5. METOD
6.4 Slutord
Något som överraskade oss var att i den ena fokusgruppen togs inte likabehandlingsplanen upp förrän samtalsledaren gjorde det. Det var lite chockerande med tanke på att
värdegrundsfrågor stod för mestadel av samtalen. Pedagogerna var implicita när det kom till likabehandlingsplanen. Vidare ansågs likabehandlingsplanen vara svår att införa i
verksamheten i ena samtalet, det var motsatsen till det vi förväntade oss.
Vi hade en liten teori om det innan studien men det blev tillslut mer en överraskning än en bekräftelse så som vi tolkat gruppsamtalen. Deltagarna talar om värdegrundsarbetet mer som en omsorg och fostran snarare än lärande och pedagogik. Man talar mycket om vilka
strategier som går att tillämpa för att barnen ska få en så bra dag som möjligt på förskolan och hur man ska lösa konflikter och våldsamheter mellan barnen. Detta talas det mer om i
fokusgruppen som verkar ha äldre barn medan de som vi tror har de mindre barnen fokuserar mer på att försöka ha mindre grupper för att kunna skapa etiska möten och platser för
barnen.
En annan punkt vi analyserat och reflekterat kring runt samtalen är genus. Många gånger i samtalen så märker vi att längre pauser och osäkerhet uppkommer. Vi tolkar det som ett otryggt område som de inte riktigt vågar prata kring fullt ut. Med andra ord så tolkar vi det som att det finns ett utvecklingsbehov kring hur man jobbar med genus i förskolan. De talar
om det som ett viktigt område men pratar samtidigt försiktigt om det i samtalen. Å andra sidan beror det kanske på att jag som samtalsledare är av deras motsatta kön som osäkerheten uppstår men däremot och oavsett så anser vi att det bör kunnas prata mer naturligt om det.
Hur vill vi gå vidare - framtida studier?
Just nu har vi inga ambitioner med att gå vidare med framtida studier. Men när suget kommer tillbaka vill vi i så fall lära oss mer om dialogismen eftersom det gjort oss väldigt intresserade och imponerade av hur man kan arbeta med studier. Det är inte så modernt än vilket känns extra inspirerande att använda.
Vad gäller värdegrundsfrågor så hade det varit intressant att utveckla vidare hur man skulle kunna belysa att läroplanen inte är lika aktuell i olika bemärkelser för alla förskolor. Precis som att inte alla barn har samma förutsättningar så har de olika behov som de måste jobba med för att utvecklas. Så känner vi att det är med olika verksamheter och förskolor. Det optimala hade varit om en förskola hade sin egen läroplan med egna mål utifrån sina egna behov på förskolan och den barngruppen man har. Sen om det kanske känns orimligt, ja det är upp till fortsatt forskning att påvisa.
Varför är vår studie viktigt för förskollärare och forskning?
Vi anser att vår studie är viktig för förskollärare och forskningen för att det belyser ett
tomrum som inte riktigt har fyllts än. Det tomrummet menar vi finns i läroplanen i relation till förskolornas verksamhet och barngrupper. Precis som ovan så anser vi att det inte finns en förskola likt den andre och att alla har olika behov och förutsättningar beroende på barngrupp, miljöer, ekonomiska förhållanden och barntryck från kommuner. I vår studie har förskolan utifrån fokusgrupperna ett behov av att klara av vardagen mer än de lärandemål som finns i läroplanen medan det i en helt annan förskola kan vara så att de behöver fokusera och utveckla den lärandebiten mer och inte har de bekymmer med värdegrundsarbete i verksamheten.
Vidare visar vår studie även att likabehandlingsplanen togs aldrig upp av deltagarna förens samtalsledaren gjorde det, vilket kan vara viktig i den bemärkelsen att förskolechefer eller de som ansvarar i en verksamhet får nys om att många pedagoger kanske i själva verket är obekväma och har en okunskap om hur man ska få en likabehandlingsplan levande i praktiken.
Referenslista
Aspin, David. (2000). A clarification of some key terms in values discussions. I M. Leicester, C. Modgil & S. Modgil (red): Moral education and pluralism. Education, culture and
values. Vol IV. London: Falmer Press.
Bebeau, M., Rest, J. & Narvaes, D. (1999). Beyond the Promise: A Perspective on Research
in Moral Education, 28(4), pp.18-26
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Colnerud, Gunnel. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs.
Pedagogisk forskning, Vol. 2, (2004) s. 81-98
Chaikin, S. (2003): The Zone of Proximal Development in Vygotsky’s Analysis of Learning
and Instructions. pp 39-64
Gibbs, J. Basinger, K. Grime, R. Snarey, J. (2007): Moral judgment development across
cultures: Revisiting Kohlberg’s universality claims. I M. Brainerd, C. (red):Developmental
Review Volume 27, (4), pp 443–500
Halvars-Franzén, Bodil. (2010). Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två
förskoleklassers vardag. (Diss). Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete,
Stockholms universitet.
Hildebrandt & Zan (2008): Constructivist Approaches to Moral Education in Early
Childhood. I M. Nucci P, L. Narvaez, D. (red): Handbook of moral and character education.
pp 352-369. New York: Taylor & Francis Group
Horn S, S. Daddis, C. Killen, M. (2008): Peer Relationships and Social Groups: Implications
for Moral Education. I M. Nucci P, L. Narvaez, D. (red): Handbook of moral and character
education. pp 267-287. New York: Taylor & Francis Group
Hägglund, S. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Early childhood education and learning for sustainable development and citizenship. International Journal of Early Childhood,
University of Stavanger. 41(2), pp 49-65
Johansson, Eva. (2002). Morality in Preschool Interaction: Teachers' Strategies for working with Children's Morality. Early Child Development and Care, 172:2, 203-221
Johansson, Eva. (2009). The preschool child of today - the world-citizen of tomorrow?.
International Journal of Early Childhood, University of Stavanger. 41(2), 79-95
Kullenberg, T. (2014). Signing and singing: children in teaching dialogues. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.
Linell, P. (2009). Rethinking language, mind, and world dialogically: interactional and contextual theories of human sense-making. Charlotte, NC: Information Age Publ.
Linell, P. (2011). Samtalskulturer: kommunikativa verksamhetstyper i samhället. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.
Löfdahl, Annica. (2006). Grounds for values and attitudes – Children’s play and peer-culture in preschool. Journal of Early Childhood Research 4(1): 77–88.
Noddings, N. (2008): Caring and Moral Education. I M. Nucci P, L. Narvaez, D. (red): Handbook of moral and character education. pp 161-174. New York: Taylor & Francis Group
Rienecker, Lotte. (2003) Problemformulering. Liber.
Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98 reviderad 2010. Stockholm; Fritzes.se
Skolverket (2014) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm; Fritzes.se
Strike A, K. (2008): School, Community and Moral Education.
I M. Nucci P, L. Narvaez, D. (red): Handbook of moral and character education. pp 117-133. New York: Taylor & Francis Group
Stukát, S. (2005) Att skriva examensarbete inom utvecklingsvetenskap.(1:4uppl.). Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-03615-1
Thelander, Maria.(2012). Om fostran i förskoleklass. Malmö Studies in Educational Sciences: (Lic) Series;2012:26. Malmö högskola.
Thornberg, Robert. (2004). Värdepedagogik? Pedagogisk Forskning i Sverige, 9(2), s.99–114.
Thornberg, Robert. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag – interaktivt regelarbete mellan lärare och elever.(Diss.). Lindköping: Linköpings universitet.
Thornberg, Robert. (2008). The lack of professional knowledge in values education. Teaching
and Teacher Education Vol 24, (2008) s.1791– 1798.
Bilagor
IntervjufrågorFrågorna är en intervjuguide som ska hjälpa oss att få breda svar där respondenten har stor frihet att forma de själva. De är en hjälp för oss och vi kommer att vara flexibla när vi gör intervjuerna. De behöver inte bli exakt som de står i guiden när vi väl intervjuar.
1. Hej ! Då börjar vi med att fråga hur gammal du är och hur lång erfarenhet du har inom yrket?
2. Vi skriver om värdegrundsarbete. Vad är värdegrundsarbete för dig?
3. Det finns ett uppdrag inom värdegrundsarbete hos oss pedagoger i förskolan. Vad vet du om det och hur uppfattar du vårt uppdrag?
4. Hur arbetar du/ni med det i förskolan? Vad(vilka aspekter) anser du är meningsfullt att tänka på när ni arbetar med värdegrunden i förskolan med barnen?
Frågor till fokusgrupper
1.Lekar som star wars, spiderman, batman och liknande. Vad har ni för uppfattning om dessa?(Är de för våldsamma för barnens bästa?)
2.Hur långt får ett barn gå innan man säger till på skarpen, vad är ok och inte ok? (Väljer man sina konflikter?)
3.Vad är värdegrundsarbete för dig? Vad är era åsikter kring det? Vad anser ni är viktigt att jobba med?
4.Vad är likabehandling för er/dig?(ta upp likabehandlningsplan från skolverket)
Transkribering video 1 P-Pauline J-Johanna C-Christine
1. Jag: Lekar som star wars, spiderman och batman. Vad har ni för uppfattning om det? (2.5) Vad har ni för tankar om det?
2. P: *pojklekar*((skrattar efteråt)). Det gamla. Men vi ska ju jobba med genus. Man kommer ju in på genustänket ju.Och då ska det ju va (3.0). >För mig känns det som lite< hårdare, tuffare lekar.(1.0)
3. J: Mm, jag tänker också mycket på, ehh, alltså, ganska hög ljudnivå, ganska mycket att de härjar brukar jag säg. Eehm, (2.0) vi har ju inte det så mycket, eller inte alls skulle jag vilja säg, eehm, med de små barnen. Eeh, men jag tycker samtidigt, asså, det jag tänker e att, det hade ju varit bra om man hade mött de och kunna utmana det, ehh dem i det så att man hade kunnat vänt och gjort nånting annat av det, att man hade kunnat gjort, för mig blir det liksom de lekarna något negativt när jag hör de, nä alltså lite så((gör ett förvånat ansiktsuttryck)) men om man kunde vända och lyfta det till nånting positivt asså det hade ju vatt en utmaning för mig då som pedagog(2.0) Det e väl det som jag tänker men där e ju ett, en bra grund för värdegrundsarbete.> Känner jag.< (gruppen nickar och håller med)
4. C: Absolut.
5. Jag: Finns det någon tendens till att det kan bli våldsamt liksom om ni inte tänker på er avdelning nu?
6. P, J, C: mmm 7. P: äldre barnen
8. Jag: (1.5) Ehhhh, sen en annan fråga, de är rätt så laddade de här frågorna, hur långt får ett barn gå innan man säger till på skarpen, vad är ok och inte ok innan man tar en konflikt? <ungefär så.> (4.5)
9. C: asså vi jobbar ju väldigt mycket med det, hur man, asså vad som är ok och hur man e och vad man gör mot någon annan. Jobbar vi ju mycket med. Och det e inte ok å skada nån å, varken verbalt eller liksom fysiskt.
10. P: Vi använder ju stop
11. C: jaa , precis för å va tydliga ja mmm. 12. P: nu är nånting fel eller så gör man inte.
13. C: Å det behöver ju inte va en konflikt alltid, utan att man e mää, man e lyhörd, att vi e mää barnen och ser vad som (1.5), ser och hör vad som händer.
14. jag: Mm
15. C: Och att man e där som stöttande liksom. Och ger alternativ ((kollar på en av de andra och söker medhåll))
16. J: Mmm
17. C: gör vi också. Att det liksom, det e inte ok å slå((gör gest med handen som visar hur de säger till barnen, en stop-hand)), och hjälper till i leken om det kan va
olika((harklar sig)) åsikter i en lek kanske, vem som ska ha vad eller göra vad. Där kan vi ju också gå in så, hjälpande.
18. J: Det e ju väldigt bra om man asså om man e en så närvarande som man kan vara för att då uppfattar man ju oftast en tendens till att det eventuellt skulle kunna bli en konflikt innan det har liksom smällt till och då är det som du säger C, att då kan man ju va där å stötta så man ger dem andra verktyg till att lösa å då förhoppningsvis har dem ju det med sig flera år fram.
19. C: Å det e ju också viktigt å va där så man asså e med hela vägen för att annars e det så att när det redan är en ganska stor konflikt för barnen å veta ja men vad har hänt innan((gestikulerar med händerna)) det e jätteviktigt.
20. P: asså det är ju väldig skillnad mellan avdelningarna har jag ju sett när man kommer från den ena sidan till den andra
21. Jag: Men om man tänker på en lek som kanske e lite på gränsen sådär, man känner att nja det här kan nog, det va som du sa J, man känner att, asså går man in då och säger till innan asså när man känner då
22. J: ja det tycker jag. 23. P: Ligger steget före då. 24. C: Mm.
25. jag: Man får känna av liksom?
26. J: Och det är ju det vi har känt mycket på här på avdelningen att så fort, SÅ FORT vi inte är dem närvarande pedagogerna vi vill va, det är då det händer grejer. Och då blir man den här tråkiga pedagogen som du va inne på att man bara liksom, NEJ inte där asså det blir bara en massa nej å stop å inte åå.
27. Jag: Så har jag känt mycket också att nu känner jag mig jäkligt dum för jag bara går och säger till hela tiden men det här med att välja konflikter för ibland så blir det nånstans att, fan vad tråkig jag e men
28. C: Ja man känner, det känns inte bra.
29. Jag: Sen samtidigt känner man ändå att man måste kliva in å.
30. C: Mm, men så känner vi när vi delar oss i grupper som vi gör i två grupper, asså de e en nödvändighet( . ) känner vi:. Och det e dem BÄSTA stunderna. Som när vi går iväg med dem allra minsta, när vi är två vuxna på ett antal barn, asså där blir det aldrig det här. DET BLIR INTE för vi hinner se dem, hinner bekräfta dem vi är närvarande. Ehm, men det e när man är alla tillsammans som vi kanske släpper lite därifrån närvarande det e ju då det blir.
31. P: Men det e ju asså som natt och dag med dem stora. Du får ju inte det verbala eller det hära, nästan slag, det här fysiska bemötandet men dem små. Dem blir ju mer, kanske blir ledsna av en tillsägelse, asså det e ju superskillnad mellan sidorna. 32. J: Mmm. ( . )
33. C: Sen försöker vi.
34. P: Och dem härsmå kan du ju hantera på ett annat sätt, man kan lyfta bort man kan ta dem ti asså (2.0). De e.
35. C: Sen försöker vi liksom va där och kanske ge lite alternativ innan det blir en konflikt också. När man är närvarande så har man ju den möjligheten och se att naaa, nu kanske det är på väg å, men då kanske vi kan göra såhär istället så, eeh för att dem behöver ju hjälp men det här med verktyg ( . ) Och att vi är tydliga, verkligen så vad som är ok och inte ok.
36. P: Men man försöker väl direkt , det e ju nästan lite nolltolerans. 37. C: JAA
38. Jag: Det finns en likabehandlingsplan på skolverket, kan ni den? Eller vet ni vad den är till för. Ni får orda fritt.
39. P: Har vi den hängande. Har vi det nu?
40. J: *Asså den kan man väl egentligen så* :) Men när man..
41. Jag: Men asså inte kan menar jag utan asså vad har ni för uppfattning asså om nån hade frågat mig jaja jag vet inte riktigt men…
42. C: Vad likabehandlingen är? 43. jag: asså vad den säger i stort.
44. P: Alla människors lika värde väl typ ehh, Flickor, pojkars lika behandling.
45. C: Vi hade ju en sån liten barn, asså för barnen också med bilder å vädigt så enkel. 46. J: Men det e som du säger((pekar mot P) lika värde osså då genus.
47. P: Genustänket 48. J: Handikappade.
49. Jag: Om jag säger att alla barnen inte ska behandlas lika ( . )
50. C: Nej, det har vi diskuterat 51. J: Det är också rätt. Det e det ju. 52. C: För att alla barn är olika.
53. P: Ja men om man är en pojke eller flicka så kanske man ska kunna 54. J: Men man jaa. ((Gruppen ser fundersamma ut)) ( 2.0)
55. P: Ja det är en fråga där för det va precis på texttv där en skolklass hade valt en pojke till lucia.
56. J: Jaja
57. P: Det blev ramaskri från föräldrar speciellt, i klassen köpte dem det. så det e frågan hur dem ska gå med lika ja.
58. Jag: Jag tänkte på det här också att det är lättare när man är mindre grupper, tänker man på det då utifrån alla olika förutsättningar delar upp dem här grupperna? 59. J: Ja det gör man.
60. C: Oh ja, mmm.
61. J: Men asså när man tänker likabehandlingsplanen så kanske man kan tänka att alla har samma rättigheter. Att du ska ha samma rättigheter men det som du men, pratar om det e att man kan behandla, asså dem ska bemötas olika utifrån sina behov 62. C: PRECIS
63. P: Å det gör man ju när man lär känna ett barn, du ser ju signalerna då att ja nu är det på gång eller den vill det. Vi tyder ju det på nått vis.
64. C: Vi ser ju vilka barn som kanske behöver mer trygghet, vilka som behöver mer rutiner å nått annat barn behöver inte det. Asså där gäller det ju att möta dem på den nivån dem har behov av. (2.5) Sen är det ju ja, det blir ju lika ja och sen blir det ju, kan det bli genus.
65. P: Det kommer man ju lätt in på. 66. C: mmm (4.5)
67. Jag: Ja, bra jobbat hörni. Tack för hjälpen. Ni har varit duktiga! 68. C: Det är väldigt intressant
69. J: Det är så man lär sig, och blir liksom klok på vad man själv är för nån. 70. C: Ja och det är ju så himla viktigt, för att de kände vi här innan vi börja med
handledning när vi hade det att, namen vad har vi egentligen för barnsyn, kunskapssyn asså sånt som. Asså såna frågor diskuterar man aldrig. Och det blir så tydligt när man kommer in på vissa grejer. Så märker man att vi tänker inte alls lika eller kanske men
vi har aldrig diskuterat det. Men när man asså så gäller det att bryta ner det för väljer man en liten del så kommer man ju in på hela det här stora.
71. P: Det e ju så många bitar i det. 72. C: Ja det e det.
73. Jag: Mm, återigen tack! 74.
Transkribering video 2 M: Märtha Ma: Margareta
1. Jag: Star wars, spiderman och batman o dem här lekarna. Vad har ni för uppfattning om dessa?
2. M: På vår förskola så har dem lekarna tagit över mycket av den fria leken, eehm, vilket inte behöver va dåligt men om barnen fastnar i denna fiktionen så tar det för stor plats, eeh, dessutom blir det många lekar som blir väldigt fysiska på ett negativt sätt, eeehm, för vår verksamhet och därav :) så har jag hängt undan *utkklädningskläderna PÅ LÅNG SIKT* ((M skrattar högt och Maria ler))
3. Ma: Tyvärr kan jag inte säg emot daj. Fast en sak kan jag ju känna det ee om man fastnar i nånting så behöver det inte alltid va negativt men det har ju blivit det här. Fastnar gör man i många saker ju, man kan fastna i pärlor och man kan fastna i lego å oftast e inte det negativt men de bler ju det här därför det bler lite ( . ) överdrivet på nått vis.
4. M: Och sen är det ju så att i många lekar så bör en vuxen kunna gå in å ee iallafall va medupptäckare i lek o så. Och denna e ju en lek som förekommer ganska så isolerat då och det e ju fiktion som man inte kan interagera så mycket i. Det är svårt för andra barn som leker fria lekar att delta på samma premisser, det är bara de här uttalade rollerna. ((Ma nickar instämmande hela tiden))
5. Ma: Figurerna i sig tycker inte jag e nått fel för man kan jobba jättebra med dem olika former å, då e det ju lite så beroende på om vi e mä, å styr.
6. M: Som alltid iåförsaj att då måste man ju plocka upp detta o göra det som nån form av projekt som vi gjorde när jag hade min förra grupp så hette vi ju superhjältarna för att intresset va så stort. Då va de ju nån viss tidsform, asså man jobbade på, det va en planering kring det, ja. Så vi är inte emot superhjältarna.
7. Jag: Eehm, värdgrund, va eeh, e era tankar kring det eller hur uppfattar ni värdegrund? Va e värdegrund för er? (4.0)
8. M: Kärnan av hur vi behandlar varandra å ja, essensen av att alla ska må bra, ha rätt, ha samma rättigheter ( . ) mm
9. Ma: Ja, att alla får komma till tals. Att vi aldrig gör skillnad, pojkar o flickor, (2.5) ursprung, tycker jag är jätteviktigt. (5.0)
10. Jag: Eehm, hur långt får ett barn gå innan man säger till på skarpen, vad är ok och inte ok?
11. M: Men om i ögonbrynet, då *kan man säga till på skarpen* ((Märtha skojar)) Eehm, naj, asså jag känner en kränkning kan ju både va fysisk och verbal och båda två såklart. Vi har ju nolltolerans mot våld och ja, icke önskvärt beteende. Där ingår ju alla nedvärderande ord också.
12. Ma: Så långt det går så pratar man ju så lugnt och tydligt man kan((gestikulerar med händerna och armarna)). Men just när det börjar bli sånna här våldsamt å.
13. M: Men då det e ju stop och det e inte ok. 14. Ma: Då får man höja rösten. (2.0)
15. Jag: Men om det e nån lek så, säger man till när en legobit är kastad eller säger man till så när man liksom känner att det börjar bli våldsamt eller när säger man till? E det innan det händer eller…
16. M: Asså man känner ju redan innan legobiten är kastad eller innan någon slår, man är närvarande och det är ju då man pratar som Ma säger också eller att man känner vart det är på väg att stop här måste vi hjälpas åt att hitta tillbaka, eehm, men den här omedelbara när man bryter, det e ju våld.
17. Ma: Och det e ju lite när man märker att det börjar urarta och när det är fara för nån