Att studera något så vanligt och vardagligt förekommande som barns samspel med varandra, visar sig vara mer komplext än vad jag först kunnat tro. Resultaten i studien har diskuterats och till viss del utmanats tillsammans med förskolans lärare och barnskötare. De har med stort intresse lyssnat, samtidigt som de säger att de (precis som jag) inte tidigare reflekterat
nämnvärt över hur barn egentligen gör för att vinna tillträde till lekar. Med glasögon slipade för att upptäcka interaktioner mellan barnen blir skeenden som att vinna tillträde till lek, viktig att studera för sin egen skull. Eftersom det som tidigare tagits förgivet får en helt annan mening när det studeras endast och allena för sitt eget värde.
Samtidigt är det viktigt att påpeka att mitt val av perspektiv är ett av många möjliga, självfallet är jag medveten om att andra perspektiv skulle ge andra resultat. För mig har dock det socialkonstruktionistiska perspektivet och Corsaros teorier varit ett fruktbart alternativ när barn i interaktion med andra barn studeras i deras vardag.
Med detta avslutas denna uppsats som den började, men nu relateras svårigheterna till oss vuxna. Kanske känner vi också igen oss i de dilemman som kan uppstå i vardagliga
interaktioner och om möjligheten att vinna tillträde till olika situationer?
Ska vi fika idag, du och jag?
Fika idag, just du och jag?
Jag får se hur jag gör jag får tänka mig för.
Jag tror att Gullan ska åka till Flen och då kanske jag kan fika med Irene.
Irene och Gullan har fikat sedan jul och det är inte det minsta kul.
Men Irene kanske hellre fikar med Sara och då kunde det faktiskt vara
trevligt att fika ihop, du och jag.
Ja, det passar ovanligt bra just idag.
(Wirsén, 2009, s.103)
Corsaro (2003) skriver “the access skills the kids develop in the multiparty setting are clear precursors to adult skills that are used in similar situations” (s.43). Han föreslår att du tänker dig ensam på en fest och hur du söker kontakt med andra människor som också befinner sig på festen. Precis som barnen vill även vuxna bli en del av gemenskapen. Frågan är, hur skulle du bära dig åt för att vinna tillträde till samtal med andra? Skulle du gå fram till en grupp och fråga: får jag vara med och prata med er? Troligtvis inte, Corsaro menar att vuxna, i likhet med barnen, skulle ställa sig i närheten av den samtalande gruppen samtidigt som de skulle lista ut vad deras samtal handlar om. Och först därefter skulle vi lämna vårt bidrag till
konversationen. Det kräver med andra ord en finkänslighet för att få bli delaktig i såväl samtal som lekar. I jämförelse med barnen möts vi vuxna antagligen inte av: jag vill inte prata med dig eller du får inte vara med oss här och prata.
Tänk på saken ur det perspektivet då blir det självklart att inrikta sitt intresse mot fenomen som studerats i detta examensarbete.
Referenser
Almqvist, Y. (2009). Peer status in school and adult disease risk: A 30-year follow-up of disease-speecific morbidity in a Stockholm cohort. Journal of Epidemiology and Community Health. 2009;63: 1028-1034.
Arvastson, G., & Ehn, B. (2009). Observationens dynamik. I Arvastson, G., & Ehn, B. (red.).
Etnografiska observationer.(s.19-34). Lund: Studentlitteratur.
Berger, P., & Luckmann, T. (1999). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Bliding, M. (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik. En studie av barns relationsarbete i skolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Brandell, T. (2010). Alica och Lucas populäraste namnen. Hämtat 19 maj, 2010, från Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alica-och-lucas-popularaste-namnen_4146853.svd Brodin, J., & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I Sandberg,
A. (red.). Miljöer för lek, lärande och samspel. (s.87-106). Lund: Studentlitteratur.
Corsaro, W. A. (1978). We´re friends right?: Children’s use of access rituals in a nursery school. Sociolinguistic working paper, 43: 4-38.
Corsaro, W. A. (2003). We´re friends right? Inside kids´culture. Washington, D.C. Joseph Henry Press.
Corsaro, W. A. (2005). The Sociology of Childhood. (2 th ed.). California: Pine Forge Press.
Cromdal, J. (2001). Can I be with?: Negotiating play entry in a bilingual school. Journal of Pragmatics 33 (2001). s. 515-543.
Elf, A-C., & Petrén, N. (2004). “Kolla vad jag hittade!” Förskolebarns bilderbokssökning med samspel i fokus. Magisteruppsats i Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Bibliotek- och Informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, 2004:73.
Elvstrand, H., Högberg, R., & Nordvall, H. (2009). Analysarbete inom fältforskning. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s. 178-197). Stockholm: Liber.
Engdahl, I. (2007). Med barnens röst. Ettåringar “berättar” om sin förskola. Institutionen för individ, omvärld och lärande. Stockholm: Lärarhögskolan..
Evaldsson, A-C., Lindblad, S., Sahlström, F., & Bergqvist, K. (2001). Introduktion och forskningsöversikt. I Lindblad, S., & Sahlström, F. (red.). Interaktion i pedagogiska sammanhang. (s.9-35). Stockholm: Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (red.). (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Folkman, M-L., & Svedin, E. (2003). Barn som inte leker. Från ensamhet till social lek.
Stockholm: Runa förlag.
Fransson, G. (2001). Den första tiden – en forskningsöversikt med fördjupningar. I Fransson, G., & Morberg, Å. (red.). De första ljuva åren – lärares första tid i yrket. (s. 186-215).
Lund: Studentlitteratur.
Greve, A. (2009). Vennskap mellom de yngste barna i barnehagen.Nordisk Barnehageforskning. 2009 2 (2): 91–98.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 8, nr 1-2, s. 12-23.
Harvard, Å. (2004). Lek, lärande och motorik. Delrapport till ”The learning brain, the learning individual, the learning organisation. Lund University Cognitive Studies - LUCS 115.
Heikkilä, M., & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete.
Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 8, nr 1-2, s. 24-41.
HSFR. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Ihrskog, M. (2006). Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen. Intellecta Docusys. Växjö Universitet.
Ivarsson, P-M. (2003). Barns gemenskap i förskolan. Uppsala studies in Education 101.
Acta Universitatis Upsaliensis.
Johansson, B., & Svedner, P O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget I Uppsala AB Läromedel & Utbildning.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 8 nr 1-2, s.42-57.
Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap. Malmö Studies in Educational Sciences No.35.
Jönsson, L-E. (2009). Hemma på gatan. I Arvastson, G., & Ehn, B. (red.). Etnografiska observationer. (s. 63-81). Lund: Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, B. (1987). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag.
Lindblad, S., & Sahlström, F. (red.). (2001). Interaktion i pedagogiska sammanhang.
Stockholm:Liber.
Lundgren, A S. (2009). Störning på Holland Park. I Arvastson, G., & Ehn, B. (red.).
Etnografiska observationer. (s. 83-99). Lund: Studentlitteratur.
Lundstedt, A. (2009). Mentala kartor och vägbeskrivningar. I Arvastson, G., & Ehn, B. (red.).
Etnografiska observationer. (s. 135-145). Lund: Studentlitteratur.
Løkken, G., & Søbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: En arena för kulturellt och socialt meningsskapande.
Karlstad University Studies, 2002:28. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap.
Löfdahl, A. (2007). Kamratkulturer i förskolan- en lek på andras villkor. Stockholm: Liber.
Löfdahl, A., & Hägglund, S. (2007). Spaces of Participation in Pre-School: Arenas for Establishing Power Orders? Children & Society volume, 21: 328-338.
Mauritzson, U., & Säljö, R. (2003). Ja vill va Simba å du ä Nala. I Johansson, E., & Pramling Samulesson, I. (red.). Förskolan –barns första skola! (s. 159-196). Lund: Studentlitteratur.
Michélsen, E. (2004). Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. Stockholms Universitet:
Pedagogiska Institutionen.
Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation Samspel mellan människor.
Lund: Studentlitteratur.
Ottoson, E. (2009). På drift. I Arvastson, G., & Ehn, B. (red.). Etnografiska observationer.
(s. 147-159). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket. (2009). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Redovisning av Regeringsuppdrag. U2008/6144/S.
Skånefors, L., Löfdahl, A., Hägglund, S. (2009). Hidden spaces and places in the preschool:
withdrawal strategies in preschool. Journal of Early Childhood Research, 7: 94-109.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag.
Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Örebro: Universitetsbiblioteket.
Utrikesdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter.
Stockholm: Regeringskansliet.
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos förlag.
Wiklund, E., & Jancke, H. (1998). Förskolans läroplan. Analys och tolkning av Lpfö 98.
Stockholm: Förskolans förlag.
Williams, P., Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande – en forskningsöversikt. Skolverkets monografiserie: Liber distrubition.
Wirsén, C. (2009). Ska vi leka idag? I Adolfsson, E. (red.). Den rosa barnkammarboken.
(s. 102-103). Stockholm: Bonnier Carlsen Förlag.
Wrethander Bliding, M. (2007). Inneslutning och uteslutning – barns relationsarbete i skolan.
Lund: Studentlitteratur.