Studien vill belysa vikten av samspel inom bokläsningen. Genom att förstärka bokläsningen med musik och drama visade studien att barnen är mer aktiva och mera engagerade. När den förstärktes med sånger och dramatiserade aktiviteter, där barnen fick träffa de olika
karaktärerna i sagan skapades en större förståelse för sagan. När barnen blev medskapare ökade deras kunskap och förståelse genom att de började ställa frågor och samspela med karaktärerna, varandra och förskollärarna framför allt när aktiviteterna påminde om lekar. En viktig uppgift är att synliggöra alla barn och hjälpa dem att känna sig trygga i gruppen och utveckla en positiv självkänsla som gör att barnen vågar synas och samspela med varandra. Till sist vill vi med denna studie inspirera andra förskollärare ute i verksamheterna att vid bokläsningen använda musik och drama.
Vi vet att vi inspirerade vår VFU-plats att fortsätta med detta. Idag jobbar de vidare med ” De tre bockarna Bruses” uppföljare i form av nya sagor som förstärks med musik och drama. Vi kan bara hoppas att arbetet med bokläsningen som grund till ökad kunskap och förståelse fortsätter på för åldern lämpligt sätt genom följande skolår och att detta skall inspirera till barnens egen läsning och ge Sverige ett bättre resultat vid framtida PISA- undersökningar.
7.1 Förslag till fortsatt forskning
Vårt Syfte med denna studie var att belysa hur samspeltet mellan barn och mellan barn och förskollärare skapas i en bokläsningsaktivitet när musik och drama tillförs i aktiviteten inom förskolans praktik. Detta har vi gjort genom observationer i form av videoinspelning samt fältanteckningar. I den förskolegrupp som vi observerade hade alla barn svenska som första språk. Det hade varit intressant att göra en likadan observation i en förskolegrupp som har svenska som andra språk för att kunna jämföra samspelet och då framför allt studera
språkutvecklingen hos dessa barn. Det hade likaså varit intressant att göra denna observation på en grupp 5-åringar som befinner sig i ett annat utvecklingsskede. Hur hade deras
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan
Bjørndal, C. R. P., & Nilsson, B. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Chiong, C., & DeLoache, J. S. (2013). Learning the ABCs: What kinds of picture books facilitate young children’s learning? Journal of Early Childhood Literacy, 13(2), 225-241. Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande Studentlitteratur.
Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra: En etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö
Fast, C. (2001). Berätta: Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur.
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola
Fisher, D., Flood, J., & Lapp, D. (2004). Interactive read-alouds: Is there a common set of implementation practices? The Reading Teacher [H.W.Wilson - EDUC], 58(1), 8.
Fletcher, K. L., & Reese, E. (2005). Picture book reading with young children: A conceptual framework. Developmental Review, 25(1), 64-103. doi:10.1016/j.dr.2004.08.009
Forsberg-Ahlcrona, M. (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap: Kommunikation och skapande i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Fox, M., Horacek, J., & Ottosson, M. (2003). Läsa högt: En bok om högläsningens förtrollande verkan. Ystad: Kabusa böcker.
FOY, J. G., & MANN, V. (2003). Home literacy environment and phonological awareness in preschool children: Differential effects for rhyme and phoneme awareness. Applied
Hedemark, Å., Institutionen för ABM, Humanistisk-samhällsvetenskapliga
vetenskapsområdet, Uppsala universitet, & Historisk-filosofiska fakulteten. (2012). A study of swedish children's attitudes to reading and public library activities. New Review of Children's Literature and Librarianship, 18(2), 116. doi:10.1080/13614541.2012.716693 Höglund, A. (1984). De tre bockarna bruse: En bilderbok efter en gammal folksaga Opal. Jonsson, C. (2006). Läsningens och skrivandets bilder: En analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling
Lindqvist, G., & Magnusson, L. (1999). Vygotskij och skolan: Texter ur lev vygotskijs pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur. Norling, M., Mälardalens högskola, & Akademin för utbildning,kultur och kommunikation. (2014). Preschool staff's view of emergent literacy approaches in swedish preschools. Early Child Development and Care, 184(4), 571-588. doi:10.1080/03004430.2013.800511
Orlando, L. (2005). Learning literacy though play using interactive texts during storybook reading: A parent/child experience. Journal of Early Childhood Teacher Education, 25(3), 247-253. doi:10,1080/1090102050250308
Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel
Svensson, A. & Jönsson, M. (2005). Språkglädje: Språklekar i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Rabén Prisma.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Utbildning & Demokrati : Tidsskrift För Didaktik Och Utbildningspolitik, 20, 67-82.
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra: Samlärande i praktiken. Stockholm: Liber. Ødegaard, E. E. (2007). Meningsskaping i barnehagen: Innhold og bruk av barns og voksnes samtalefortellinger
Ziolkowski, R. A., & Goldstein, H. (2008). Effects of an embedded phonological awareness intervention during repeated book reading on preschool children with language delays. Journal of Early Intervention, 31(1), 67-90. doi:10.1177/1053815108324808
Källor från internet
Ekström, S. (2007) Högläsning bästa vägen till läslust. Artikel i Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/hoglasning-basta-vagen-tilllaslust_ 194937.svd (Hämtad den 2014-12-21)
Fredriksson, K, (2013) Drama som pedagogisk möjlighet, en intervjustudie med lärare i
grundskolan. Dis. Linköping Studies in pedagogic practices, No 17, Linköping Studies in
Education and social Sciences, No 2.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:623308/FULLTEXT01.pdf (Hämtad den 2014-12-21)
Lundberg, I. Läs högt för era barn! Kod-knäckarna.
http://www.kodknackarna.se/forskning/las-hogt-for-era-barn/ (Hämtad den 2014-12-21). Skolverket Pisa studien http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella- studier/pisa (Hämtad den 2014-12-21)
Svensson, A. (2011) Ha alltid alla böcker framme. Artikel i tidningen Förskolan.
Lärarnas nyheter. http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011-08-19/ha-alltid-alla-bocker- framme (Hämtad den 2014-12-21)
Svensson, A. (2011) Lärarstudenters berättelser om läsning, ifrån tidig barndom till mötet
med lärarutbildning. Dis, Malmö Studies in Educational Sciences, No 58, Doctoral
Dissertational in Education. http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10875/AKS_2043_10875.pdf?sequence=2 (Hämtad den 2014-12-21) Pisa 2012 http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig- forsamring-i-pisa-1.167616 (Hämtad den 2014-12-21)
OECD. 2012. PISA 2012 Assessment Framework – Key competencies in reading,
mathematics and science. http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/44455820.pdf (Hämtad den
2014-12-21)
Bilaga 1
Till vårdnadshavare i förskolor som tar emot förskollärarstudenter
Er förskola samarbetar med förskollärarprogrammet på Högskolan i Halmstad läsåret 2014/2015, vilket innebär att studenter gör praktik i verksamheten och utför olika uppgifter kopplade till utbildningen. Studenterna behöver även ha möjlighet att genomföra dokumentation som syftar till att beskriva och diskutera verksamheten i förskolan och den kunskap som utvecklas. Dokumentationen kan komma att ske med hjälp av inspelade samtal, bilder eller videofilmning. Det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att barn och pedagoger inte kan identifieras och kommer endast användas av studenten för utbildningsändamål.
Läsåret inleds med att studenterna ska genomföra ett verksamhetsutvecklingsarbete tillsammans med förskolans pedagoger för att bidra till att öka pedagogiska kvaliteter och göra en ännu bättre verksamhet för ditt barn. Verksamhetsutvecklingsarbetet kan också bilda underlag för studenternas kommande examensarbete. Det som står i fokus är som nämnts tidigare att beskriva och diskutera verksamheten i förskolan och den kunskap som utvecklas.
Om du har frågor angående detta får du gärna höra av dig till mig. För att studenterna skall kunna planera sina uppgifter behöver vi svar så snart som möjligt om ditt
ställningstagande. Ringa in JA eller NEJ nedan och skriv under. Vänliga hälsningar
Marie-Helene Zimmerman Nilsson
Utbildningsledare Förskollärarprogrammet
Mail: marie-helene.zimmerman_nilsson@hh.se, tel 035 - 16 73 36
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
JA, jag ger tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteter som dokumenteras NEJ, jag ger inte tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteter som dokumenteras Målsman för: ...
Datum och Målsmans namnteckning
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se