5 Slutsatser ................................................................................................................................... 34-3
5.4 Slutord
Denna litteraturstudie har förtydligat många områden inom ämnet EA, exempelvis ”Hur mycket har ett EA kostat organisationen?” samt ”vad är EA egentligen?”. Det är spännande för oss när en väletablerad teori, som exempelvis Mintzbergs organisationsteori, ställs under förfrågan. Vi måste samtidigt påpeka att vi inte har sagt att EA, Mintzberg eller konsulter är bristande på något sätt. Mintzberg berättar själv att det alltid finns utrymme för förändring och förbättring (Mintzberg, 1993). Det är just denna tanke vi har jobbat efter. Det är även roligt för oss att se hur teorierna anpassas efter yrkeslivet samt hur de utvecklas och förändras. Sedan är detta ett intressant område för näringslivet då samtliga organisationer påverkas mot mer kostnadseffektiva planeringar samt rationalisering av processer genom några enkla steg. Utifrån undersökt material kan implementering av EA generaliseras mot medelstora företag som innefattar 50 till 249 anställda med en omsättning på högst 50 miljoner kr samt större företag som innefattar över 250 anställa med en omsättning på över 50 miljoner kr (European Comission, 2003). Vi anser att mindre företag varken hade haft råd eller nytta med EA och följande projekt (se 3.5.2 Finansiella effekter och ROI). En förutsättning på både gott och ont är att det finns otroligt mycket information kring temat organisation och EA för sig. En annan förutsättning vi arbetade med är att organisationer agerar och är strukturerade på annorlunda sätt. För att kunna generalisera resultat, analys och slutsatser förutsätter undersökningen att organisationer inom samma kategori, med avseende till storlek och bransch, handlar på liknande sätt även om sätten inte är exakt likadana.
De externa konsulter är de som skulle kunna ha bekymmer med denna undersökning. Denna studie föreslår att organisationer inte behöver hyra in externa konsulter utan det är verksamheterna själva som ska ha hand om arkitekturtjänsten då det är högst personligt och specifikt mot varje organisation. På detta sätt blir generaliseringen och normaliseringen av EA tjänsten låg. De olika konsulterna har skapat en bra grund för sig själva vad gäller tillämpning av metoder och olika ramverk. Problemet som uppstår för företag är att de inte har någon aning om vad de olika metoderna och ramverken innefattar då de finns så många olika beskrivningar och förklaringar av vad EA är. Även att inhyrda konsulter får ta verksamhetsbeslut som ledningen normalt sätt hade tagit, detta kan delvis skapa en kommunikationsbrist och delvis en delad åsikt i vad som är bäst för företaget (se 4.3.2 Beslutsfattande och Ansvar). Varför ska företag anpassa sig efter ramverk som externa konsulter har skapat och definierat? Vi påstår att denna tjänst ska vara företagsspecifik, aldrig generell.
Denna litteraturstudie är högst genomförbar om andra forskare vill utföra liknande eller göra om samma studie, förmodligen med andra slutsatser. Vi kan konstatera att reliabiliteten därför är hög (se 2.2 Metodreflektion) avseende genomförbarheten då alla källor går att finna med undantag av de dokument som vi fick från Anthony Browns personliga arkiv. Flera av dessa är publicerade på Internet men några finns inte att hitta såsom Zifa Konsultkonferens presentationen. Även den interna validiteten är hög då flera av källorna analyserades parallellt av båda författarna för att sedan jämföra slutsatserna, som i nästan alla fall pekade åt samma riktning. Vi upptäckte redan här att någon vettig information är svår att få tag på. Bland annat Zifa konferensen gör reklam för konsulter och säljer in idéer kring EA istället för att nyktert berätta hur vanligt förekommande EA är och vad det i grund och botten handlar om. Detta var den huvudsakliga anledningen till varför konsultintervjuer uteslöts från denna undersökning, det hade inte lett till ett objektivt resultat. Även handlar EA om ett företags uppbyggnad ner till detaljnivå inklusive inköps och försäljningspriser av varor och tjänster, detta anser vi vara känslig information som hindrar fullkomlig access.
37
Vi har uppfyllt vårt syfte genom att hela litteraturstudien kan ses som en förstudie då nästa logiska steg skulle vara att testa någon form av intern arkitekturavdelning i ett företag. Någon fortsättning som sådan har vi inte haft som syfte för att access ansågs vara omöjlig för oss. Ytterligare utveckling till denna studie involverar intervjuer med företag för att se hur mycket de faktiskt vet om EA och hur vana de är vid arbete i projektform överlag. Att bana väg för fortsatt forskning ingick i vårt syfte och anses därför vara uppfyllt då vi har svarat på en mängd frågor, men mycket information återstår att upptäcka. Som Mintzberg själv fastställde i sin artikel från 1980 (se 4.2 Utvecklad organisationsmodell) finns det alltid rum för förbättring och fortsatta studier inom något ämne. Det är just detta vår forskning handlar om, att skapa en bra grund, samla relevanta referenser, skapa utgångspunkter och information för att fortsättningsvis optimera varje organisation (se 1.2.1 Problemformulering).
38
6 Referenser
Abdullah, A. and Zainab A.N. (2008). The digital library as an enterprise: the Zachman approach.
Electronic Library, The. Vol: 26, Iss: 4, pp. 446-467.
Alleman, G. B. (1998). Influences on IT Strategy: How IT Strategy impacts the development of
systems based on Commercial Off The Shelf products, pp. 1-18.
Tillgänglig: http://www.niwotridge.com/PDFs/InfluencesOnITStrategy. Senast: 3 Apr 2012.
Bakka, F.J., Fivelsdal, E., Lindqvist, L. (2001). Organsisationsteori, Malmö, Liber, Upplaga 4:1.
Barney, J. (1991). Firm Resources and Sustained Competitive Advantage. Journal of Management. Vol. 17, Iss. 1, pp. 99–120.
Bernard, S. A. (2005). An Introduction to Enterprise Architecture, 2nd edition, Bloomington, IN: AuthorHouse.
Berndtsson, M., Hansson, J., Lundell, B. & Olsson, B. (2002). Planning and implementing your final
year project with success! Springer-Verlag, London, England.
Bernus, P. and Nemes, L. (1996). A Framework to Define a Generic Enterprise Reference Architecture and Methodology. Computer Integrated Manufacturing Systems. Vol. 9, Iss. 3, pp. 179–191.
Biner Consulting. (2000a). Information om Biner Consulting. Tillgänglig: http://www.biner.se/foretaget. Senast: 20 Apr 2012.
Biner Consulting. (2000b). TOGAF och framgång. Tillgänglig: http://www.biner.se/togaf. Senast: 20 Apr 2012.
Blevins, T. (2012). Enterprise Architecture: Return on Investment. Tillgänglig: http://www.opengroup.org/cio/CIOCornerArticle11.htm. Senast: 22 Apr 2012.
Bontis, N., Dragonnetti, N., Jacobsen, K., & Roos, G. (1999). The Knowledge Toolbox: A Review of the Tools Available to Measure and Manage Intangible Resources. European Management Journal, Vol. 17, Iss. 4, pp. 391-401.
Boster, M., Liu, S., and Thomas, R. (2000). Getting the Most from Your Enterprise Architecture, IT
Professional. pp. 43–50.
Brown, A. (2004). The Value of Enterprise Architecture. Tillgänglig: http://www.modaf.com/file_download/19. Senast: 8 Mar 2012.
Brown, A. E & Grant, G. G. (2005). Framing The Frameworks: A Review of IT Governance Research, Communications of the Association for Information Systems, Vol 15, pp. 696-712.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder – uppl 2, Liber, pp. 513- 522.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3rd ed. Oxford, OUP Oxford, England.
Buckl, S., Ernst, A. M., Lankes, J., Matthes, F., Schweda, C., Wittenburg, A. (2007). Generating visualizations of enterprise architectures using model transformation. Enterprise Modelling and
39
Carr, N. G. (2005). Does not Compute. The New York Times. Tillgänglig:
http://www.nytimes.com/2005/01/22/opinion/22carr.html?pagewanted=print&position=. Senast: 3 Maj 2012
Cason, B. (2004). Enterprise Architectures, Business Value - Modeling an accurate, "living" version
of the enterprise architecture to generate business value. Access från Anthony Browns personliga
arkiv (2012). pp. 1-2.
Cason, B. (2012). The Secret to better Decision-Making: How Enterprise Portfolio Management adds
value to your organization. Troux. Tillgänglig:
http://resources.troux.com/blog/bid/84601/The-Secret-to-Better-Decision-Making-How-Enterprise-Portfolio-Management-adds-value-to-your-organization. Senast: 5 Maj 2012
Chan, Y. E., Sabherwal, R., and Thatcher, J. B. (2006). Antecedents and Outcomes of Strategic IS Alignment: An Empirical Investigation, IEEE Transactions on Engineering Management. Vol. 51, Iss. 3, pp. 27–47.
Charette, R. N. (2005). Why Software Fails [Software Failure], IEEE Spectrum. Vol. 42, Iss. 9, pp. 42-49.
Cherkaoui, O. and Taleb, M. (2012). Pattern-Oriented Approach for Enterprise Architecture: TOGAF Framework. Journal of software engineering and applications. Vol. 5, Iss. 1, pp. 45-50.
CIOC – Chief Information Officer Council. (2001). A Practical Guide To Federal Enterprise
Architecture, rev 1.0. Tillgänglig: http://www.gao.gov/assets/590/588407.pdf. Senast: 2 Apr 2012
Christer A., Iptor Konsult. (2011). Tjänsteorienterad arkitektur. Föreläsningsmaterial, Systemarkitekturer. Högskolan i Borås
Davenport, T. H., Harris, J. G., and Morison, T. (2010). Analytics at Work: Smarter Decisions, Better
Results, Cambridge, MA: Harvard Business Press.
Dinner, W. and Kolber, A. B. (2005). Zachman, Basel II and Sarbanes-Oxley - Compliance and the Zachman Framework. DM review. Vol: 15, Iss: 10, pp. 43-47.
Drago, W. A. (1998). Mintzberg’s ‘pentagon’ and organization positioning, Management Research
News, Vol: 21, Iss: 4, pp. 30-40.
EACOA. (2012). Enterprise Architecture defined from a business perspective. Tillgänglig: http://eacoe.org/index.shtml. Senast: 14 Apr 2012.
Earl, M. J. (1989). Management strategies for Information Technology, Prentice-Hall, Inc. Upper Saddle River, NJ, USA.
Educnet. (2006). Information system definition. Tillgänglig:
http://www2.educnet.education.fr/sections/superieur/glossaire/. Senast: 20 Mar 2012
Enterprise Architects. (2005). Company. Tillgänglig: http://www.enterprisearchitects.eu/company. Senast: 20 Apr 2012
European Comission. (2003). Small and medium-sized enterprises (SMEs). Tillgänglig: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/sme-definition/index_en.htm. Senast: 16 Mar 2012.
40
Finney, S. and Corbett, M. (2007). ERP Implementation: A Compilation and Analysis of Critical Success Factors, Business Process Management Journal. Vol. 13, Iss. 3, pp. 329-347.
Frank, U. (2002). Multi-perspective enterprise modeling - conceptual framework and modeling languages, Hawaii International Conference on System Sciences, pp. 1258-1267.
Free Dictionary. (2009). System. Tillgänglig: http://www.thefreedictionary.com/system. Senast: 24 Feb 2012.
Fri, D. A. (2007). Enterprise Architecture - Processes, Technology, and Resources. Air Force Journal
of Logistics. Vol. 31, Iss. 2, pp. 40-46.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Upplaga 1:6. Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Grundstein, M., & Rosenthal-Sabroux, C. (2004). GAMETH, A Decision Support Approach to
Identify and Locate Potential Crucial Knowledge. In D. Remenyi (Ed.), Proceedings 5th European
Conference on Knowledge Management. Reading, UK: Academic Conferences Limited. pp. 391-402.
Guldentops, E. (2004). Governing Information Technology through COBIT. In W. V. Grembergen (Ed.), Strategies for Information Technology Governance. Hershey, PA: Idea Group Inc. Kap. XI, pp. 269-309.
Haverblads Tankesfär. (2011). Ramverket Federal Enterprise Architecture. Tillgänglig: http://www.haverblad.se/2004/06/11/ramverket-federal-enterprise-architecture/. Senast: 16 Apr 2011
Hedberg, P., Högskolan i Borås. (2011). Strategi och IS/IT-strategier. Föreläsningsmaterial, Systemarkitekturer. Högskolan i Borås.
Henderson, J. C. och Venkatraman, N. (1993). Strategic Alignment: Leveraging Information Technology for Transforming Organisations, IBM Systems Journal. Vol. 32, Iss. 1, pp. 4–16.
Henderson, J. C. och Venkatraman, N. (1999). Strategic alignment: leveraging information technology for transforming organizations. IBM Systems Journal, Vol 38, iss 2-3, pp. 472- 484.
Hoogervorst, J. (2004), Enterprise architecture: Enabling integration, agility and change, International
Journal of Cooperative Information Systems, Vol. 13, Iss. 3, pp. 213-233.
IDG.se. (2006). Konsultmarknaden fungerar inte I Sverige. Tillgänglig:
http://www.idg.se/2.1085/1.81760/konsultmarknaden-fungerar-inte-i-sverige. Senast: 24 Apr 2012
ISO. (2011). ISO 15704:2000 – Industrial automation systems. Requirements for enterprise-reference
architectures and methodologies. Tillgänglig:
http://www.iso.org/iso/iso_catalogue/catalogue_tc/catalogue_detail.htm?csnumber=28777. Senast: 1 Apr 2011.
Johnson, P. och Ekstedt, M. (2007). Enterprise Architecture - Models and Analyses for
Information Systems Decision Making. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, P., Ekstedt, M., Silva, E., and Plazaola, L. (2004). Using Enterprise Architecture for CIO Decision-Making: On the Importance of Theory, Proceedings of the 2nd Annual Conference on
41
Jonkers, H. Lankhorst. M.M, Doest. H, Arbab. F, Bosma. H, Wieringa. R.J, (2006). Enterprise architecture: Management tool and blueprint for the organization, Information systems frontiers, Vol. 8, Iss.2. pp. 63-66.
Kleinrock, L. (2010). History of communications – an early history of the internet, IEEE
Communications Magazine. Vol. 48, Iss. 8, pp. 26-36.
Lankhorst, M. M. (2004). Enterprise architecture modeling – the issue of integration, Advanced
Engineering Informatics, Vol.18, Iss.4. pp. 205-216.
Lankhorst, M. (2009). Enterprise Architecture at Work: Modelling, Communication and Analysis, pp. 23. Senast: 24 Apr 2012.
Laudon, K. C. & Laudon, J. P, (2000). Les systèmes d’information de gestion. Pearson Education, Canada. pp. 8.
Leganza, G. (2002). The Enterprise Architecture Business Case. Planning Assumption. Access från Anthony Browns personliga arkiv (2012). pp. 1-9.
Magnone, S. (2011). The Zachman Framework – An introduction. Tillgänglig:
http://www.door3.com/insights/zachman-framework-introduction. Senast: 13 Apr 2012.
McCarthy, R. V. (2009), An analysis of Privacy and Security in the Zachman and Federal Enterprise Architecture Frameworks, Information Science Reference. pp. 183-193.
Meskell, D. (2003). High payoff in electronic government: Measuring the return on e-government
investment. Washington, DC: U.S. General Services Administration (GSA). Tillgänglig:
http://www.actgov.org/about/act/councils/Documents/IAB%20Reports/High%20Payoff%20in%20Ele ctronic%20Government%202003.pdf. Senast: 3 Maj 2012
Meyer, J. W. & Rowan, B., (1977). Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of
Sociology. Vol. 83, Iss: 2, pp. 340-363.
Mintzberg, H. (1980). Structure in 5’s: A Synthesis of the Research on Organization Design.
Management Science. Vol. 26, Iss: 3, pp. 322-341.
Mintzberg, H. (1990). Mintzberg on Management. Journal of general management. Vol. 15, Iss. 4, pp. 82-83.
Mintzberg, H. (1993). Structure in Fives - Designing Effective Organizations. Prentice Hall: Upper Saddle River, USA.
Noran, O. (2003). An analysis of the Zachman framework for enterprise architecture from the GERAM perspective. Annual Reviews in Control. Vol. 27, Iss. 2, pp. 163-183.
Nord, W. (2005). When Henry Mintzberg writes, people react. Academy of Management learning &
education. Vol. 4, Iss. 2, pp. 213.
Oliver, D. W. (1997). Optimizing the Organization’s Structure. Computer - Model Based Systems,
Inc.. Vol. 30, Iss. 7, pp. 110-112.
Olsson, G. & Sörensen, S. (2002). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber, Falköping.
42
ORC International. (2011). A Comparison Between IBM/POWER and Oracle/SPARC Servers:
Customer Perspectives. ORC International – An Infogroup Company. pp. 1-25.
Patel, R. & Davidson, B (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.
Perera, D. (2005). Federal enterprise architecture at a crossroads. Federal Computer Week. Vol. 19, Iss. 32, pp. 22.
Reynolds, P., Thorogood, A., and Yetton, P. (2010). Allocation of IT Decision Rights in Multibusiness Organizations: What Decisions, Who Makes Them, and When Are They Taken? ICIS 2010
Proceedings, Paper: 169.
Richardson, G., Jackson, B., and Dickson, G. (1990). A Principles-Based Enterprise Architecture: Lessons from Texaco and Star Enterprise, MIS Quarterly. Vol: 14, Iss: 4, pp. 385-403.
Rico, D. F. (2005). Practical metrics and models for return on investment. TickIT International, Vol. 7, Iss. 2, pp. 10-16.
Rico, D. F. (2006). A framework for measuring the ROI of enterprise architecture. International
Journal of End User Computing, Vol. 18, Iss. 2, pp. 1-12.
Rico, D. F. (2012). Free Resources – A Spreadsheet for measuring the Return on Investment (ROI) of
E-Government [pdf roi model]. Tillgänglig: http://www.davidfrico.com/roi-egovpdf.htm. Senast: 2
Maj 2012.
Ross, J. W., Weill, P., and Robertson, D.C. (2006). Enterprise Architecture As Strategy:
Creating a Foundation for Business Execution, Boston, MA: Harvard Business School Press.
Schekkerman, J. (2003). How to Survive in the Jungle of Enterprise Architecture Frameworks:
Creating or Choosing an Enterprise Architecture Framework. 2nd edition, Oxford: Trafford
Publishing.
Sessions, R. (2006). A Better Path To Enterprise Architectures. Tillgänglig:
http://www.objectwatch.com/whitepapers/ABetterPath-Final.pdf. Senast: 4 Maj 2012.
Sessions, R. (2007). Comparison of the Top Four Enterprise Architecture Methodologies. Tillgänglig: http://www.objectwatch.com/whitepapers/4EAComparison.pdf. Senast: 20 Feb 2012.
Shah, H. El Kourdi, M. (2007), Frameworks for Enterprise Architecture, IT Professional,Vol. 9, Iss. 5, pp. 36-41.
Shaun (2009) The value of Enterprise Architecture Frameworks. Tillgänglig:
http://knol.google.com/k/the-value-of-enterprise-architecture-frameworks#References. Senast: 25 Apr 2012.
Sogeti. (2011). Information Management: effektivisera ditt informationsflöde, Tillgänglig:
www.sogeti.se/upload/SV/nyheter_media/Trycksaker/Dokument/PerformanceManagement_090709_ web_OK.pdf. Senast: 2 Apr 2012.
Sowa, J. F. and Zachman, J. A. (1992). Extending and formalizing the framework for information systems architecture. IBM SYSTEMS JOURNAL. Vol: 31, Iss: 3, pp. 590-616.
Spewak, S. H. and Hill, S. C. (1992). Enterprise Architecture Planning: Developing a Blueprint for
43
Standish Group. (2012). Project Management Statistics. Tillgänglig: http://blog.standishgroup.com/. Senast: 20 Apr 2012, access genom medlemskap.
Supriyana, I. (2010). Architecture Model of Business, Information System and Technology in BAKOSURTANAL Based on TOGAF. Telkomnika. Vol 8, Iss. 1, pp. 17-24.
T & H Consulting LLC. (1996a). About T&H. Tillgänglig: http://www.thcllc.com/about/. Senast: 21 Apr 2012.
T & H Consulting LLC. (1996b). Enterprise Architecture. Tillgänglig: http://www.thcllc.com/core/services_ea.asp. Senast: 21 Apr 2012.
Tamm, T., Seddon, P. B., Shanks, G., and Reynolds, P. (2011). How Does Enterprise Architecture Add Value to Organisations? Communications of the Association for Information Systems. Vol: 28, Iss: 10, pp. 141-168.
TOGAF – The Open Group Architecture Framework. (2011). Introduction to the ADM, Tillgänglig: http://pubs.opengroup.org/architecture/togaf9-doc/arch/index.html. Senast: 18 Apr 2012
Urbaczewski, L och Mrdalj, S. (2006), A Comparison Of Enterprise Architecture Frameworks, Issues
in Information Systems, Vol. 7, Iss. 2, pp. 18-23.
Weill, P. (2007). Innovating with Information Systems: What Do the Most Agile Firms in the World
Do?. 6th e-Business Conference, Barcelona.
Weill, P. och Ross, J. W. (2004). IT governance: How Top Performers Manage IT Decision Rights for Superior Results, Reference and Research Book News. Vol 19, Iss 4, pp. 254-260.
Westerlund, B., Högskolan i Borås. (2009). Enkel struktur, Maskinbyråkrati och Professionell
byråkrati BEL. Föreläsningsmaterial, Organisationslära. Högskolan i Borås.
Winter, J. (1992) Problemformulering, undersökning och rapport. Almqvist & Wiksell, Malmö.
Winter, R. och Sinz, E. J. (2007) Enterprise Architecture. Information Systems and E-business management. Vol 5. Iss. 4. pp. 357-358.
Zachman, J. A. (1987). A framework for information systems architecture. IBM SYSTEMS JOURNAL. Vol: 26, Iss: 3, pp. 276-292.
Zachman, J. A. (2003). The Zachman Framework: A Primer for Enterprise Engineering and Manufacturing, OMG BRWG RFI, Rev 1b, pp. 1- 15. Tillgänglig:
http://www.zachmaninternational.com. Senast: 2 Apr 2012.
Zachman, J. A. (2008). John Zachman’s Concise Definition of the Zachman Framework. Tillgänglig: http://www.zachman.com/about-the-zachman-framework. Senast: 13 Apr 2012
Zachman, J. A. (2011). The Zachman Framework Evolution. Tillgänglig: http://zachman.com/ea-articles-reference/54-the-zachman-framework-evolution. Senast: 24 Feb 2012.
Zachman, J. A. (2012). The Zachman Framework: The Official Concise Definition of the Zachman
Framework. Tillgänglig: http://zachmaninternational.com/index.php/home-article/13.
Senast: 14 Apr 2012
Zifa.com. (2003). Enterprise Architecture – The Volkswagen och America Experience. Presenterat vid Zifa Forum. Access från Anthony Browns personliga arkiv (2012). Slide 1-28.
a
Bilagor
b
Bilaga II – Kostnader av misslyckade EA projekt (Charette, 2005)
*Belopp konverterade till US dollar med valutakurs från september 2005.
+Belopp konverterade till US dollar med valutakurs från datumet/året som nämns enligt International Trade Administration, U.S. Department of Commerce.
** Belopp konverterade till US dollar med valutakurs från datumet/året som nämns enligt Statistical
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och
informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS