7 Diskussion
7.4 Slutord
I vår kultur är skriften en central och viktig medierande resurs som har inflytande i vårt samhälle (Säljö, 2010). Skriften finns överallt i samhället och är en kunskap som eleverna behöver för att kunna delta i skola och samhällsliv (a.a). Läsandet och skrivandet drivs framåt av kommunikativa behov (Liberg, 2006; Säljö, 2000). Informationsteknologin i dag bygger på skriften som ett medierande redskap Säljö, 2010). Text är inte längre enbart ord utan bilderna är så informativa så att åtföljande texter ofta kan kortas ner (Kress, 2003). Läsandet i vardagen kräver inte längre en lika avancerad förmåga att bygga upp förståelsen av en skriven text (Hernwall, 2001). Nya läsarter utvecklas och eleverna läser fler kortare texter än längre (Finndahl, 2009). Min studie väcker nya frågor när det gäller: Vilken textkompetens kommer att vara viktig i framtiden? Vilka skriftspråkliga kompetenser behöver eleverna? Vilka kompetenser inom IKT behöver eleverna för att bemöta krav och förväntningar i skola och samhälle?
8 Litteraturlista
Andolf-Johannesson, K. (1997). Var tog slukarbarnen vägen? 9-12-åringars biblioteks, läs- och fritidsvanor i en mindre västsvensk kommun. Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap. Högskolan i Borås, Institutionen för biblioteks- och
informationsvetenskap.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bergström, A (2010). Personligt och privat i sociala medier. I Homberg, S & Weibull, L (red).
Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur Björklund, Elisabeth. (2008). Att erövra litteracitet: Små barns kommunik ativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborg studies in Educational sciencies 270. Göteborg: ActaUniversitatisGothoburgensis
Brink, Lars (2000). Försvunna bokslukare? Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: University of Gävle
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2. Liber: Stockholm
Cunningham, A. E. & Stanovich, K. E (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later. Developmental Psychology, 33(6), 934-945.
Dahlin, M. (2006). TIL – Tidig intensiv lästräning. Stockholm: Natur och Kultur
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, O. (red.) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Eggeby, E. & Söderberg, J. (1999). Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken.- En handbok i enkätmedodik. Lund:
Studentlitteratur.
Eliasson, A.(2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Elley, W. B. (1992). The International Association for the Evaluation of Educational Achievment (IEA). http://www.eric.ed.gov/PDFS/ED360613.pdf hämtad den 2011-02-10
Erstad, O. (2002). Handlingsrummet som öppnar sig. Berättelser från ett multimedialt
praxisfält. I Säljö, R & Linderoth, J (red.), Utm@ningar och e-frestelser – it och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma
Ewalds, A. (2007). Läskulturer – Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö studies in educational sciences No. 29. Malmö: Malmö högskola
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkulturer i möte med förskola och skola. Uppsala studies in Education 115. Uppsala:
ActaUniversitatisUpsaliensis.
Feilitzen, C. (2008). Forskningen om barn och medier i Sverige under 1900-talet.
Mediekultur. Journal of media and communication research, No 29
http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/mediekultur/article/view/1122 hämtad den 2011-03-04.
Finndahl, O. (2009). Unga svenskar och Internet 2009. Ödeshög: Danagårds grafiska.
Forsling, K (2008). Läsa och skriva - vidgade begrepp i en medierik värld.
http://www.ep.liu.se/ecp/032/ecp08032.pdf hämtad den 2011-02-24.
Frank, E. (2009). Läsförmågan bland 9-10 åringar: Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. Göteborg studies in Educational Sciences 280. Göteborg: ActaUniversitatisGothoburgensis
Godhe, A-L. (2011). Creating multimodal texts in language education. Licentiatuppsats i humaiora med inriktning mot utbildningsvetenskap. Göteborgs universitet: Institutionen för svenska språket.
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter (rev.
Uppl.) Stockholm: Utrikesdepartementet. 20110213 från
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060215/340b1e41bfe8 5f05de27ee620ab3aa05/barnensrattigheter.pdf
Hernwall, P, (2001). Barns digitala rum- berättelser om e-post, chatt & Internet. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet, Doktorsavhandling Nr 104. Stockholm:
Stockholms Universitet
Hernwall, P. (2002). Barn kommunicerar- om en dimension av barns digitala rum. I Säljö, R.
& Linderoth, J. (red). Utm@ningar och e-frestelser- it och skolans lärkultur.
Stockholm: Prisma
Häggström, I & Lundberg, I (1990). Läsning, skrivning, bild ÅK 2. En deskriptiv redovisning av en kunskaps- och färdighetsbedömning april-maj 1989. Umeå: Umeå Universitet, Psykologiska instituitionen
Jonsson, C. (2006). Läsningens och skrivandets bilder. Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt arbete nr 2 och i Pedagogiskt arbete nr 10.
Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs f-3.
Lund: Lunds universitet, 2007 /Diss./
Kress, G (2003). Literacy in the new media age. Kap 1-3. New York: Routledge.
Lareau, A., & Weininger, E.B. (2003). Cultural capital in educational research: A critical assessment. Theory and society 32, 567-606
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Kap 9 Lund: Studentlitteratur
Liberg, C., Geijerstam, Å. & Wiksten Folkeryd, J. (2010). Utmana, utforska, utveckla! -Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur
Liberg, C., & Säljö, R. (2010). Grundläggande färdigheter – att bli medborgare. I Lundgren, U.P., Säljö, R., & Liberg, C. (red) Lärande Skola Bildning – Grundbok för lärande.
Stockholm: Natur och Kultur
Lindgvist, G. (1999). Vygotskij och skola. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, I. (2006). Early language development as related to the acquisition of reading.
European Review, 14, 45-59
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur och Kultur
Lundberg, I., & Herrlin K (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. Stockholm:
Natur och Kultur
Norberg, I. (2003). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst
Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning, NORDICOM, (2010). Mediebarometer 2009. Göteborg: Nordicom Sverige, Göteborgs universitet Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur
Myrberg, M., & Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter, Konsensusprojektet.
http://www.alvesta.se/System/FileArchive/2/File_1227.pdf hämtad den 2011-03-02 Myrberg, E., & Rosén, M (2006). Reading achievement and social selection in independent
schools in Sweden - Result from IEA PIRLS 2001. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(2), 185-205
Myrberg, M. (2007). Läs- och skrivsvårigheter. I Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, kap 4.
http://www.did.uu.se/carolineliberg/documents/07Attlasaoskriva_000.pdf hämtad den 2011-02-05
Olin-Scheller, C. (2007). Mellan Dante och Big Brother. Karlstad: Karlstads Universitet, 2007 /Diss/
Persson, M. (2000). Populärkulturen i skolan (red). Lund: Studentlitteratur
Reichenberg, M (2008). “But before you said you believed that…”. A longitudinal study of text talks in small groups” The Reading Matrix. Vol 8, No 1, 158-185
Skolverket, (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan 1992.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=542 hämtad den 2011-02-21
Skolverket, (1997). Svenska: Läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning hos elever i årskurs 2. Stockholm: Liber
Skolverket, (2000). Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Stockholm: Fritzes Kundservice.
Skolverket, (2001). Barns läskompetens i Sverige och i världen s 23. Stockholm: Fritzes Kundservice
Skolverket, (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03). Stockholm:
Fritzes Kundservice
Skolverket, (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes kundservice
Skolverket, (2007). PIRLS 2006: Läsförmåganhos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen.
Skolverkets rapport nr 305. Stockholm: Skolverket Skolverket, (2011). Kunskapskrav till kursplanen i svenska.
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Svenska_kunskapskrav.pdf hämtad 2011-03-11
Stanovich, K. (2000). Progress in understanding reading, (s 184-188). New York Steffensen, A., & Weinreich, T (2000). Born laeser boger; Laesevaner, lasesefardighet,
höjtlaesning. Fredriksberg: Roskilde Universitetsforlag.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Säljö, R. (2010). Lärande och kulturella redskap. – Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Taube, K. (1995). Läsförmågan hos 6305 nioåringar i Stockholm. Rapport nr 1996:2, Stockholms skolor central förvaltning, Informationsenheten.
Taube, K & Skarlind, A (1997). Läsförmågan hos 6112 nioåringar i Stockholm. Kalmar:
Högskolan i Kalmar
Taube, K. (2009). Läs och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, L & Frylmark, A.
(red). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentliteratur
Ungdomsstyrelsen. (2006 ). Fokus 06. Stockholm: Ungdomsstyrelsen
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Elanders Gotab
Vygoskij, L.S. (1999). Tänkande och språk. (Kajsa Öberg Lindsten övers.) Göteborg:Daidalos.
Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Bilaga 1
Vad läser du på fritiden?
Den här enkäten ställer frågor om dig och dina läsvanor på fritiden. Jag vill ta reda på vad du läser på fritiden och hur ofta du läser på fritiden. Jag vill också ta reda på vad du läser och skriver på Internet. Du är helt anonym och det innebär att ingen kommer att få reda på att det är du som har svarat på enkäten. Det är helt frivilligt att vara med i undersökningen och du kan när som helst sluta att svara på enkätfrågorna. Om du har några frågor kan du bara räcka upp handen så kommer jag och besvarar dem. Ditt svar är viktigt för mig i min undersökning.
Varje svar som jag får in gör att tillförlitligheten blir större.
Jag som har gjort frågorna heter Anne Ellström och läser på
speciallärarprogrammet, på Karlstads universitet.
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 2 9. Hur många böcker (både barn- och vuxenböcker) finns det ungefär i ditt
hem?
Kryssa bara i en ruta
Inga eller väldigt få böcker (0-25 böcker) Så många som ryms i en hel bokhylla (26-100 böcker)
Så många som ryms i två bokhyllor (101-200 böcker) Så många som ryms i tre eller fler bokhyllor (fler än 200)
10. På vilket språk är de flesta böckerna hemma hos dig?
Kryssa bara i en ruta Svenska
Annat språk
Lika många på svenska och på ett annat språk
11. Vilket språk läser du på hemma?
Kryssa bara i en ruta Svenska
Annat språk
Lika mycket på svenska och på ett annat språk
12. Är du född i Sverige?
Ja Nej
13. Är dina föräldrar födda i Sverige?
Ja Nej
Tack för din medverkan!
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3 Tabell 16. Antalet elever som skriver på Internet, mobilen varje dag uppdelat med avseende på skola, ålder och tid.
Bilaga 3 Tabell 17. Eleverna läser på grund av olika anledningar. Svaren redovisas i antal på de fyra olika alternativen uppdelat med avseende på skola och ålder.
Skola Årskurs Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer delvis inte
Instämmer inte alls Jag läser för
att det är roligt
1 3 18 4 2 8
4 17 19 1 1
2 3 25 8 0 3
4 10 14 2 2
Jag läser för att lära mig något nytt
1 3 9 12 2 9
4 9 14 10 5
2 3 18 11 5 2
4 15 5 6 2
Jag läser för att det är spännande
1 3 15 6 6 5
4 23 13 2 0
2 3 17 14 2 4
4 17 7 1 3
Jag läser för att koppla av
1 3 7 11 3 11
4 13 15 6 4
2 3 11 12 7 4
4 10 4 4 10
Bilaga 3
Bilaga 3 Tabell 22. Antal föräldrar som är födda i Sverige uppdelat med avseende på skola och ålder.
Ja Nej En är född
i Sverige Skola 1
Årskurs 3 28 3 1
Årskurs 4 32 0 6
Skola 2
Årskurs 3 18 15 4
Årskurs 4 10 14 5