Slutord

I denna studie framgår att trots att det för förskoleklassen inte finns några nationella kursplaner beskriver lärare i förskoleklass sitt arbete med de språkstimulerande aktiviteter vi undersökt på i många fall liknande sätt. Dessa likheter återkommer gällande både utsträckning och på vilket sätt lärare i förskoleklass beskriver sin undervisning samt i hur de motiverar sitt arbetssätt. Detta resultat var lite oväntat för oss. När vi bestämde oss för att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med språkstimulerande aktiviteter förväntade vi oss att vi skulle upptäcka stora skillnader mellan hur olika lärare beskriver sin undervisning, eftersom det inte finns några tydliga riktlinjer. Vi tänkte att dessa skillnader skulle vara svårförenliga med skollagens formulering om en likvärdig skola. Några sådana skillnader upptäckte vi inte. Denna förväntan bar vi emellertid med oss ganska långt in i genomförandet av studien. Det var egentligen först i analysarbetet som vi såg att många i den kvantitativa undersökningen hade svarat på liknande sätt och att det gick att urskilja flera tydliga likheter i hur informanterna i den kvalitativa undersökningen beskrivit sin undervisning och i hur de motiverat sitt arbetssätt.

Att studien inte visar det resultat som vi väntat gör den emellertid inte mindre intressant, snarare tvärtom. Vad är det som ligger bakom att lärare i förskoleklass, trots den stora pedagogiska frihet som råder här, till stor del väljer att arbeta på liknande sätt och med liknande syften? En anledning skulle kunna vara att det utifrån litteratur som behandlar språkstimulerande undervisning har skapats en lärardiskurs. Detta är dock bara spekulation. För att få en bild av vad som påverkar vad lärare i förskoleklass väljer att fokusera på i sin språkstimulerande undervisning krävs mer forskning på området.

Att studien ger indikationer på att lärare i förskoleklass som har förskollärarexamen i större utsträckning än lärare som har grundlärarexamen dagligen arbetar med samtliga av de språkstimulerande aktiviteter som undersökts, är också ett resultat som är värt att uppmärksamma. Det vi kunde se i den här studien var att det fanns en skillnad, men studien säger ingenting om varför det ser ut så eller vad detta kan få för konsekvenser för elevers lärande. I detta hänseende ser vi att det även här finns behov av mer forskning på området. Avslutningsvis vill vi lyfta fram att denna studie har gett oss nya kunskaper och insikter. Vi har fått en fördjupad förståelse för hur språket fungerar som människans främsta redskap för lärande och för att elevers språkutveckling är alla lärares ansvar, ett ansvar vi ser att det finns anledning att påstå att lärare i förskoleklass i stor utsträckning tar.

51

Referenser

Andréasson, Annika & Allard, Birgit (2015). Lärande lek i förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget

Andrews, Susan, Ralston, Cindy & Schlaht, Sarah (2001). Oral Language Development in

Early Childhood. ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-02-20

Axelsson, Monica (2009). Vardagsspråk och skolspråk i utveckling. I: Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (red.). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i

förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Axelsson, Monica & Magnusson, Ulrika (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet

Bergström, Eva (2006). Förskoleklassen. Solna: Fortbildning AB

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Språk i sammanhang. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

Brogren, Lisbeth & Isakson, Anita (2014). Språkutveckling – teori och praktik i förskola och

förskoleklass: att upptäcka, utforska och utveckla språket. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Brogren, Lisbeth & Isakson, Anita (2015). Språkutveckling – teori och praktik i skolår 1–3:

att upptäcka, utforska och utveckla språket. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Bryant, P. E, Bradley, L, Maclean, M & Crossland, J (1989). Nursery rhymes, phonological skills and reading. Journal of Child Language, 16, s. 407–428.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Collier, Virginia, P (1987). Age and rate of Acquisition of Second Language for Academic Purposes, TESOL Quarterty 21, (4) s. 617–641, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-04-03 Foy, Judith G. & Mann, Virginia (2003). Home literacy environment and phonological awareness in preschool children: Differential effects for rhyme and phoneme awareness.

Applied Psycholinguistics, 24, (1) s. 59–88. ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-14

Freppon, A. Penny & McIntyre, Ellen (1997). From Emergent to Conventional Reading:

Similarities and Differences in Children´s Learning Skills-Based and Whole Language Classrooms, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-02

Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning: praktik och teorier. 1. uppl. Stockholm

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren &

52 Hagtvet, Bente Eriksen (2004). Språkstimulering. D. 1, Tal och skrift i förskoleåldern. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Hagtvet, Bente Eriksen (2006). Språkstimulering. D. 2, Aktiviteter och åtgärder i

förskoleåldern. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Herrlin, Katarina, Ackesjö, Helena & Frank, Elisabeth (2012). Förskoleklassens didaktik:

möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur

Hill, Margreth (1995). Invandrarbarns möjligheter: om kunskapsutveckling och

språk-utveckling i förskola och skola. Göteborg: Göteborgs universitet

Hyltenstam, Kenneth (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I: Liberg, Caroline, Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats, Frykholm, Clas-Uno, Hjort, Madeleine, Nordström, Gert Z, Wiklund, Ulla & Persson, Magnus (red.). Att läsa och skriva: forskning och beprövad

erfarenhet. [Rev. uppl.] Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Håkansson, Gisela (2014). Språkinlärning hos barn. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Klepstad Faerevaag (2005). Samspel. I: Espenakk, Unni. TRAS: tidig registrering av

språkutveckling: handbok om språkutveckling hos barn. 3. oplag Herning:

SPF-utbildning.com, Special-paedagogisk Forlag

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lie, Alfred (1991). Effects of a Training Program for Stimulating Skills in Word Analysis in First-Grade Children. I: Reading Research Quarterly, 26, (3) s. 234–250. ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-10

Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt

perspektiv. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den gemensamma

litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Löthagen, Annika, Lundenmark, Pernilla & Modigh, Anna (2008). Framgång genom språket:

verktyg för en språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm: Hallgren &

53 Magnusson, Eva & Nauclér, Kerstin (1993). Bedömning av språklig medvetenhet hos

förskolebarn och skolbarn. Löddeköpinge: Pedagogisk design

Mercer, Neil & Littleton, Karen (2007). Dialogue and the development of children's thinking:

a sociocultural approach. London: Routledge

Nystrand, Martin (1997). Dialogic Instruction: When Recitation Becomes Conversation. I: Nystrand, Martin (red.). Opening dialogue: understanding the dynamics of language and

learning in the English classroom. New York: Teachers College Press

Palmér, Anne (2010). Muntligt i klassrummet: om tal, samtal och bedömning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Purcell-Gate, Victoria, McIntyre, Ellen & Freppon, A. Penny (1995). Learning Written Storybook Language in School: A Comparision of Low-SES Children in Skill-Based and Whole Language Classrooms, American Education Research Journal, 32, (3) s. 659–685,

ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-16

Rikshandboken barnhälsovård. (rev. 2011). Stockholm: Inera. Tillgänglig på Internet:

http://www.rikshandboken-bhv.se/

Ryder, Janice, F, Tunmer, William, E, & Greaney, Keith, T (2008). Explicit Instruction Phonemic Awareness and Phonemically Based Decoding Skills as a Intervention Strategy for Struggling Readers in Whole Language Classrooms, Reading And Writing: An

Interdisciplinary Journal, 21, (4) s. 349–369, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-14

Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik

Skolverket (2008). Språk i ämnet. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. uppl. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2014). Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket Skolverket (2015). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2015. 2. uppl. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2016a). Förskoleklass. Skolverket.

http://www.skolverket.se/skolformer/forskoleklass. Hämtad: 2016-03-01

Skolverket (2016b). Eleverna i förskoleklass blir allt fler. Skolverket.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2016/nyheter-2016-1.244417/eleverna-i-forskoleklass-blir-allt-fler-1.247963. Hämtad: 2016-03-28

Skoog, Marianne (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2012

54 Smilansky, Sarah (1990). Sociodramatic play: Its relevance to Behavior and Achievement in School. I: Edgar, Klugman & Smilansky, Sarah (red.): Children´s play and learning.

Perspectives and policy implications. New York: Teachers College Press

Stehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen: handbok för kunskaps- och språkutvecklande

undervisning. 1. uppl. Stockholm: Gothia fortbildning

Strömquist, Siv (1998). Talarskolan: talprocessen – teori och tillämpning. 2. uppl. Malmö: Gleerup

Strömqvist, Sven (2003). Barns tidiga språkutveckling. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2009a). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2009b). Högläsning i förskola och förskoleklass : hur vanligt är det? Tillgänglig på internet: http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:883831/FULLTEXT01.pdf

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Tjernberg, Catharina (2011). Specialpedagogik i skolvardagen: en studie med fokus på

framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms

universitet, 2011. Tillgänglig på internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54871

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Undervisning i förskoleklass (2015). Skolinspektionen. Tillgänglig på internet:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgr anskningar/2015/forskoleklass/forskoleklass-slutrapport.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wedin, Åsa (2009). Monologen som en resurs i klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige. 13, (4) s. 241–256. Tillgänglig på internet:

55