Detta är en liten studie som omfattar sju informanter från Skogsviks skolor och förskolor, samt en granskning av kommuns senaste kvalitets- och resultatredovisningar. Resultatet kan därför inte ses som allmängiltigt. Jag anser mig ändå ha nått en större förståelse för svårighet-erna med läroplansmålen kring samverkan, samt hur organisationen kring övergången från förskola till förskoleklass går till i Skogsviks tätort. Min hypotes, att detta arbete kräver stort engagemang från pedagogernas sida, stämde och jag har insett vikten av alla parters delaktig-het för att en skolorganisation ska fungera och nå de mål som läroplanerna uttrycker. Fritids roll glöms bort i det fokus som finns om att nå ett bättre samarbete mellan förskola och för-skoleklass, vilket jag anser att de olika verksamheterna bör ta till sig i deras fortsatta arbete.
Bevisligen har förskolans pedagogik integrerats i skolverksamheten, så som syftet var i och med införandet av förskoleklassen, och det förväntade jag mig också att se i min studie.
Dock har detta inte inneburit ett bättre samarbete mellan skola och förskola i Skogsviks tätort utan gränsproblematiken finns fortfarande. Förskolan gör sitt och skolan sitt, på i stort sett samma sätt, men på varsitt håll.
Om man ser på förskola och skola som Schyl-Bjurman (1983) beskriver det. Att den funge-rar som ”en andra relationscirkel kring ett barn” som ska stötta och leda dem mot nya erfaren-heter när inte vårdnadshavarna finns vid dess sida, så förstår man hur viktigt det är att alla parter i organisationen samverkar. Om man är på det klara med vad som gäller organisatoriskt underlättar det för samtliga inblandade och det blir på det sättet bra för barnen i övergången.
7 Referenser
Intervjuer
Karin, språk- och specialpedagog. Tallskogsskolan 2010-10-11 Britt, förskolechef. Tallskogsskolan 2010-10-11
Sofia, rektor. Tallskogsskolan 2010-10-12
Anna, förskollärare. Förskolan Skogsgläntan 2010-10-14 Ulrika, förskollärare. Bergdalaskolan 2010-10-14
Lena, förskollärare. Tallskogsskolan 2010-10-19 Anders, fritidspedagog. Tallskogsskolan 2010-10-22
Inspelade och transkriberade intervjuer förvaras hos författaren.
Litteratur och andra källor
Alexandersson, Mikael (red.) (1999). Styrning på villovägar: perspektiv på skolans utveckling under 1990-talet. Lund: Studentlitteratur.
Blossing, Ulf (2000). Praktiserad skolförbättring. Diss. Karlstad: Karlstad Universitet.
Christersson, Rolf (1995). Samverkan barnomsorg-skola. 1. uppl. Stockholm: Liber Utbildning.
Danermark, Berth & Kullberg, Christian (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform.
Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, Birgitta (2000). ”Om begreppen samarbete, samverkan och integration i svenska läroplaner.” i Kärrby, Gunilla (red.). Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Malmö:
Studentlitteratur.
Davidsson, Birgitta (2002). Mellan soffan och katedern: en studie av hur förskollärare och grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola.
Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2002.
Edvinsson, Marie & Jonsson, Maria (2008). Det stora steget – en studie om samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass. Examensarbete: Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, Lärarutbildningen.
Eriksson, Joakim (1999). ”Vem styr skolan?” i Alexandersson, Mikael (red.) Styrning på villovägar: perspektiv på skolans utveckling under 1990-talet. Lund: Studentlitteratur.
Gummesson, Margit (red.) (1992). Samverkan för utveckling i skola och barnomsorg. 1. uppl.
Stockholm: Allmänna förlaget.
Henriksson, Johanna (2009). Från förskola till förskoleklass. Kommunikation vid övergång.
Examensarbete: Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, Lärar- utbildningen.
Hjelte, Jan (2005). Samarbete i gränsland: om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. Diss. Umeå : Umeå universitet.
Johansson, Inge (2000). ”Förskolepedagogiken möter skolan – utgångspunkter för förändring”, i Kärrby, Gunilla (red.). Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Malmö:
Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Ungern:
Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Kristianstad: Gleerups Utbildning AB.
Lennéer Axelsson, Barbro & Thylefors Ingela (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm:
Natur och Kultur.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Rapportering av regeringsuppdrag Integration förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Att bygga broar. Dnr 2003:171 http://www.skolutveckling.se (Hämtades hem 2010-09-29).
Mötesanteckningar (2007) från möte med förskollärare i Skogsviks kommun om över- inskolningar till fritids och förskoleklass.
Norberg, Randolph (1983). ”Samverkan: Samarbete eller integration?” i Barns behov av vuxnas samarbete: en antologi. Stockholm: Liber Utbildningsförlag.
Ronhed, Rune (1999). ”Marknadsplats, myndighet och mötesplats?” i Alexandersson, Mikael (red.) Styrning på villovägar: perspektiv på skolans utveckling under 1990-talet. Lund:
Studentlitteratur.
Skogsviks kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen, Bergdalaskolan F-6 (2009a).
Kvalitets- och årsredovisning 2009. Utvecklingsplan 2010. 1
Skogsviks kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen, Förskolorna Barret, Kotten, Eken, Äpplet samt dagbarnvårdare (2009b). Kvalitets- och årsredovisning 2009. Utvecklingsplan 2010.2
Skogsviks kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen, Förskolorna Kullen, Strandvallen och Skogsgläntan (2009c). Kvalitets- och årsredovisning 2009. Utvecklingsplan 2010.3 Skogsviks kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen, Tallskogsskolan (2009d). Kvalitets- och årsredovisning 2009. Utvecklingsplan 2010. 4
Skolverket (2000). Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Skolverkets rapport nr 190.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=741 (Hämtades hem 2010-11-11).
Skolverket (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringar. Om integrationen förskoleklass, grundskola och fritidshem. Örebro: Liber.
Skolverket (2006a). Förskoleklassen – i en klass för sig. Stockholm: Liber.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1851 (Hämtades hem 2010-09-29).
Skolverket (2006b). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes kundservice.
Skolverket (2006c). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids hemmet Lpo 94. Ödeshög: Fritzes kundservice.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes kundservice.
Skolverket. Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet:
kapitel 1 och 2. http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Lgr11_kap1_2.pdf (Hämtades hem 2010-11-09).
Skolverkets hemsida. Statistik och analys http://www.skolverket.se/sb/d/1635/a/19877 11/11-2010.
SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. Stockholm: Fritzes kundtjänst.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Malmö:
Studentlitteratur.
Sundgren, Gunnar (2007). ”John Dewey – reformpedagog för vår tid?” i Forsell, Anna (red) Boken om pedagogerna. Ungern: Liber.
1,4 Kommunen liksom skolans namn är fingerade.
2, 3 Kommunens liksom förskolornas namn är fingerade.
3 Kommunens liksom förskolornas namn är fingerade.
4 Kommunens liksom skolans namn är fingerade.
Säljö, Roger (2007). ”L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär” i Forsell, Anna (red) Boken om pedagogerna. Ungern: Liber.
Söderman, Frida (2010). Vi i förskolan – Dom i förskoleklass. Pedagogers uppfattningar om övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd. Göteborgs Universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik, Specialpedagogiska programmet.
Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion till vetenskaps- filosofi. Svenstrup, Danmark: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Vygotskij, Lev Semenovi (199 ). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.