Slutord

Den största lärdom vi kan dra av att ha gjort detta examensarbete är att det inte alltid går att lita på de resultat som redovisas, utan att ha fått en inblick i skolans verksamhet. Barn har mycket kunskaper som inte går mäta med tester, utan som visar sig i en mängd olika

sammanhang under det dagliga arbetet. Vi värderar därför lärarnas utsagor mycket högt, då de faktiskt har haft en relation till en mängd barn genom åren, och har fått tagit del av den

kunskap som är ”omätbar”. Stora internationella tester med genomsnittliga

resultatredovisningar kan fungera i syfte att väcka uppmärksamhet kring elevernas läsning, men steget därifrån till att dra slutsatsen att eleverna faktiskt läser sämre, bör vara större. Som blivande lärare kommer vi att försöka möta barnen med en öppenhet, som tillåter oss att se alla barnens kunskaper, utan förutfattade meningar baserade på de resultat som barnen har redovisat tidigare.

Referenser

Agardh, C. & Mathiassen, L. (2010). Läs-och skrivundervisning i skolan – att rusta för livet. Examensarbete, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Från

http://hdl.handle.net/2077/26023 (Hämtad 2013-08-22)

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Göteborg. Från

http://hdl.handle.net/2077/29759 (Hämtad 2013-08-12)

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Frank, E. (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar: betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Göteborg. Från http://hdl.handle.net/2077/20083 (Hämtad 2013-08-12)

Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, J. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, K. (2007). ”Modersmål och svenska som andraspråk”. I Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet.

([reviderad upplaga]). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, E. & Nordström, S. (2008). Läs- och skrivundervisning. Hur tre lärare arbetar för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Examensarbete,

Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar. Från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1167 (Hämtad 2013-08-22) Karlsson Vestman, O. & Andersson, I. M. (2007). Pedagogisk utvärdering som

styrning: en historia från präster till PISA. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Krueger, A.B. & Lindahl, M. (2002). Klassfrågan: en ESO-rapport om lärartätheten i skolan: rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3815 (Hämtad 2013-08-14)

Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.

Längsjö, E. & Nilsson, I. (2005). Att möta och erövra skriftspråket: om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

Melin, L. (1989). ”Läs- och skrivsvårigheter”. I Melin, L. & Lange, S. (red.) (1989). Läsning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Myrberg, E. (2006). Fristående skolor i Sverige: effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2006. Göteborg. OECD (2001). Knowledge and skills for life. First results from the OECD programme for international assessment (PISA) 2000. Paris: OECD. Från

http://pisa2000.acer.edu.au/index.php (Hämtad 2013-08-13)

OECD (2004). Learning for Tomorrows World First Results from PISA 2003. Paris: OECD. Från http://pisa2003.acer.edu.au/index.php (Hämtad 2013-08-12)

OECD (2006). Science Competencies for Tomorrows World First Results from PISA 2006. Paris: OECD. Från http://pisa2006.acer.edu.au/index.php (hämtad 2013-08-12) OECD (2009). PISA 2009 Results: What Students Know and Can Do: Student

Performance in Reading, Mathematics and Science (Volume I). Paris: OECD. Från

http://pisa2009.acer.edu.au/ (Hämtad 2013-08-09)

Persson, M. (2012). Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

PISA (2012). EU High Level Group of Experts on Literacy. Final Report. Luxemburg: The Office for Official Publications of the European Communities. Från

http://ec.europa.eu/education/literacy/resources/final-report/ (Hämtad 2013-08-09) Rosén, M. (2012). ”Förändringar i läsvanor och läsförmåga bland 9- till 10-åringar. Resultat från internationella studier”. I Litteraturutredningen (2012). Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi. Stockholm: Fritze. Från

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/187846 (Hämtad 2013-08-12)

Rosén, M. & Gustavsson, J-E. (2006). ”Läskompetens i skolår 3 och 4”. I Bjar, L. (red.). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Sandström Kjellin, M. (2002). Läsutveckling i ett helhetsperspektiv: fjorton barns läsutveckling under första och andra skolåret. Diss. Stockholm: Univ., 2002. Stockholm

Skolverket. (2004). Internationella studier under 40 år: svenska resultat och erfarenheter. Stockholm: Skolverket. Från

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket. Från

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2260 (Hämtad 2013-08-22)

Skolverket. (2011a). Effects of age and school year. An overall picture and basic review of methods. Stockholm: Skolverket. Från

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2625(Hämtad 2013-09-23)

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Med fokus på läsande: analys av samstämmigheten mellan svenska styrdokument, ämnesprov i svenska och PIRLS 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del: mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförl..

Street, B. (2013). Literacy in Theory and Practice: Challenges and Debates Over 50 Years. Theory Into Practice. 52:sup1, 52-62, DOI: 10.1080/00405841.2013.795442

(Hämtad 2013-09-05)

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (1995). Hur i all världen läser svenska elever?: en jämförande undersökning av barns läsning i 31 länder. Stockholm: Skolverket.

Taube, K., Lundberg, I. & Skarlind, A. (1995). Svensk läsundervisning i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep..

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer för