Matematik är ett ämne med många beståndsdelar som kan orsaka svårigheter i ett lärande. Svårigheterna kan vara orsakade av yttre villkor eller inre villkor. Exempel på yttre villkor är skolans organisation och lärarens pedagogik. Inre villkor handlar om kognitiva förutsättningar, matematikångest och/eller inre drivkraft. Det är viktigt att kartlägga varför eleven befinner sig i svårigheter och vilka typ av svårigheter det handlar om. Elever i generella svårigheter kan behöva ett lugnare undervisningstempo men gäller det specifika svårigheter med matematiken, vilket ofta handlar om normalbegåvade elever i kognitiva svårigheter, kan det vara helt fel att sänka undervisningsnivån. Elever som inte når målen har rätt till stöd enligt skollagen oavsett vari bristerna består. Här kan en speciallärare i matematik bistå med sitt särskilda kunnande.
Syftet med denna studie var att få information om vilken typ av svårigheter som matematiskt svagpresterande elever uppvisar. Jag önskade också se hur svårigheterna yttrade sig vilket framkom i min analys av de nationella proven. Mitt resultat är viktigt när det gäller att öka förståelsen för hur matematiksvaga elever kan tänka kring matematiken så att det lättare går att nå dem i deras resonerande för att hjälpa dem framåt. Eleverna behöver få mer specifik hjälp på rätt nivå. Studien kan förhoppningsvis även användas preventivt och motverka att svårigheter uppstår. Alla barn måste få känna att de lyckas med sin matematik och att de går framåt i sitt lärande oavsett utgångsläge.
Referenser
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? Höllviken. NU-förlaget. Adler, B. (2007).
Adler, B. (2007). Dyskalkyli & Matematik: En handbok i dyskalkyli. Malmö: NU-förlaget. Adler, B. & Adler, H. (2006). Neuropedagogik - om komplicerat lärande. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund. Studentlitteratur.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ashcraft, M.H. & Moore, A.M. (2009). Mathematics Anxiety and the Affective Drop in Performance. Journal of Psychoeducational Assessment, 27, 197-205.
doi:10.1177/0734282908330580
Ashkenazi, S., Henik, A., Ifergane, G. & Shelef, I. (2008). Basic numerical processing in left intraparietal sulcus (IPS) acalculia. Cortex, 44(4), 439–448.
Aster, M.G. von & Shalev, R. S. (2007). Number development and developmental dyscalculia. Developmental Medicine & Child Neurology, 49(11), 868–873.
Bakker, M., van den Heuvel-Panhuizen, M. & Robitzsch, A. (2016). Effects of mathematics computer games on special educationstudents’ multiplicative reasoning ability. British
Journal of Educational Technology, 47(4), 633-648
Björnström, M. (2012). Värt att veta om dyskalkyli. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Bryant, P., Correa, J. & Nunes, T. (1998). Young children´s understanding of division: The relationship between division terms in a noncomputational task. Journal of Educational
Psychology, 90, 321-329.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Butterworth, B. & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli: att hjälpa elever med specifika
matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & kultur.
Butterworth, B. Varma, S. & Laurillard, D. (2011). Dyscalculia: From Brain to Education.
Science, 332(6033), 1049-1053. Doi:10.1126/science.12001536
Bynner, J. & Parsons, S. (1997). Does numeracy matter? London: The basic Skills Agency Callaway, E. (2013). Number games. Nature. 1/10/2013, Vol. 493 Issue 7431, 150-153. Charmaz, K. (2014). Constructing grounded theory. (2nd Edition.) Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Corbin, J.M. & Strauss, A.L. (2015). Basics of qualitative research: techniques and
procedures for developing grounded theory. (4th edition).
Dehaene, S. (2007). A few steps towards a science of mental life. Mind, Brain, and Education, 1(1), 28–47.
Dey, I. (1999). Grounding grounded theory: guidelines for qualitative inquiry. San Diego: Academic Press.
Dirks, E., Spyer, G., van Lieshout, E.C.D.M. & de Sonneville, L. (2008). Prevalence of combined reading and arithmetic disabilities. Journal of Learning Disabilities, 41(5), 460–473.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. http://www.kau.se/kup/specialpedgogiska-fragestallningar-i-matematik
Glaser, B.G. (1978). THEORETICAL SENSITIVITY: Advances in the Methodology of
Grounded Theory. Mill Valley, Calif.: Sociology Press.
Glaser, B.G. (1992). Basics of grounded theory analysis: emergence vs forcing. Mill Valley, Calif.: Sociology Press.
Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (2007[1967]). The discovery of grounded theory: strategies for
qualitative research. New Brunswick, N.J. Aldine Transaction (a division of Transaction
Publishers).
Glaser, B.G. (2010). Att göra grundad teori: problem, frågor och diskussion. Mill Valley, Ca: Sociology Press.
Gross-Tsur, V., Manor, O., & Shalev, R. (1996). Developmental dyscalculia: Prevalence and demographic features. Developmental Medicine and Child Neurology, 38, 25–33.
Guvå, G. & Hylander, I. (2003). Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem- inspiration till variation. Stockholm: Liber.
Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Hudson, P. & Miller, S.P. (2006). Designing and implementing mathematics instruction for
students with diverse learning needs. Boston: Pearson/Allyn and Bacon.
Koumoula, A., Tsironi, V., Stamouli, V. Bardani, E., Siapati, S. et al. (2004). An epidemiological study of number processing and mental calculation in Greek school children. Journal of Learning Disabilities, 37(5), 377–388.
Knuth, E. J., Stephens, A. C., McNeil, N. M., & Alibali, M. W. (2006). Does understanding the equal sign matter? Evidence from solving equations. Journal for Research in Mathematics
Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn:
forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia.
Ljungblad, A. (2001). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. (2. uppl.) Varberg: Argument.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att
förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs
universitet.
Lundberg, I. (2010). Förord i Butterworth, B. & Yeo, D. Dyskalkyli: att hjälpa elever med
specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & kultur.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2002). Ämnesdidaktisk teori för matematikundervisning: ämneskunskapers
relation till individ och omvärld. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik,
Göteborgs universitet.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, A. (2016). Förstå och använda tal: en handbok. Upplaga 1:25. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Miller, S, P., & Hudson, P. (2007). Using Evidence-Based Practices to Build Mathematics Competence Related to Conceptual, Procedural, and Declarative Knowledge. Learning
Disabilities Research and Practice, 22(1), 47-57.
Norén, E. (2007). Matematik på modersmål eller på två språk. I Eskilsson, O. Redfors, A. (red.). Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från
Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006., s. 195-207.
Skagerlund, K. (2016). Magnitude processing in developmental dyscalculia: a heterogeneous
learning disability with different cognitive profiles. Linköping : Linköpings universitet, 2016.
SKOLFS 2015:55.
http://www.skolverket.se/skolfs?id=3103 Skollag 2010:800.
Skolverket (1996). Vad betyder social bakgrund och kön för resultaten i matematik? En
longitudinell studie av betydelsen av social bakgrund och kön för tre årskullars resultat i grundskolan. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016b). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. SIRIS. Nerladdad 2017-01-10 från http://siris.skolverket.se Skolverket. Nerladdad 2017-09-16 från:
https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov
Skolöverstyrelsen (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlaget.
Socialstyrelsen. Nerladdad 2017-06-27 från
http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. NCM, Göteborgs universitet.
Swanson, H.L. Jerman, O. & Zheng, X. (2009). Math Disabilities and Reading Disabilities: Can They be Seperated? Journal of Psychoeducational Assessment 2009; 27(3), 175-196. Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I A. Fejes, & R. Thornberg, (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
Thornberg, R.(2016). Grounded Theory. I D. Wyse, N. Selwyn, E. Smith & L. E. Suter (Eds.). BERA/SAGE Handbook of Educational Research. London: Sage Publications, s 355- 375.
Trost, J. (2012). Enkätboken. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Österholm, M., Bergqvist, T., Liljekvist, Y. & van Bommel, J. (2016). Utvärdering av
Bilaga 1 Missivbrev till rektor