’s own fancy worked up at times to frenzy—is that very ‘most advanta- geous advantage’ which we have overlooked, which comes under no classification and against which all systems and theories are continually being shattered to atoms. And how do these wise- acres know that man wants a normal, a virtuous choice? What has made them conceive that man must want a rationally advantageous choice? What man wants is simply INDEPENDENT choice, whatever that independence may cost and wherever it may lead. And choice, of course, the devil only knows what choice. (Dostoevskyj, 1918, p 33-34) Dostojevskij betonar individens självbestämmande framför allt annat, även “mot bättre vetan- de”. Jag känner igen tankarna från samtal jag haft med studerande i min yrkesverksamhet. Den fria viljan är oerhört grundläggande. Att som vuxen själv bestämma över sitt liv blir vik- tigare än något annat.
Internationell forskning om studiemotivation handlar framför allt om de som är problemet och mindre om dem som definierat problemet. Om man ser motivation som relationellt, inkluderar studieobjekten båda parterna och därmed blir makt, disciplinering och styrning synliga (Ahl, 2004). Maktfrågan är alltför omfattande för att behandlas på ett mer genomgripande sätt här, men så spännande att jag ändå vill nämna den. De flesta anser att utbildning är frigörande och utvecklande för individ såväl som samhälle. Men det finns också de som menar att utbildning är konformerande och krymper utrymmet för individualitet. Det uppstår lätt ett socialt tryck i en undervisningsgrupp oberoende av personlighetsvariabler. En stark medvetenhet krävs hos både lärare och studerande för att motverka konsekvenser av både normativ konformitet, där målet är att bli accepterad och omtyckt av gruppens medlemmar (Hogg & Vaughan, 2005) och informativ konformitet, där individen söker sig till en grupp för att hon tror att gruppen sitter inne med rätt och riktig information (Cialdini & Goldstein, 2004).
Engagerade pedagoger kan skapa relation och dialog och därmed bidra till att höja medveten- heten om individers livssituation så att de kan inse vad som går att förändra och göra informe- rade val. Freire (1972) formulerade på 60-talet en pedagogik för förtryckta, som kallas frigö- rande pedagogik eller medvetandegörande pedagogik. Själv talar han också om humaniseran- de pedagogik. Genom språket, som verktyg för reflektion och handling, kan varje människa i dialog med andra betrakta sin verklighet utifrån en kritisk medvetenhet. Medvetenhet föder handling. Lärarens uppgift är enligt Freire inte att förmedla en given kunskap utan att till- sammans med de studerande problematisera tillvaron. Därmed provoceras eleven till självbe- stämmande.
Jag menar att Freires idéer fortfarande är aktuella. Så länge respekten för varje individs integ- ritet och rätt att styra över sitt eget liv är den självklara utgångspunkten, är utbildning frigö- rande. Den främsta behandlingsform mot missbruk som tillämpas inom Kriminalvården är 12- stegsprogrammet. Jag vill avsluta med inledningen av dess sinnesrobön, som sammanfattar en livshållning jag vill ha både i arbete, samhälls- och privatliv. Bönen formulerades av Reinhard Niebuhr 1926 och är översatt till svenska:
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden. (i Persson, 2003)
Referenser
Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande: En kunskapsöversikt och problematisering, Kalmar: Myndigheten för skolutveckling, i serien Forskning i fokus nr 24.
Ahl, H. (2008). Motivation as Power in Disguise. I A. Fejes & K. Nicoll (eds.). Focault and
Lifelong Learning, Governing the Subject. NY, USA: Routedge.
Assarsson, L. & Sipos Zackrisson, K. (2005). Iscensättande av identiteter i vuxenstudier, Lin-
köping: Linköpings universitet, Department of Behavioural Sciences. Akademisk av-
handling.
Assarsson, L. & Sipos Zackrisson, K. (2006). Att delta i vuxenstudier. I Larsson, S., Olsson, L.-E. (red.), (2006). Om vuxnas studier. Lund: Studentlitteratur.
Assarsson, L. & Sipos Zackrisson, K. (2006). Vuxenstudiers värde i vardagen. I S. Larsson & L.-E. Olsson, (red.), (2006). Om vuxnas studier. Lund: Studentlitteratur.
Bandura, A. (2006), Self-efficacy Beliefs of the Self. I F. Pajares & T. Urdan (eds). Self-
Efficacy Beliefs of Adolescents, Santa Clara Univ, Greenwich, Connecticut, USA: IAP
Information Age Publishing.
Billinger, K. (2000). Få dem att vilja, motivationsarbete inom tvångsvården av vuxna miss-
brukare. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Akade-
misk avhandling.
Birch, M., Miller, T., Mauthner, M. & Jessop, J. (2002). ”Introduction”. I M. Mauthner, M. Birch, J. Jessop & T. Miller (eds). Ethics in Qualitative Research (s 1-13). London: Sage.
Bourdieu, P. (1984). Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi. Skeptron 1
Tema: Rätten att tala, volym 1, sid 27-59.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlsson, N. (2011). I kamp med skriftspråket: vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter
i ett livsvärldsperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet. Akademisk avhandling.
Carlström, I., & Carlström Hagman, L-P. (2007). Metodik för utvecklingsarbete och utvärde-
ring. Lund: Studentlitteratur.
Cialdini, R. & Goldstein, N. (2004, December 9). Social Influence: Compliance and Conformity. Review 78.
Cron, W., Fu, Q., Slocum, J. & Vandevalle, D. (2005). The Role of Goal Orientation on Neg- ative Emotions and Goal Setting When Initial Performance Falls short of One’s Per- formance Goal. HUMAN PERFORMANCE, 18 (1), 55-80.
Cropley, A. J. (1985). Motivation for participation in adult education. In J. H. Knoll (Edit.),
Motivation for adult education. München: Saur.
Crossan, B., Field, J., Gallacher, J. & Merrill, B. (2003). Understanding Participation in Learning for Non-Traditional Adult Learners: Learning careers and the construction of learning identities, British Journal of Sociology of Learning, 24:1, p 55-67. Available online 28 June 2010.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.
Damber, U. (2010). Reading for life: Three Studies of Swedish Students’ Literacy Develop-
ment, Linköping: Linköping University, Linköping Studies in Behavioural Science No.
Dostoevskyj, F. (1918). Notes from the Underground. Free eBooks at Planet eBook.com. http://www.scribd.com/doc/81341745/39950993-Dostojevskij-Notes-From-the- Underground.
Egan, G. (1994). The skilled helper. California: Brooks/Cole Publishing Company.
Ejlertsson, G. (2008). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Malmö: Studentlitte- ratur.
Eikeland O.-J., Manger T. & Asbjornsen A. (Eds.) (2009). Prisoners’ Educational Back-
grounds, Preferences and Motivation. Nordic Council of Ministers. Copenhagen,
Denmark.
Eriksson Gustavsson, A.-L. (2011). Det är tufft att plugga… men jag klarar det”, en studie
om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter. Linköping: PiUS – rapport,
LiU-PEK-R-257. Linköpings universitet.
Eriksson Gustavsson, A.-L. & Samuelsson, S. (2007). Kartläggning av intagnas utbildnings-
bakgrund – studiebehov, Norrköping: Kriminalvården, rapport 24.
Eriksson Gustavsson, A.-L. (2012), Kartläggning av utbildningsbakgrund, utbildningsmotiva-
tion och utbildningsbehov hos intagna med annat modersmål än svenska. Norrköping:
Kriminalvården, under utgivning.
Europarådets rekommendation nr R(89)12. Strassbourg: Council of Europe.
Fejes, A. & Nicoll, K. (eds.) (2008). Focault and Lifelong Learning, Governing the Subject. NY, USA: Routedge.
Fejes, A., Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fields, Ann. (2005). Enrolling our adult learners back into school, a five session motivational
interviewing engagement process. Vancouver, WA : Hollfield Associates. [Elektronisk
resurs]
Freire, P. (1972). Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons.
Freud, A. (1936). Ego and the Mechanisms of Defense. Jaget och dess försvarsmekanismer; översättning och förord av Gösta Harding, Stockholm: Natur och kultur, 1994. Föhrer, U. & Magnusson, E. (2010). Dyslexi – förbannelse eller möjlighet? Att leva med läs-
och skrivsvårigheter. Lund: btj förlag.
Ginsberg Y., Hirivkoski T. & Lindfors P. (2010). Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) among longer-term prison inmates is a prevalent, persistent and disabling disorder. BMC Psychiatry, 10:112, online 22 December 2010 doi:10.1186/1471-244X- 10-112.
Hedin, A. & Svensson, L. (red) (2011). Nycklar till kunskap, om motivation, handling och
förståelse i vuxenutbildning. Lund: Studentlitteratur.
Hogg, M. & Vaughan, M. G. (2005). Social Psychology. Harlo: Prentice Hall.
Hoppe, F. (1930). Erfolg und Miserfolg. Psychologische Forsschung, vol. 14, 1-62. Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan, en studie om elevers och lärares erfa-
renheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program., Jönköping: Jön-
köping University Press. Akademisk avhandling. Imsen, G. (2006). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap, om skolbarn som inte når målen. Lund: So- ciologiska institutionen, Lunds universitet.
Jenner, H. (2004), Motivation och motivationsarbete. Kalmar: Myndigheten för skolutveck- ling, i serien Forskning i fokus nr 19.
Johansen, J.-B. (2000). Du berga livet på kar’n, mellom-menneskelige relasioner mellom lae-
rer og elev i dagens skole. Akademisk avhandling. Luleå: Dep of Education and
Teaching methods for Natural and Social Sciences, Centre for Research in Teaching and learning, Luleå University of Tehnology.
Johnson, C., Duckworth, V., Apelbaum, C. & McNamara, M. (2010). A Tale of Two Adult Learners: From Adult Basic Education to Degree Completion NADE Digest (5)1, De- tail Only Available, Online Submission. 2010, 19 pp.
Jones, G. & Talbot, J. (2010). No One Knows: the bewildering passage of offenders with learning disability and learning difficulty through the criminal justice system. Criminal
Behaviour and Mental Health, 1, 1-7.
Jones, E. E. & Kanouse, D. E. (eds) (1971). Attribution: Perceiving the Causes of Behavior. USA, N. J.: General Learning Press.
Klassen, R. M. (2006). Too Much Confidence? The Self-Efficacy of Adolescents with Learn- ing Disabilities. I F. Pajares & T. Urdan (eds) (2006). Self-Efficacy Beliefs of Adoles-
cents, Santa Clara Univ, Greenwich, Connecticut, USA: IAP Information Age Publish-
ing.
Knowles, M.S. (1989). The making of an adult educator. USA; San Francisco: Jossey-Bass. Kriminalvården. (2011) Handbok för kriminalvårdens klientutbildning 2011:5. Norrköping. Kroksmark, T. (2003). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Kullberg, B. & Nielsen, C. (red.) (2008). Skriftspråka eller skriftbråka? Att utvecklas till en
läsande och skrivande människa. Malmö: gleerups.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera- tur.
Larsson, S. (1991). Who takes the Second Chance? I Swedish Aspects on Literacy. Skolöver- styrelsen, 1991:5.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier, Nordisk Pedagogik, 25, 16-35. Larsson, S. & Olsson, L.-E. (red.) (2006). Om vuxnas studier. Lund: Studentlitteratur.
Lemar, S. (2001), Kaoskompetens och gummibandspedagogik. En studie av karaktärsämnes-
lärare i en decentraliserad gymnasieorganisation. Akademiska avhandlingar vid Pedago-
giska institutionen, nr 61. Umeå: Umeå universitet.
Lundberg, I. (2010) . Läsningen psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Lpf 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna. Regeringen, Utbildningsdepartementet. McGivney, V. (1992). Motivating unemployed Adults to Undertake Educational and Train-
ing, Some British and Other European Findings. Great Britain, Worcester: Billing &
Sons Ltd.
Miller, W. R. & Rollnick, S. (2002). Motivational Interviewing: preparing people for change. USA: NY, The Guilford Press.
Nielsen, C. (2005). Mellan fakticitet och projekt, läs- och skrivsvårigheter och strävan att
övervinna dem. Göteborg: Göteborgs universitet. Akademisk avhandling.
Olsson, I. (2007). Handlingskompetens eller inlärd hjälplöshet? Lärandeprocesser hos verk-
Pajares, F. (2006). Self-efficacy during childhood and Adolescence, Implications for Teachers and Parents. I F. Pajares & T. Urdan (eds) (2006). Self-Efficacy Beliefs of Adolescents, Santa Clara Univ, Greenwich, Connecticut, USA: IAP Information Age Publishing. Pajares F. & Urdan T. (eds) (2006). Self-Efficacy Beliefs of Adolescents, Santa Clara Univ,
Greenwich, Connecticut, USA: IAP Information Age Publishing.
Paldanius, S. (2002). Ointressets rationalitet, om svårigheter att rekrytera arbetslösa till vux-
enstudier. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.
Akademisk avhandling.
Persson, L.-Å. W. (2003). En liten bok om sinnesrobönen. Örebro: Libris.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber AB. Samuelsson S., Herkner B. & Lundberg I. (2003). Reading and Writing Difficulties Among
Prison Inmates: A Matter of Experiential factors Rather than Dyslexic Problems. Sci-
entific Studies of Reading 7(1), 53-73.
SCB (2009). Utbildningsnivå för befolkningen, efter inrikes/ utrikes född, kön och ålders-
grupp 2009. Statistiska centralbyrån.
Shah, J. & Higgins, E. T. (1997), Expectancy x Value Effects: Regulatory Focus as Determi- nants of Magnitude and Direction. Journal of Personality and Social Psychology 1997,
Vol. 73, No 3, 447-458. 73, No. 3, 44
Skaalvik, E. M., Finbak, L. & Pettersen, T. (2003). Undervisning i fengsel. På rätt kjöl? Rap- port nr 3. Pedagogisk institutt, NTUT, og Vuxx (Voksenoppläringsinstituttet). Bergen: Fylkesmannen i Hordaland, Utdanningsavdelninga.
SFS 2007:152. Förordning om utbildning vid kriminalvård i anstalt. Regeringen, Utbild- ningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Regeringen, Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:1108. Förordning om vuxenutbildning. Regeringen, Utbildningsdepartementet. SKOLFS 1994:2. Förordning om läroplan för de frivilliga skolformerna, Regeringen, Utbild-
ningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2011). Litteraturöversikt. Dnr 40-2010:5753. Skolinspektionen. (2012a). Rapport. Dnr 400-2011:1977.
Skolinspektionen. (2012b). Beslut. Dnr 400-2011:1977.
Smith, J. & Spurling, A. (2001). Understanding Motivation for Lifelong Learning. London: NIACE (The National Organisation for Adult Learning).
Stanovich, K. E. (1986). Matthew Effects in Reading: Some Consequences of Individual Dif- ferences in the Acquisition of Literacy. Reading Research Quarterly, 21 (4), 360–407. Starrin, B. & Svensson, P.-G. (red), (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Stu-
dentlitteratur.
Statens Institutionsstyrelse (SiS) (2010). Skolverksamheten inom SiS 2009. Författare: Hugo, M. Allmän SiS-rapport 2010:4. SiS-rapport.
Stigsdotter Ekberg M. (2010). Dom kallar oss värstingar, Om ungas lärande i mötet med sko-
la, socialtjänst och polis. Akademisk avhandling. Linnaeus University Dissertations
Svensson, I. (2009). Att utveckla läs- och skrivförmågan på särskilda ungdomshem, ett försök
med särskilda insatser. Statens Institutionsstyrelse. SIS rapport 2:2009. Stockholm.
Swalander, L. (2006). Reading achievement: Its relation to home literacy, self-regulation,
academic self-concept, and goal orientation in children and adolescents. Lund: Institu-
tionen för psykologi, Lunds universitet. Akademisk avhandling.
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Uddevalla: Norstedts akademiska förlag. Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2007). Etik. Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vizard, D. (2009). Meeting the needs: Disaffected students: Engaging students with social,
Emotional and Behavioural Difficulties, 08/2009, GBR, London: Continuum Interna-
tional Publishing.
Weiner, B., Frieze, I., Kukla, A. & Reed, I. (1971). Perceiving the causes of success and fail- ure, I E. E. Jones & D. E. Kanouse, (1971). Attribution: Perceiving the Causes of Be-
havior. USA, N. J.: General Learning Press.
West, L. (1996). Beyond Fragments, Adults, Motivation and Higher Education, A Biograph-
ical Analysis. Great Britain, London: Taylor & Francis.
Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I A. Fejes, & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ
analys. s 62-80). Stockholm: Liber.
Witting, M. (1994). Studenters arbete med att övervinna läs- och skrivsvårigheter. Bromma: Ekelunds förlag.
Witting, M. m fl (1996). Vuxnas kamp för att erövra språket i skrift, om att övervinna läs- och
skrivsvårigheter och få tillgång till det skrivna ordet. Bromma: Ekelunds förlag.
Zacharakis, J., Steichen, M., de Sabates, G. D. & Glass, D. (2011). Understanding the Experi- ences of Adult Learners: Content Analysis of Focus Group Data. Adult Basic Educa-
Bilaga 1
Missivbrev enkät
Till intagen på kriminalvårdsanstalt, någonstans i Sverige 2012-02-11
Jag studerar tredje och sista året på Speciallärarprogrammet vid Linköpings universitet. Som en del i mitt examensarbete genomför jag en enkät för att få ökad kunskap och förståelse om intagnas inställning till studier. Jag hoppas denna kunskap ska kunna bidra till att utveckla Lärcentrums verksamhet, framför allt rekryteringsprocessen.
Enkäten vänder sig till dig som är mellan 18 och 30 år. Jag behöver ditt medgivande för att använda resultatet till min uppsats. Därför ber jag dig att skriva på talongen nedan och skicka tillbaka den innan du besvarar enkäten. Allt material behandlas anonymt i min redovisning av resultaten. Ingen obehörig ska kunna ta del av uppgifter som rör den enskilde och deltagare ska inte kunna identifieras i min kommande uppsats, d v s konfidentialitetskravet uppfylls.
Det är frivilligt att delta i enkäten. Ingen annan än jag kommer att ha tillgång till enkäterna. Jag är mycket tacksam för alla som vill medverka i min studie. Har du några frågor kan du kontakta mig.
Tack på förhand,
Anncarin Düring handledare:
Lärcentrum Anna-Lena Eriksson-Gustavsson
Tel 72935 docent
Anncarin.during@kriminalvarden.se IBL
Linköpings universitet
Klipp här!
______________________________________ Den intagnes namn
… vill delta i enkätundersökningen
Bilaga 2
Enkät
Ålder: _____________
Antal år i skola som barn (6-19 år): _____________
Antal terminer som vuxenstuderande (20 eller äldre): _____________
Antal år i fängelse totalt hittills _____________
Antal år och månader till VF ________ år och ________ månader
Har slutbetyg från grundskola: Nej
Ja
Har slutbetyg från gymnasium: Nej
Ja
Har studerat på Komvux eller folkhögskola: Nej
Ja
Har studerat/ studerar på anstalt: Nej
Ja
1. Hur viktigt anser du att det är med utbildning?
Inte alls lite viktigt ganska viktigt mycket viktigt
Motivera gärna ditt svar:____________________________________________________ ________________________________________________________________________
2. Har du funderat på att ansöka om en studieplats i Lärcentrum?
Nej
Ja
Motivera gärna ditt svar:_________________________________________________ _______________________________________________________________________
3. Har du upplevt ett krav från andra att studera?
Nej
Ja från:_________________________________________________
4. Anser du att du har fått tillräckligt med information om möjligheterna att studera i an- stalt?
Nej
Ja från:_________________________________________________
5. Kan du tänka dig att ställa upp på en fördjupad intervju kring dina tankar om att stude- ra eller inte under verkställigheten?
Nej
Ja
Stort tack för att du tog dig tid att besvara enkäten!
Enkäten lämnas till:Anncarin Düring Lärcentrum Skänninge Tel 72935
Bilaga 3
Missivbrev intervju
Till intagen på kriminalvårdsanstalt, någonstans i Sverige 2012-02-11
Jag studerar tredje och sista året på Speciallärarprogrammet vid Linköpings universitet. Som en del i mitt examensarbete genomför jag några intervjuer för att få ökad kunskap och förstå-