I denna uppsats har jag granskat språket i Finanspolitiska rådets rapporter. Informanterna har beskrivit språket i rådets texter som direkt, till skillnad från språket i andra myndighetstexter. Det direkta språket har inte varit något som Finanspolitiska rådet har velat undvika, tvärtom har det ansetts vara viktigt att våga uttrycka sig på ett tydligt sätt utan att ta hänsyn till hur dessa åsikter kommer att tas emot av regeringen. Men denna inställning, och de texter som den har lett fram till har också resulterat i att rådet har fått kritik för sin ton, som har uppfattats som alltför negativ och styrande, samt till kritik om att rådet brister i objektivitet.
Jag har i textanalyserna kunnat visa att Finanspolitiska rådet använder sig av många olika uttryck för attityd i sina sammanfattningar. Eftersom det hör till rådets uppdrag att vara en oberoende men kritisk bedömare av regeringens finanspolitik är uttryck för attityd i sig inte problematiska. Däremot finns det som jag har visat nyanser i hur starkt känslor och värderingar framkommer beroende på hur de realiseras språkligt och om de presenteras som egna eller pro-jiceras som andras känslor. Detta kan påverka läsarens uppfattning av det som skrivs och den som skriver det.
En av grundstenarna i New Public Management, den granskningskultur som genomsyrat samhället sedan 80-talet, är resultatmätning och utvärdering av offentlig verksamhet. Denna granskning sker genom språket, men för att granskningen ska få de effekter som eftersträvas – i det aktuella fallet bättre måluppfyllelse och effektivitet samt långsiktig finanspolitisk hållbar-het – krävs att de granskade upplever kritiken som relevant och saklig.
Finanspolitiska rådets sammanfattningar skiljer sig både stil- och formmässigt från reste-rande delar av rapporterna. Texterna hålls korta och det finns därför inget utrymme att väga
mellan olika ståndpunkter i någon större utsträckning. Målet är att på ett enkelt sätt förmedla vad rådet tycker. I intervjuerna framkommer också att sammanfattningarna är den text som flest personer förväntas läsa och att det är sammanfattningarna som (genom media) ska nå allmän-heten. Ett känsloladdat språk där kritiken är skarp får givetvis större genomslag i media än om rådet skulle anpassa sig efter det återhållna språk som de upplever att andra myndigheter an-vänder sig av. Samtidigt måste det direkta språket hanteras med viss försiktighet. Ett alltför skarpt språkbruk som upplevs som subjektivt kan leda till att regeringen som utvärderas blir så upprörd att debatten flyttas från kritikens innehåll till framställningen av densamma. Då finns det en risk att rådets reliabilitet påverkas negativt. Därav är Finanspolitiska rådets förhållnings-sätt till språket och en medvetenhet om värderingars inverkan på mottagaren av stor betydelse för rådets trovärdighet. Om rådet vill undvika kritik från Finansdepartementets håll bör man överväga om bruket av de allra mest direkta uttrycken för attityd alltid är nödvändigt för att nå fram med kritikens poäng.
Denna studie har berört en texttyp som rör sig i gränslandet mellan kanslitexter, mediatill-vända texter och akademiska texter. Rådets uppdrag innebär att det måste mediatill-vända sig till en spridd mottagargrupp. Även framtida studier skulle med hjälp av appraisalramverket kunna behandla granskande texter som befinner sig i gränslandet mellan olika discipliner där värde-ring välkomnas från vissa håll men inte andra. Det skulle även vara intressant att studera de retoriska effekterna av bruket av attitydsystemets underkategorier närmare.
Finanspolitiska rådet skapar mer objektiva värderingar genom att koppla dem till mätbarhet, och naturvetenskap. En annan framtida studie skulle kunna gå närmare in på bruket av koncep-tuella metaforer och deras retoriska funktion i värderande texter. Vilka andra koncepkoncep-tuella me-taforer ger tyngd till argumenterande texter?
Källor och litteratur
Källor
Sammanfattning 2012–2017:
Finanspolitiska rådet, 2012: Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2012. Till-gänglig på:
http://www.finanspolitiskaradet.se/down-load/18.6f0598d1373db0746a101/1377195307794/Svensk+finanspolitik+2012.pdf Finanspolitiska rådet, 2013: Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2013.
Till-gänglig på:
http://www.finanspolitiskaradet.se/down-load/18.11165b2c13cf48416debd67/1377195307639/Svensk+finanspolitik+2013.pdf Finanspolitiska rådet, 2014: Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2014.
Till-gänglig på:
http://www.finanspolitiskaradet.se/down-load/18.7841e2a2145d5672688a26b2/1399827315648/Svensk+finanspolitik+2014.pdf Finanspolitiska rådet, 2015: Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2015.
Till-gänglig på:
http://www.finanspolitiskaradet.se/down-load/18.7080f60714d36b5252b75ba1/1432903459873/Svensk+finanspolitik+2015.pdf Finanspolitiska rådet, 2016: Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2016.
Till-gänglig på:
http://www.finanspolitiskaradet.se/down-load/18.21a8337f154abc1a5dd28c15/1463487699296/Svensk+finanspolitik+2016.pdf Finanspolitiska rådet, 2017: Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2017.
Till-gänglig på:
http://www.finanspolitiskaradet.se/down-load/18.23a06a2115bf5bc807e3d90c/1495527129447/Svensk+finanspolitik+2017.pdf
Litteratur
Bendegard, Saga, 2014: Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 89. Uppsala: Institutionen för nordiska språk.
Bergström, Annika, 2010: Temperatur i språk och tanke: en jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010.
Folkeryd, Jenny Wiksten, 2006: Writing with an attitude. Appraisal and student texts in the school subject of Swedish. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Linguistica Upsaliensia. 5.) Uppsala: Uppsala University.
Göransson, Anna-Lena & Ledin, Per, 2009: Räddningstjänsten och kunskapssamhället: en fall-studie. I: Nyström Höög, Catharina (red.). Medborgare och myndigheter. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Holmberg, Per, & Karlsson, Anna-Malin, 2006: Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Holmberg Per, Grahn, Inga-Lill & Magnusson, Ulrika, 2014: Systemisk-funktionell lingvistik: att analysera språkets betydelsepotential. I: Lehti-Eklund, Hanna, Camilla Lindholm & Ca-roline Sandström (red.) Folkmålsstudier 52. Helsingfors: Föreningen för Nordisk filologi.
Jonasson, Emilia, 2010: Attityd och dialogicitet i äldreomsorgens texter: Evaluerande språk i dokumentationen på ett vårdboende. Kanditatuppsats: språkkonsultorogrammet. Stock-holm: Stockholm University.
Tillgänglig på: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:323129/FULLTEXT01.pdf Josephson, Olle, 2009: Klarspråksforskningens framtid I: Nyström Höög, Catharina (red.).
Medborgare och myndigheter. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk, Uppsala
universitet.
Karlsson, Malin, 2014: Evaluering för alla? Eller den farliga skriften. I: Karlsson, Anna-Malin & Makkonen-Craig, Henna (red.) Analysing text AND talk: Att analysera texter OCH samtal. Uppsala: Institutionen för nordiska språk.
Tillgänglig på: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:757298/FULLTEXT02.pdf Karlsson, Anna-Malin, 2018: Neutralt eller inte? Språkliga analyser av Finanspolitiska rådets
sammanfattningar och pressmeddelanden 2012–2017. Rapport till Finanspolitiska rådet 2018/1. Stockholm: Finanspolitiska rådet. Tillgänglig på: http://www.finanspo- litiskaradet.se/download/18.6b053eaa163053a695e718a8/1525347909584/2018-1+Anna-Malin+Karlsson.pdf
Lakoff, George & Johnson, Mark, 1980 [nytt efterord 2003]: Metaphors we live by. Chicago & London: University of Chicago Press.
Lind Palicki, Lena, 2010: Normaliserade föräldrar: en undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974–2007. Diss. Örebro: Örebro universitet.
Martin, James, R. & White, Peter, R.R., 2005: The language of evaluation. Appraisal in English. Basingstoke & New York: Palgrave Macmillan.
Nord, Andreas, 2008: Trädgårdsboken som text 1643–2005. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.
Nord, Andreas, 2011: Att göra någon annans text tydlig. Förutsättningar och språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext. TeFa nr 48. Uppsala: FUMS, Institutionen för nor-diska språk, Uppsala universitet.
Skr. 2017/18:207: Ramverket för finanspolitiken. SFS 2009:600: Språklag.
SFS 2011:446: Förordning med instruktion för Finanspolitiska rådet.
SFS 2016:1088: Förordning om ändring i förordningen (2011:446) med instruktion för
Finans-politiska rådet.
Söderlundh, Hedda, 2010: Internationella universitet – lokala språkval: Om bruket av talad svenska i engelskspråkiga kursmiljöer. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 83. Uppsala: Institutionen för nordiska språk.
Vogel, Anna, 2011: Språket, kroppen och tankarna: introduktion till kognitiv semantik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
White, Peter. R. R., 2015: An introductory tour through appraisal theory. Appraisal: An Overview”.
Tillgänglig på: http://www.grammatics.com/appraisal/appraisaloutline/framed/frame.htm Senast uppdaterad [2015-12-27]. Hämtad 2017-05-16