Slutord

För en språkutvecklande undervisning i skolan krävs det att pedagoger samverkar kring en

gemensam språkpedagogik som möjliggör ett systematiskt arbete med eleverna. Det medför att det krävs att alla pedagoger har de grundläggande kunskaper om språk som krävs för att skapa

förutsättningarna för en språkutvecklande ämnesundervisning. Min förhoppning är att verksamma och blivande pedagoger som behöver behärska en översättningsprocess i språken svenska och teckenspråk i min studie ska kunna hitta stöd för att utveckla sin medvetenhet om sambandet mellan textens innehåll och den språkliga översättningen.

Eftersom barn med hörselnedsättning har ett stort behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från

omgivningen tror jag att skönlitteratur får barn att utveckla sina språkkunskaper. Jag anser att skönlitteratur i skolan möjliggör ett arbetssätt som är både lekbaserat och problemorienterat.

Genom att arbeta lekbaserat ser vi till barnens erfarenheter och intressen samtidigt som jag tror att ett problemorienterat arbetssätt är en drivkraft för lärandet.

Avslutningsvis anser jag att skönlitteratur för döva och hörselskadade elever är en stor tillgång för deras möjligheter att utveckla språk. Genom att möta skriftspråket i skönlitteraturen får de tillgång till språk samtidigt som deras språkliga erfarenheter utvidgas. Språkutveckling och

kunskapsutveckling går hand i hand och genom att använda skönlitteratur i skolan kan vi skapa lärandemiljöer som har en mening för eleverna. När vi stöttar hörselskadade och döva elevers tvåspråkighet i svenska och teckenspråk stärker vi elevernas möjligheter att bli fullt delaktiga medlemmar i samhället.

Referenslista

Ahlgren, I. (1990). T-språk och S-språk i inlärarperspektiv. I Nordisk Tidskrift för Dövundervisningen. Nr 4, 1990.

Ahlgren, I., & Ozolins, B. (1983). Att översätta till teckenspråk. I G. Engwall., & R. Geijerstam (Red.), Från språk till språk. Lund: Studentlitteratur.

Ahlgren, I., & Bergman, B. (2006). Det svenska teckenspråket. I Teckenspråk och teckenspråkiga.

Kunskaps- och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar. (2006:29). Stockholm:

Regeringskansliet.

Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barns kommunikation och samspel. (Doktorsavhandling).

Stockholm: Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.

Atterström, H., & Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter? Specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.

Bergman, B., & Nilsson, A-L. (1999). Teckenspråket. I K. Hyltenstam (Red.), Sveriges sju inhemska språk – ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, G., & Boreús, K. (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.

Björk, C. (1985). Linnea i Målarens Trädgård. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Björk, M., & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen hand. Stockholm:

Natur & Kultur.

Dysthe, O. (2003). Dialog, sampel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Edström, V. (1980). Barnbokens form. Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet Nr 11.

Stockholm: Rabén & Sjögren.

Ekvall, U. (1995). Läroboken – begriplig och intressant? I S. Strömquist (Red.), Läroboksspråk.

Språkvårdssamfundets skrifter 26. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, P. (2006). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Hallberg, K. (1993). Litteraturläsning - Barnboken i undervisningen. Solna: Ekelunds.

Hallberg, K. (2008). Litet kompendium - Viktiga begrepp. Föreläsningspapper, 2008-12-11.

Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Stockholms universitet.

Hartman, S., Lundgren, U.P., & Hartman, R.M. (Red.). (2004). John Dewey. Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur.

Hedeboe, B., & Polias, J. (2008). Genrebyrån. En språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext.

Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Holm, L.H. (2000). Skrivguiden. Handbok i konsten att formulera sig. Stockholm: Ordfront.

Holm, L., & Larsson, K. (1980). Svenska meningar. Lund: Studentlitteratur.

Holmegaard, M., & Wikström, I. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I K. Hyltenstam.,

& I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund:

Studentlitteratur.

Hrf, Hörselskadades riskförbund. (2009). Information hämtad 2009-05-18. http://www.hrf.se.

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling - barns livsvärldar. Lund : Studentlitteratur.

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Ingo, R. (2007). Konsten att översätta. Lund: Studentlitteratur.

Kullberg, B. (2006). Boken om att lära sig att läsa och skriva. Solna: Ekelunds.

Kuyumcu, E. (2004). Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Lagerlöf, S. (1989). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Stockholm: Bonnier Carlsen.

Liberg, C. (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I K. Nauclér (Red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum, HLS förlag.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Linde, G. (2000). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, A. (1981). Ronja Rövardotter. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Mesch, J., & Wallin, L. (2009). Transkriptionskonventioner för teckenspråkstexter, arbetspapper.

Föreläsningsmaterial, 2009-03-17. Institutionen för lingvistik, avdelningen för teckenspråk.

Stockholms Universitet.

Nauclér, K. (2001). Barnboksfiguren betraktad ur ett andraspråksperspektiv på lärande. I K.

Nauclér (Red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum, HLS förlag.

Nilsson, J. (1997). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, M., & Sundemo, U. (2001). Vad händer i klassrummet när barnboksfiguren kliver in? I K.

Nauclér (Red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum, HLS förlag.

Roos, C. (2004). Skriftspråkande döva barn. En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och skola. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Roos, C. (2006). Teckenspråk och pedagogik. I Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar. (2006:29). Stockholm: Regeringskansliet.

Roos, C. (2008). Skriftspråkande barn med dövhet eller hörselnedsättning. Härnösand:

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Roos, C., & Fishbein, S. (2006). Introduktion – Interaktion, delaktighet, lärande. I C. Roos & S.

Fischbein (Red). Dövhet och hörselnedsättning - Specialpedagogiska perspektiv. Lund:

Studentlitteratur.

Rönnerman, K. (1998) Utvecklingsarbete - en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.

Storck, Å. (2004). Baddräkten. Stockholm: Natur & Kultur.

Svartholm, K. (1990). Dövas två språk. Språklära, svenska för döva. S 90:17/Servicematerial.

UNICEF Sverige. (2008). Handbok om barnkonventionen. Stockholm: UNICEF.

Vernersson, I-L. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, L, S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wallin, L. (1994). Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. (Doktorsavhandling). Stockholm:

Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

Wellros, S. (1993). ”Varje gång jag säger sten…”. I E. Cerú. Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen. Stockholm: Natur och Kultur, Utbildningsradion.

Wennergren, A-C. (2006). Delaktighet i klassrumskommunikation för elever i hörselklass. I C.

Roos & S. Fischbein (Red.). Dövhet och hörselnedsättning - Specialpedagogiska perspektiv. Lund:

Studentlitteratur.

Williams, P., Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande - en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket Liber Distribution.

Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm:

Nordstedts.